skip to Main Content
Wallingatan 24 3 tr, 111 24 Stockholm
+46 (0)8-411 52 60
info@kemisamfundet.se

Arkiv

2018

6/12 Kafé Kemi – Julkryddor och Julnötter

Efter några exempel på kemiska aspekter följde:
Fri diskussion om val och användning av julkryddor.

20/11 Föredrag Lisbeth Olsson, Inst. för biologi och bioteknik, Chalmers

Föreläsning och medaljöverlämning av Arrheniusplaketten. Medaljen överlämnades av Caroline Jonsson i samband med föreläsningen. Svenska Kemisamfundet delar årligen ut Arrheniusplaketten till personer som utmärkt sig genom framstående vetenskaplig forskning på kemins och dess gränsvetenskapers område ochLisbeth tilldelades 2018 års Arrheniusplakett för sin forskning.

För mer information se Svenska Kemisamfundets annons.

Enzymer och mikroorganismer i bioekonomins tjänst

I dag står vi inför en rad stora globala utmaningar, däribland att minska vår klimatpåverkan och hejda uppvärmningen av vår planet. Sverige har satt upp ambitiösa hållbarhetsmål och styr mot ett fossilfritt samhälle 2045. Stora möjligheter att vidareutveckla skogs- och kemiindustrin öppnas då vi rör oss från en fossilberoende ekonomi mot en så kallad bioekonomi. I en bioekonomi använder man biomassa som utgångsmaterial för att tillverka de produkter vi behöver i samhället, tex drivmedel och förpackningsmaterial. I det här föredraget kommer jag att berätta om vad biomassa är och hur enzymers och mikroorganismers kemi kan utnyttjas för en miljövänlig omvandling av biomassa. Jag kommer bland annat att ge inblickar i mitt samarbete med Vietnam där vi jobbar med att hitta nya intressanta enzymer och hur man kan utveckla mikroorganismer som är robusta nog för effektiv produktion i industriella processer.

År 2008 rekryterades Professor Lisbeth Olsson till Chalmers där hon har byggt upp och leder en stor forskargrupp i industriell bioteknik. Forskningen fokuserar på att designa enzymer och mikroorganismer till processer som omvandlar växtmaterial till förnybara bränslen, kemikalier och material. En av drivkrafterna för arbetet är att det kan bidra till en mer hållbar värld.

14/11 Globalisering och klimatpolitik

Granskande diskussion utifrån okonventionella analyser, av industrialisten Lars Bern (video) med kemibakgrund, och författaren Patrik Engellau (artikel).

4/11 Litium 200 år

Föreläsare: Göran Svensson
2018 är det 200 år sedan svensken Arfwedson publicerade nyheten om att den nya metallen litium hade upptäckts. Mer information om föredraget hittar du på Göteborgs geologiska förenings hemsida www.geologerna.se.

26/10 Frukostföreläsning med Caroline Jonsson om nanoteknologi

Mer information finns hos greenhackgbg och Facebook.

10/10 Kafé Kemi – Mejeriprodukter med olika Fetthalt

Diskuterades produktion, handel, mjölkfetter, kostråd och personliga val. För mer information se följande översikt.

3/10 Studiebesök på HSB Living Lab

Du kan läsa inbjudan och mer om labbet på hemsidan https://www.hsb.se/hsblivinglab.

24/9 Att spåra Antarktis isar genom nya mätmetoder

Föreläsare: Anna Wåhlin

Avsmältning av Antarktis inlandsis är enligt IPCC (IPCC, 2014) den största källan till osäkerhet när det gäller att förutspå framtida vattenståndshöjningar. Även uppskattningar av dagens avsmältning är behäftad med stora osäkerheter och varierar mellan en nettoförlust motsvarande 6 mm/år i global vattenståndshöjning till en nettovinst motsvarande 2 mm/år global vattenståndssänkning. I detta föredrag kommer vi att gå igenom vilka fysiska och termodynamiska processer som begränsar avsmältningstakten samt vilka metoder som är tillgängliga för att mäta dessa i Antarktis isar, inklusive Göteborgs Universitets nya undervattensfarkost Ran.

Anna Wåhlin och hennes kollegor har en unik ubåt till hjälp för att utforska haven.

Anna Wåhlin är professor i fysisk oceanografi på Göteborgs Universitet, och har under flera år studerat havsströmmarna runt Antarktis och deras påverkan på glaciäravsmältningen. Hon är projektledare för ett internationellt mätprojekt i Antarktis samt för inköpet av Ran.

18/9 Kafé Kemi: Sverige efter Valet Nationellt och Internationellt

Fri diskussion om Människor – Miljö – Makt och Medier.

Extra för intresserade:
Guidad kort tur med självkörande elbuss på rutten nära Chalmers.

14/6 Extreme limitations: making analytical tests for field use in hostile environments

Advances in technology have enabled portable instruments of nearly every type, bringing high-tech devices to the field. What if what is needed are low-tech options? War and disaster zones, certain crime scenes, remote locations, and constrained communities often require analytical tests that are closer to low-tech classical color tests, but with increased accuracy and reliability. Dr. Burks will discuss her work developing and re-making color tests that must perform under extreme limitations, but also employ optional higher tech add-ons. In the area of constrained lab conditions, Dr. Burks will also discuss her lab’s work in the chemical processing of latent fingerprints that features the unique use of a popular over-the-counter medicine.

After a few years working in a crime lab, Dr. Burks returned to academia, teaching, and forensic science research. An analytical chemist, Dr. Burks enjoys the challenge developing detection methods for a wide- variety of analytes including regulated drugs and explosives. Her current research efforts are focused on the design, fabrication, and analysis of colorimetry sensors that are field portable. To maximize portability, Dr. Burks works on utilizing smart phones as scientitic analytical devices. A chemistry enthusiast, Dr. Burks hopes to ignite her students’ appreciation of chemistry through innovative projects, multi-media education tools, and probably far too many pop culture references. She help create and organize SciPop Talks!, a popular talk series blending science and pop culture. Dr. Burks is a popular science communicator, appearing on the Science Channel’s Outrageous Acts of Science, ACS Reactions videos, Royal Society of Chemistry podcasts, and at genre conventions such as DragonCon and GeekGirlCon.

Länk till Raychelle Burkes hemsida.

5/6 Kafé Kemi: Miljöpolitik nu och då

Informell diskussion angående miljöpolitik (typ Västlänken och Trädkramarna) med Göran Värmby och tidigare kollegor på Länsstyrelsen i Göteborg.

Ett uppföljande dokument med länkar för intresserade.

30/5 Studiebesök på Rise jordbruk och livsmedel

Rise jordbruk och livsmedel har sitt ursprung i tidigare SIK (institutet för konserveringsforskning). Vi får en redogörelse för modern livsmedelsforskning när det gäller processer och förädling. Rise utför forskning och innovation i hela livsmedelskedjan, från jordbruksproduktion och marina livsmedel över industri och handel ända till konsumentledet.

21/5 Café om det Periodiska systemet

Diskussion om det periodiska systemet
2019 har av UNESCO utsetts till Det Periodiska Systemets år. Senast kemi hedrades på detta sätt var 2011 som var Kemins år och i viss mån 2014 som var Kristallografins år. Vid båda dessa tillfällen genomfördes en mängd aktiviteter runt om i Sverige och även Svenska Kemisamfundet engagerade sig. I Göteborgsområdet genomfördes en del aktiviteter även om jag då tyckte att det hände för lite här.
Hur ska vi i Västsverige uppmärksamma att 2019 är det Det Periodiska Systemets år?
Göran Svensson kom att inleda med en kort sammanfattning om det periodiska systemet och särskilt de många svenska kopplingarna. Han kom även att berätta en del om det som hände 2011 och 2014 när det var Kemins respektive Kristallografins år.

19/4 Kafé kemi: Yttrandefrihet och Värdegrunder

I samband med doktorandernas årliga utställning Science and Technology Day i Kemihusets entré (se katalog) så följde Göteborgskretsen av Kemisamfundet upp med ett eget arrangemang. Diskuterades kring aktuella exempel från näringsliv, akademi och samhälle. Vad belyser bäst konfliktytor och prioriteringar – och varför går det snett.

Se uppföljande översikt

11/4 Kafé kemi: Något om bränsleceller

Ett tiotal deltagare mötte upp för att lyssna till Joaquin Vijil presentation av bränsleceller.

Möjliga tillämpningar idag är som mobilladdare och att försörja en villa med el.

26/3 Årsmöte 2018 samt föredrag
Biokemi – Hur kan vi fotografera cellens vattenkranar?

 

Föredraget kommer att ge en inblick i aktuell forskning inom biokemi och strukturbiologi där metodiken inom rekombinant proteinproduktion och röntgenkristallografi kommer att beskrivas på ett översiktligt vis. Kombinationen av dessa tekniker har varit banbrytande för vår förståelse av strukturen och funktionen hos makromolekylerna i cellen vilka är förutsättningen för allt liv. I synnerhet är det angeläget att hantera produktionen av membranbundna proteiner, vilka utgör huvuddelen av målmolekylerna för läkemedelsutveckling, för att tillhandahålla tillräcklig mängd material för vidare studier. Min forskning på aquaporiner, vattenkanaler i cellmembranet hos allt levande, kommer att lyftas fram som exempel där hög proteinproduktion har erhållits från jäst och där den tredimensionella strukturen för fyra homologer är resultat från forskning vid Göteborgs universitet.

Kristina Hedfalk är Universitetslektor i Biokemi vid Göteborgs universitet där hon arbetar med forskning och undervisning. Kristina disputerade 2002 på Chalmers Tekniska Högskola, inom Bioteknik, och blev Docent i Biokemi vid Göteborgs universitet 2010. I sin forskning är Kristinas huvudsakliga expertis tillförlitlig produktion av eukaryota membranproteiner, den så kallade flaskhalsen för strukturstudier av denna grupp av proteiner. Kristina har också haft ett starkt engagemang i samverkansuppdraget på Universitetet där en angelägen fråga är det bristande intresset för kemi och den svaga rekryteringen till universitetsutbildning inom detta ämne, någonting som inte harmonierar med en prognostiserat hög efterfrågan av kemikompetens i vårt samhälle, nu och framledes. Kristina arbetade aktivt med Universitetets evenemang under Kemins år 2011 och hon initierade Marie-Curie dagarna, besöksdagar för gymnasiet, vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola samma år. Sedan nära sex år är Kristina Vice Prefekt och grundutbildningsansvarig vid Institutionen för kemi och Molekylärbiologi där hon arbetar för hög kvalitet på institutionens utbildningar samt en ökad rekrytering till dessa.

Inför årsmötet bifogas agenda, verksamhetsberättelse 2017 och verksamhetsplan 2018.

22/3 Kafé kemi: Vanliga Örtmediciner

Med utgångspunkt från Rosenrot, Ginkgo och Sågpalmetto ventilerades kunskaper om och erfarenheter av växtbaserade läkemedel. Se introduktion av Göran Petersson.

15/2 Havsytans påstådda stigning är en skändlig myt – och det kan man bevisa med fakta i naturen

Kommentar till föredragen.

Föreläsare: Nils-Axel Mörner

Havsytan påstås ofta vara i ett snabbt stigande, vilket tas som ett hot mot inte bara låga kustområden utan även för våra svenska landhöjnings kuster. Men så är det inte alls om man ser till verkliga fakta. I Kattegatt kan vi med mycket stor noggrannhet visa att havsytan bara stigit med 0,9 mm/år sedan slutet på 1800-talet. I Stockholm vet vi att landets absoluta höjning är 4,9 mm/år och ser att havet sjunker mer 3.8 mm/år, vilket visar att havet stigit med 1,1 mm/år i Östersjöområdet. I Amsterdam stiger havsytan med 1,5 mm/år men samtidigt sjunket landet med 0,4 mm/år, vilket ger en havsytehöjning med 1.1 mm/år. I vår del av världen stiger alltså havet med ynka 1,0 ±0,1 mm/år (10 cm på ett århundrade). Det innebär ingen som helst fara någonstans längs våra svenska kuster (nya Slussen i Stockholm och kajhöjningen i Halmstad blir löjliga projekt). Venedig vilar på Po flodens delta som sjunkit med 2.3 mm/år under senast 300 åren. Havsytan stigning är mätt till 2,4 mm/år, vilket innebär att havet legat så gott som stilla. I Maldiverna, Goa och Bangladesh i Indiska oceanen har jag jobbat intensivt. Det visar sig att havsytan legat stilla under de sista 40-50 åren; ingen stigning alls, alltså. Allt som påståtts om pågående ödeläggelse på grund av ett snabbt stigande hav är alltså ren desinformation. Jag har just avslutat ett arbete i Fiji öarna, där havet sagts stiga snabbt. Men det visade sig att havsytan legat perfekt stilla under de senaste 50-70 åren. Man har inte ens dragit sig för att manipulera sina data. Vad som driver havsytans variationer har inget att göra med atmosfärens CO2-halt, utan med solens och planeternas inverkan jorden – och det kan vi inte göra något som helst åt. Glöm havsyteångesten – den bottnar i ”fake news”.

Nils-Axel Mörner är docent i kvartärgeologi, paleogeofysik & geodynamik och allmän & historisk geologi. Han var föreståndare för Paleogeofysik & Geodynamik vid Stockholms Universitet (1991-2005). Han har fältarbetserfarenheter från 59 olika länder över hela jorden. Han har publicerat hundratals vetenskapliga artiklar (658 per idag) och ett flertal böcker; t.ex. Earth Rheology, Isostasy and Eustasy (Wiley, 1984), Climate Change on a Yearly to Millennial Basis (Reidel, 1984), Paleoseismicity of Sweden: a novel paradigm (P&G-print, 2003), The Greatest Lie Ever Told (P&G-print, 2007), The Tsunami Threat: Research & Technology (InTech, 2011), Geochronology: Methods and Case Studies (InTech, 2014), Planetary Influence on the Sun and the Earth, and a Modern Book-Burning (Nova, 2015).

 

Föreläsare: Sture Åström

Klimatfrågans balans mellan vetenskap och politik
I Sverige och de flesta andra länder utgör klimatpanelen IPCC den erkända källan till information om klimatet och dess förändringar. På hemsidan har IPCC länge presenterat sig som en ”vetenskaplig organisation” och några rader därefter som en ”mellanstatlig organisation”, d.v.s. helt politisk, vilket är två oförenliga storheter. Dess beslutande församling utgörs av FN:s alla nationer, varav de flesta saknar vetenskapliga institutioner och erfarenhet av forskning. Det är därför ganska naturligt att arbetet inom IPCC och dess anknutna institutioner som utför forskningen påverkas av politiska krafter. Detta illustreras med redovisning av lätt tillgängliga fakta.

(1932), civ.ing. KTH 1955, har varit divisionschef i en global koncern inom värme-, kyl- och frysteknik samt drivit eget företag med leveranser till sjukhus samt livsmedels- och rymdindustri. Han grundade nätverket KLIMATSANS 2013 och är dess sekreterare. Nätverket har c:a 200 medlemmar, varav ett 40-tal är forskare. Dessa har nära personliga kontakter med över 300 kvalificerade kollegor runt om i världen. De ger mycket kompetenta tolkningar av fakta.
http://klimatsans.com/konferensen/

12/2 Kafé kemi: Alternativa Kanaler för Kunskap och Granskning

Göteborgs kemister bjöd in Gunnar Lindgren – Ärrad Kämpe för Miljö och Hälsa.
Diskussion om att lyfta fram mörkad kunskap.

Gunnar Lindgren fick Miljömedicinska priset 2001 – Cancer och Allergifonden.

Referat av föredraget.

18/1 Kafé kemiLaktosfritt och Produkter typ Free From

Granskning av handelns utbud och av produkter från mjölk.

Jonas Svensson och Göran Petersson välkomnade.

Se uppföljande dokument för mer information.

2017

14/12 Kafé Kemi – Kemister Avslöjar

6/12 Katalysatorer för att rena emissioner från fordon och för att producera förnyelsebara bränslen.

29/11 Mineraliseringen av de sällsynta jordartsmetallerna i Norra Kärr.

27/11 Kafé Kemi: Hälsomedel från Växter – Karotener och Xantofyller.

15/11 Utveckling av molekylsystem för solenergilagring och effektivare solcell.

5/11 Norra Kärr och de sällsynta jordartsmetallerna, vad händer?

26/10 Kemiskt samspel mellan växter och insekter.

18/10 Kafé Kemi: Heta Hälsomedel – Q10 – Vitamin D – Omega-3.

29/9 Kafé Kemi: Nutidshistoria – Fars Forskare på Teknisk Kemi.

18/5  Science and Technology Day 2017.

27/4 Lunchseminarium: Atomic Africa: Ghana and Nkrumah in the 1960s.

20/4 Kafé Kemi: Falska Nyheter, Kritisk Granskning och Twitter

4/4 Kemisamfundets årsmöte & Nobelpriset – avspeglar det nya idéer eller handlar det bara om tur?

22/3 Göteborgskretsens årsmöte 2017 & Föredrag: Himmelsk kemi och stjärnors födelse.

1/3 Kafé Kemi: Miljörevolten i Göteborg på 80-talet.

24/1 Kafé Kemi: Perspektiv på Biodiesel i Sverige.

14/12 Kafé Kemi – Kemister Avslöjar

Inför julen och 2018 diskuterade vi hur kemister kan bidra på bästa sätt till att bryta den just nu högaktuella tystnadskulturen. Vi tog upp både konkreta exempel med koppling till kemi, och strategier för att aktivera fler och för att nå ut via event, hemsida, twitter och andra kanaler. Oberoende granskande insatser av kemister kan konstruktivt och trovärdigt balansera det branschen och nyhetsmedier går ut med.

Se referat av Göran Petersson.

6/12 Katalysatorer för att rena emissioner från fordon och för att producera förnyelsebara bränslen

Föredragshållare var Louise Olsson, Kemiteknik, Chalmers.

Mer information finns i inbjudan.

Se diesel i kris av Göran Petersson.

29/11 Mineraliseringen av de sällsynta jordartsmetallerna i Norra Kärr

Föredragshållare var Axel Sjöqvist vid Geologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Det moderna samhället förlitar sig alltmer på teknologier som kräver en stabil tillgång på råvaror och naturresurser av ibland sällsynta metaller. Sällsynta jordartsmetaller (Rare-earth elements) fyller nyckelfunktioner i många applikationer som dagens samhälle inte vill klara sig utan: bl.a. vindkraftverk, elbilar och mobiltelefoner. Tyvärr är tillgången på dessa metaller på den europeiska marknaden långt ifrån säker i och med Kinas marknadsmonopol. Vi gör en djupdykning i en geologisk naturresurs av dessa metaller i Sverige och diskuterar mineralogi, geokemi och geologiska åldersbestämningar.

Se referat av Göran Svensson.

Häll med Eudialyt från Norra kärr

27/11 Kafé Kemi: Hälsomedel från Växter – Karotener och Xantofyller

Det diskuterades biokemi, källor och skyddseffekter för centrala karotenoider som Lykopen, β-Karoten, Lutein, Zeaxantin och Astaxantin. För att få en snabb överblick fanns en biokemisk översikt av Göran Petersson att tillgå.

Träffen började med en lunch i Kårrestaurangen för att testa utbudet av karotenoider mm från salladen, och diskuterades även andra miljö- och hälsoaspekter på lunchen i relation till en tidigare studie. Se efterhand uppföljning av kafé och lunch på KemiGbg.

Se även översikten Lunch på Chalmers.

15/11 Utveckling av molekylsystem för solenergilagring och effektivare solcell

Föredragshållare: Kasper Moth-Poulsen

Utveckling av tekniker för att optimera utnyttjandet av förnyelsebara energikällor är en grundförutsättning för ett framtida hållbart samhälle där fossila bränslen kommer att vara både oönskade och otillgängliga. Tekniken för att ta tillvara solenergi har under de senaste åren sett en formidabel utveckling men det finns ett viktigt problem som begränsar teknikens praktiska användning. Tillgången på solenergi, speciellt i Norden, och efterfrågan på energi varierar kraftigt över tiden. Effektiv lagring blir därför centralt för att resursen ska komma till effektiv användning, men dagens lösningar är dyra, ineffektiva och stöter på geografiska hinder. Ett exempel är underjordiska värmereservoarer. Kemisk lagring av energi har flera möjliga fördelar: det går att göra mycket kompakt och det går att kombinera utvinning och lagring av energi i samma system. Syftet med vår forskning är att utforska molekylära system som tillåter direkt omvandling av solenergi till lagringsbar energi. Systemet kallas MOST som står för MOlecular Solar Thermal. Materialet kan genom att absorbera ljus lagra stora mängder energi i form av värme som sedan kan släppas fri på begäran eller omvandlas till elektricitet. En annan del av vår forskning fokuserar på ett avancerat fotofysikaliskt fenomen känt som triplet-triplet annihilation och som kan användas för att optimera solenergispektrumet. Materialen som designas och studeras i detta projekt har potential att ta denna nya gröna teknik närmare praktiska användningsområden.
Kasper Moth-Poulsen har doktorerat inom organisk kemi och nanoteknik på Köpenhamns Universitet och forskar nu vid Chalmers och försöker utveckla nya metoder för energilagring, solenergi, batterier och framtidens elektronik.

Läs mer här:

www.moth-poulsen.se/

samt se flera video kring forskningen här:

youtu.be/jD7D7GjGhQ0
youtu.be/aAGMcmouzeU
www.reuters.com/assets/iframe/yovideo?videoId=371571718

5/11 Norra Kärr och de sällsynta jordartsmetallerna, vad händer?

Föredraget hölls av Göran Svensson inför medlemmar av Göteborgs geologiska förening och Kemisamfundets Göteborgskrets.

Norra Kärr är ett område på gränsen mellan Småland och Östergötland. Intresset för området beror på den höga halten av sällsynta jordartsmetaller i berggrunden. De sällsynta jordartsmetallerna är skandium, yttrium och lantanoiderna. Malmkroppen är ungefär 1 km lång och några hundratal meter bred. Marken har en gång använts för jordbruk men har börjat växa igen och skogen tar över. Det man slås av är att inte berget syns till utan det ligger en bit under marknivå. Eudialyt är mineralet som man vill utvinna. Den kemiska formeln för eudialyt är Na15Ca6Fe3Zr3Si(Si25O73)(O,OH,H2O)3(Cl,OH)2 och det är ett relativt vanligt mineral. Järn och zirkonium kan i eudialyt bytas ut mot andra metaller och just i Norra Kärr är dessa utbytta mot de sällsynta jordartsmetallerna. Den totala brytvärda mängden metaller som går att utvinna är väl känd eftersom malmkroppen har undersökts ordentligt av Tasman Metals Ltd. EU-kommisionen vill säkra tillgången på strategiska råvaror och det gör Norra Kärr till ett mycket intressant område för gruvbrytning. I dagsläget är det Kina som är den klart största producenten av sällsynta jordartsmetaller. Elektronikindustrin är de som använder dessa metaller för att tillverka kraftiga magneter (neodym), optiska fibrer och andra elektroniska komponenter. Det finns en grupp som heter Aktion Rädda Vättern (ARV) och som inte vill att gruvbrytning skall starta i Norra Kärr. ARV anser att lakvatten kan rinna ut i Vättern och den inte kan fungera som dricksvattentäckt längre. Det har funnits tillstånd från Bergstaten och regeringen har varit positiv till att starta gruvbrytning och nästa steg är en miljöprövning. Ärendet har blivit överklagat och just nu är det ingen verksamhet i Norra Kärr. Göran Svenssons åsikt är att det inte kommer att starta någon gruvbrytning inom de närmaste åren. Troligen kommer det att dröja minst 20 år.

26/10 Kemiskt samspel mellan växter och insekter

Botaniska föreningen arrangerade ett föredrag med professor Gunnar Bergström. Läs Göran Peterssons referat från det första gemensamma arrangemanget med Botaniska föreningen och Kemisamfundets Göteborgskrets.

18/10 Kafé Kemi: Heta Hälsomedel – Q10 – Vitamin D – Omega-3

Diskuterades användning och erfarenheter.
Se hälsomedel för länkar till biokemiska grunder mm

26/9 Kafé Kemi: Nutidshistoria – Fars Forskare på Teknisk Kemi

Professor Olof Samuelson, ”Far”, ledde under 1960- och 1970-talet Institutionen för Teknisk Kemi i Kemihuset med en stor grupp forskare. Göran Petersson och Olle Ramnäs har skrivit ett FarsForskare från träffen.

Vill du vara med på Twitter?

Göteborgskretsen har under året öppnat ett twitterkonto för att sprida information från kemisamfundet lokalt. Vill du vara med och hjälpa till att sprida nyheter inom kemins område. Skapa i så fall ett personligt twitterkonto. Det finns mycket information att finna på internet angående att skapa ett nytt konto. Guiden från mediemänniskan är enkel att följa. Det enda kravet för ett twitterkonto är att man har en e-postadress. En rekommendation är att skapa en ny e-postadress som enbart är kopplad till twitter för att undvika för mycket e-post från twitter till sin nuvarande e-postadress. Enklast är att skapa en gmail-adress.

Formler över entrén välkomnar till Kemihuset
Denna kopplar till COX och Resolviner

18/5  Science and Technology Day 2017

Eventet genomfördes torsdagen den 18 maj. Intresserade medlemmar av kretsen träffades i Kafé Hedvall kl 15.15 för att diskutera verksamhet mm.

27/4 Lunchseminarium

Titel: Atomic Africa: Ghana and Nkrumah in the 1960s
Föreläsare: Susan Williams
Se följande information.

Påskliljor och Vårlök framför Kemiträdet
Vårkvitter från Fåglar och KemiGbg

20/4 Kafé Kemi: Falska Nyheter, Kritisk Granskning och Twitter

Avsiktlig eller oavsiktlig spridning av felaktiga, missvisande och vinklade uppgifter är en högaktuell fråga. Sociala medier medverkar men kan också balansera genom snabba kommentarer och korrigeringar. Detta kan belysas med stora och små exempel. Intressant är hur KemiGbg bäst kan utvecklas och användas för snabb information och granskning.

En engagerad liten diskussionsgrupp samlades 20/4 och ventilerade dessa frågor under ett par timmar. Erfarenheter från vårens testperiod med Twitter kopplades till möjliga förändringar och förbättringar. Aktiv medverkan underlättas av eget konto. Bengt Ohlsson visade hur ett sådant enkelt kan startas upp. Möjligheten att snabbt göra insatser för kemi och samhälle framstår som en central drivkraft för att gå vidare med Twitter.

Uppföljning – Kunskap via Twitter

4/4 Kemisamfundets årsmöte & Nobelpriset – avspeglar det nya idéer eller handlar det bara om tur?

Föreläsare var professor Bengt Nordén som länge har varit inblandad i utseendet av Nobelpriset i kemi och i 4 år var han ordförande för Nobelkommittén. Även om detaljerna kring proceduren när det gäller ett visst pris är hemliga (i 50 år!) berättade Bengt gärna om vilka principer man arbetar efter och vad som egentligen krävs för ett nobelpris. Kvällens föredrag handlade om hur maskineriet bakom kulisserna fungerar, vilka de egentliga kriterierna är och hur man kan vara säker på att man fått tag i rätt person(er).

Bengt Nordén f. 1945 är numera Chalmers äldste professor (utnämnd av utbildningsminister Wikström 1979 – då var han yngst!). Han har jobbat mest med spektroskopi med polariserat ljus och bl. a. utvecklat metoder för att studera strukturen hos DNA-komplex i vattenlösning eller andra naturliga system. Nyligen upptäckte hans grupp en ny konformation av DNA då molekylen är utsatt för sträck-krafter: den blir då plötsligt 50% längre. Man spekulerar nu i att naturen (Darwinskt) kan ha utnyttjat denna fysikaliska egenskap då s.k. rekombinationsproteiner binder sig till DNA för att utföra genmutationer i bakterier eller sexuell genkombination hos djur. DNA sträcks då ut jämfört med sin vanliga form och baserna grupperar sig staplade i tripletter. Bengt spekulerar vidare att den genetiska koden (tre baser kodar för en aminosyra) kanske också har sin uppkomst i motsvarande sträckta RNA konformation med staplade tripletter.

22/3 Göteborgskretsens årsmöte 2017 & Föredrag: Himmelsk kemi och stjärnors födelse

När en stjärna föds faller partiklar samman i ett gravitationsfält varvid lägesenergi omvandlas till kinetisk energi. För att processen ska fortsätta effektivt måste en del kinetisk energi föras bort, vilket kan ske genom utsändande av elektromagnetisk strålning. Molekyler är effektiva strålare och det är därför viktigt att veta vilka molekyler som finns i den interstellära rymden och hur de bildas och förstörs. Den vanligaste interstellära molekylen är H2. Dess bildningshastighet beror på hur fort väteatomer diffunderar på små istäckta stoftkorn. I föredraget ger jag först bakgrunden till varför och sedan hur vi arbetar teoretiskt med att förstå de experimentella resultat som finns vid ca 10 K och innefattar intressanta isotopeffekter. Detta ger insikter inte bara i astrokemi utan även i fundamentala aspekter av kemin.

Gunnar Nyman tog en MSc vid UC San Diego, doktorerade i fysikalisk kemi i Göteborg och efter en tid vid Australian Defense Force Academy, Sydney University och Cambridge University i England återvände han till Sverige där han sedan 2001 är professor i fysikalisk kemi och numera anställd vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör gränsområdet mellan klassisk mekanik och kvantmekanik med betoning på grundläggande aspekter inom kemisk kinetik och dynamik med tillämpningar främst inom astrokemi.

Bilagor till årsmötet: Inbjudan, agenda, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

1/3 Kafé Kemi: Miljörevolten i Göteborg på 80-talet

Göteborg gick från ”Helvetets Förgård” till Förebild för Miljöinsatser. Vi mindes dramatiken och diskuterade med stöd av pressklipp mm – från Volvos och raffinaderiernas kolväteutsläpp, via trafikens luftföroreningar fram till regeringens Miljöprojekt Göteborg. Huvudgäst var Göran Värmby som ledde Miljöprojekt Göteborg. För mer detaljer se översikten Miljöprojekt Gbg. Bifogar dokumentet Miljöguide Gbg 80 skriven av Göran Petersson.

24/1 Kafé Kemi: Perspektiv på Biodiesel i Sverige

Dieselbilar förbjuds i stora städer redan till 2025 av miljö- och hälsoskäl. Är det dags för en helhetssyn på drivmedel för fordon. Kjell Ankner kom att dela med sig sin syn på biodiesel. Tog upp hur biodiesel tillverkas och vilka råvaror som används. Är biodiesel ett alternativ till vanlig diesel?

Se Kjells presentation här och ett referat av Göran Petersson.

2016

21/11 Hur kan vi fånga in och lagra koldioxid?

17/11Kafé Kemi: Sociala medier – Nya kanaler för Göteborgskretsen?

1/11 Kafé Kemi: Kemins Dag – Kemister för Folkhälsa

7/10 Kafé kemi: Kemisk Miljövetenskap 30 år

15/9 Kafé kemi: Kemister Väljer Äpplen

8/9 Damm- och bacillskräck förr och nu

24/5 Glutenfritt – vad är grejen? Se uppföljande rapport om gluten och glutenfritt.

17/5 Kesotillverkning studeras på plats i Falkenberg. Översikt av Jonas Svensson.

10/5 Science and Technology day
Kafé kemi: Principer och etik för vetenskaplig nätpublicering diskuterades

27/4 Proteinveckning – ett spel på liv och död

26/3 Årsmöte och föredrag

16/3 Kafé Kemi: Glutenkänslighet

2/3 Studiebesök på GoBiGas-anläggningen

25/2 Lunchföreläsning om nya grundämnen av professor Dirk Rudolph.

2/2 Mejeriprodukter med fokus på mjölkproteiner.

20/1 Ett sötare blod – om sockrets effekter i vår kropp.

12/1 Kafé Kemi: Nyårsval för önskevikt.

21/11 Hur kan vi fånga in och lagra koldioxid?

Jörgen Rosenqvist (Kemi och molekylärbiologi/GU) gav en överblick över forskningsfältet och aktuella frågeställningar kring koldioxiddeponering. Anders Lyngfelt (Energi och miljö/Chalmers) gav exempel på teknikutveckling inom området. Efterföljdes av gemensam diskussion samt rundvandring i Energitekniks labbhall där 4 pilotanläggningar finns.

För mer info se bifogat dokument

17/11 Kafé Kemi: Sociala medier – Nya kanaler för Göteborgskretsen?

Lars Öhrström och Per-Ola Norrby är mycket aktiva på Twitter visade hur detta fungerar. Caroline Jonsson visade lite från Facebook och hur Kemisamfundet centralt använder Facebook.

1/11 Kafé Kemi: Kemins Dag – Kemister för Folkhälsa

Kemins dag 21-22 oktober 2016 hade hälsa som tema. Göteborgskretsen har redan under ett par år haft flera inslag om kost och hälsa. Kemister har bättre förutsättningar än andra att förstå och förklara samband mellan kost och folkhälsohot som bukfetma och sockersjuka. Motsvarande gäller för kostens antioxidanter och deras skyddseffekter. Nu är det läge för kemister att tänka till för egen del och att hälsotipsa familj, vänner och medarbetare.

Vi följde upp hälsans dag med att diskutera och motivera konkreta vardagliga val för bättre kontroll över främst blodsocker, fettinlagring och oxidativ stress.

Entimmes stödkurser på nätet:
Kost för Önskad Vikt
Kost för Antioxidanter

Höstbild


Kunskapens träd 2016-09-18 med superläckra frestande äpplen.
Har sett tusentals kemister vandra förbi under decenniernas lopp.

7/10 Kafé Kemi: Kemisk Miljövetenskap 30 år

Kemisk Miljövetenskap har funnits som forskargrupp och utbildningsämne i Kemihuset i 30 år men flyttar nu till Energi och Miljö. Det celebrerades med att se tillbaka på hur verksamheten startade på 80-talet och sedan utvecklades med koppling till konkreta miljöfrågor. Tidiga och senare medarbetare och studenter var liksom andra intresserade välkomna att träffas och minnas. Se Görans referat från träffen.

15/9 Kafé kemi: Kemister Väljer Äpplen

Vi avsmakade, jämförde och diskuterade våra vanligaste sorter. Deltagarna tog med egna favoriter från trädgården och butiken. Göran Petersson inledde kort om äpplets kemi och antioxidanter i jämförelse med andra frukter.

Rapport: Frukt för Hälsa http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/89516.pdf
Tips och slutsatser


Biokemiskt aktiv blomma med hypericin

8/9 Damm- och bacillskräck förr och nu

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hennes forskning rör framför allt etableringen av normalfloran i nyföddhetsperioden och bakteriernas betydelse för sjukdomar såsom allergi och inflammatorisk tarmsjukdom, sjukdomar som framför allt drabbar befolkningen i den rika delen av världen. Agnes Wold har också engagerat sig i bristen på jämställdhet i den akademiska världen och publicerade 1997 tillsammans med kollegan Christine Wennerås studien Nepotism and Sexism in Peer-review i tidskriften Nature. I studien visade de att kvinnliga sökande till forskarassistenttjänster vid Medicinska forskningsrådet bedömdes olika beroende på kön – en kvinnlig sökande behövde ha 2,6 gånger fler artiklar än en manlig, för att bli bedömd som lika kvalificerad som han.

Agnes Wold har varit värd för Sommar och Vinter i P1 och är krönikör i tidskriften Fokus. Folkbildning ligger henne varmt om hjärtat.

Referat från kvällens begivenhet

Eventet samlade en stor och för kretsen ovanligt ung och kvinnlig publik. Föredraget kontrasterade friskt mot forskares och lärosätens nu så kritiserade tystnadskultur. Bakgrunden till inrotade felaktiga föreställningar om fördelar med allmän hygien, renlighet och städning belystes historiskt, socialt och naturvetenskapligt. Omtumlade åhörare funderar kanske nu på hur samhället skulle revolutioneras om städning drogs ner till hälften och inriktades på att eliminera hälsorisker i stället för damm.

För många säkert överraskande tonades hälsoriskerna ned för kemiska ämnen från tekniska produkter och material. Dagens ensidiga förenklade fokusering på ämnen med hormonliknande effekter kritiserades skarpt. Här framstår Agnes Wold som en motpol till ledande miljögiftsforskare som Åke Bergman.

Ett centralt tema var hur och varför allergier ersatt infektioner som dominerande hälsoproblem. Tidig kontakt för småbarn med olika vanliga proteiner särskilt via munnen framhölls som viktigt. Detta motverkas av missriktat hygientänkande.
Barn och allergier fick stort utrymme bland de många frågorna med åtföljande diskussion efter själva presentationen.

Göran Petersson

24/5 Glutenfritt – vad är grejen?

Allt fler väljer idag att äta glutenfritt. Det senaste året har varje hälsotidning skrivit om gluten. Affärerna ger de glutenfria varorna allt större utrymme. På bara några år har gluten, celiaki och glutenfria produkter hamnat i rampljuset. Hur gick det till?

Vad är egentligen gluten, och vad innebär den glutenfria kosten? Hur tolkar man märkningen ”glutenfri”? Vad är celiaki, och vem kan få sjukdomen? Hur vet man att man har celiaki, och varför är sjukdomen så viktig att upptäcka? Är det någon skillnad mellan att undvika gluten för att man har celiaki och för att man följer trenden glutenfritt?

Margareta Elding-Pontén fick för tolv år sedan diagnosen celiaki och följer idag intresserat aktiviteterna inom området celiaki och glutenfritt. Nyligen gav hon ut recept- och kunskapsboken ”Glutenfritt – gott och enkelt”. Det är boken som Margareta själv hade velat ha när hon fick sin diagnos. Boken kommer att finnas till försäljning i samband med föreläsningen.

Margareta, tekn. dr i oorganisk kemi från LTH, arbetar med vetenskapliga informationssökningar inom kemi, läkemedel och patent.

Läs Margaretas eget referat från kvällens mycket uppskattade föredrag.

Fler länkar till Margaretas hemsida och diverse krönikor i pressen.
Margaretas hemsida och bok.
Glutentrend hindrar läkare att ställa diagnosen celiaki. Debattartikel i SvD.
Krönika: Trenden har en baksida.
Krönika: Begränsa dig inte i onödan.
Krönika: Bakglädje som kostar.
Krönika: Vi silar myror och sväljer elefanter.

Se uppföljande rapport om gluten och glutenfritt.

17/5 Studiebesök på norra europas största producent av Keso

Göteborgskretsen gjorde den 17 maj studiebesök på Arla Foods anläggning i Falkenberg för att se det nya Keso ysteriet. Mejeriets historia går tillbaka till 1967 då det startade tillverkning av Hushållsost. Denna tillverkning lades ner 2013 för att ett halvår senare starta ett nytt projekt. All utrustning från det gamla ysteriet togs ut och byggnaden renoverades för installation av ny utrustning. Tidigare hade Arla Foods tillverkning av Keso vid Skövde mejeri. På grund av läget mitt i staden kunde inte detta mejeri byggas till varför tillverkningen flyttades till Falkenberg.

Hösten 2014 började den första Kesoprodukten att tillverkas i Falkenberg och mejeriet i Skövde kunde stängas under början på 2016. Idag har mejeriet en produktion på ca 20 000 ton Keso till sju länder. Produkten fördelas på 52 artiklar dvs olika förpackningar. Ett första steg är att öka produktionen till 29 000 ton beroende på hur marknaden för Keso fortsätter. Keso tillverkningen (cottage cheese) i Falkenberg har utvecklats till norra Europas största. Varje dag, dygnet runt, sju dagar i veckan året om tillverkas Keso. Mejeriet gör Keso av 300 000 liter mjölk per dag. Vasslen går idag ut som foder till svingårdar i Halland. Utveckling pågår med att förädla vasslen till konsumentprodukter. Mjölken kommer från halländska mjölkbönder. Antalet anställda är idag 90 personer inklusive underhållspersonal. Keso är en syrad färskost där ostkornen blandas med en dressing av grädde och salt till önskad fetthalt.

Produkten Keso har under många år tillhört kategorin nyttig snabbmat på grund av högt proteininnehåll (12%) och en fetthalt på 4 %. Hälsomässigt intressant är också att proportionen mellan vassleprotein och kasein är betydligt högre i Keso än i vanlig hårdost. Just vassleprotein innehåller mycket av de grenade aminosyrorna valin, leucin och isoleucin. Dessa bromsar nedbrytning och gynnar uppbyggnad av muskelproteiner. Vassleprotein används därför mycket vid styrketräning. För äldre motverkas försvagande förluster av muskelmassa. Keso kan därför vara ett milt alternativ till direkta kosttillskott av vassleprotein.

10/5 Science and Technology day

Under våren arrangerades den årliga postervisningen av doktorandernas forskning. I samband med arrangemanget hade Göteborgskretsen ordnat ett Kafé Kemi för att diskutera runt ämnet framtida publicering av nya forskningsresultat. Göran Pettersson hade sammanställt ett dokument som låg till grund för diskussionen.

Kafé Kemi: Principer och etik vid publicering
Den snabba omställningen till elektronisk publicering medför nya aspekter på etik och regler. Diskuterades hur detta kan mötas så att oberoende, öppenhet och kritisk granskning stärks. Vad krävs för att forskaren via publicering bäst skall kunna bidra till bred kunskapsspridning.

Vårbild 2016-05-01

27/4 Proteinveckning – ett spel på liv och död

Pernilla Wittung-Stafshede har nyligen erhållit Arrhenius-plaketten efter att ha gjort grundliga studier kring fenomenet proteinveckning. Pernilla höll ett underhållande föredrag inför ett 20-tal personer.

Proteiner behövs för att utföra kemiskt och mekaniskt arbete i kroppen. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår genetiska kod. För att aktiveras måste varje proteinkedja veckas ihop till en specifik kompakt struktur, ungefär som ett hoprullat garnnystan. Många proteiner behöver också binda metalljoner för att vara aktiva. Pernilla Wittung-Stafshede försöker förstå vad som styr hur proteiner veckas genom att studera strategiska proteiner med experimentella biofysikaliska metoder i labbet. Det är viktigt att vi lär oss mer om proteinveckning eftersom flera sjukdomar beror på felveckning (trassel i garnnystanet) eller hopklumpning (olika trådar i samma nystan) av proteinkedjor. Pernilla kommer att berätta om hur hennes forskargrupp utforskar veckning av proteiner och hur metall-transporterande proteiner fungerar.

Pernilla Wittung-Stafshede är ny professor och chef för divisionen Kemisk Biologi inom den nya institutionen Biologi och Bioteknik på Chalmers. Hon leder en forskargrupp som fokuserar på metallproteiner och felveckning. Pernilla har tidigare arbetat som professor i USA i 12 år vid universiteten Tulane (New Orleans) och Rice (Houston), samt, de senaste 7 åren, vid Umeå Universitet.

Mer information se bilaga.

26/3 Årsmöte och föredrag

Mötet började med att Lars Josefsson föreläste om samarbetsprojekt för studenter och kemiindustri kring hållbar utveckling. Därefter följde årsmötet för Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets. De punkter som krävdes enligt stadgarna kom att tas upp. Handlingar för årsmötesförhandlingarna fanns tillgängliga på Göteborgskretsens hemsida senast 1 vecka före mötet. Bilagor till årsmötet var agenda, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

16/3 Kafé Kemi: Glutenkänslighet

Kvällen blev speciellt givande tack vare att Margareta Elding-Pontén gästade mötet. Margareta har själv celiaki och tar upp glutenproblem på sin hemsida. Hon har också skrivit en bok inriktad särskilt på glutenfri bakning. Nyligen har hon också medverkat till en debattartikel.
http://eldingponten.com/glutenfritt/
http://www.svd.se/halsotrend-hindrar-lakare-att-stalla-diagnosen-celiaki
Diskussionen anslöt till introrapporten med sju erfarna intresserade medlemmar och Göran P och Margareta som fyllde på efter bästa förmåga. Klart är att glutenfritt nu är hett och glutenproblem något som väldigt många behöver bättre kunskap om. Allt fler säger sig nu vara glutenkänsliga utan att ha diagnostiserad intolerans. Biokemiska och andra faktorer samspelar till detta. Göran Petersson introducerade och hade skrivit en översikt.

2/3 Studiebesök på GoBiGas-anläggningen

Chalmers Fakultetsklubb organiserade ett studiebesök på Göteborg GoBiGas-anläggning. Då det fanns platser över inbjöds även Kemistsamfundets medlemmar att följa med. Information lämnades ut inför inbjudan.

Lunchföreläsning om nya grundämnen

Professor Dirk Rudolph presenterade de fyra senaste upptäckta grundämnena.

2/2 Mejeriprodukter med fokus på mjölkproteiner

Eventet om mjölkprodukter samlade ett tjugotal intresserade deltagare. En stor del av de två timmarna fylldes av en bred och engagerad utfrågning och diskussion i anslutning till presentationen. Jonas Svensson framstod närmast som den svenska mejerinäringen personifierad med konkreta kunskaper om och nyanserade svar på det mesta. De faktarika bilderna från presentationen finns nu tillgängliga här för alla.

Jonas Svensson med djup inblick i branschen inledde 30-40 min med en överblick av mejeriprocesser och mejeriprodukter. Därefter diskuterade vi konsumentprodukter med mjölkproteiner (kasein, vassleprotein etc) med avseende på produktion, marknad, biokemi och hälsoaspekter. Centralt är mjölkproteiners näringsvärde samtidigt som en del oroar sig för låg tolerens mot vissa mjölkprodukter och livsmedelsproteiner.



Smör
i Småland och på Chalmers
Vad är CLA?

20/1 Ett sötare blod – om sockrets effekter i vår kropp

Arrangemanget med Ann Fernholm om socker som folkhälsokatastrof blev det publikt kanske främsta i Göteborgskretsens historia. Den största salen KE i Kemihuset fylldes med omkring 150 till största delen förhandsanmälda deltagare trots vinterns värsta snökaos i Göteborg. Ovanlig och glädjande var också en kvinnlig dominans i publiken. Eventet inleddes med utdelning av Kemistsamfundets Arrheniusplakett till professor Pernilla Wittung-Stafshede. Priset utdelades och Ann Fernholm presenterades av Göteborgskretsens ordförande Caroline Jonsson.
Ann Fernholm appellerar starkt till en kostintresserad allmänhet. Som ledande vetenskapsjournalist gav hon också viktiga utifrånperspektiv på forskningens otillräcklighet på området kostråd och folkhälsa. Ann Fernholms mer konkreta budskap och insatser följs bäst via hennes blog Ett sötare blod.

Mänskligheten äter mer socker än någonsin tidigare under sin historia. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättade om de senaste biokemiska teorierna kring hur stora doser socker kan förstöra ämnesomsättningen; hur det orsakar leverförfettning, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och demens. Hon förklarade även hur en hög konsumtion av snabba kolhydrater kan påverka människokroppens tillväxt. Barn är idag större när de föds, de växer tidigare under livet, puberteten kommer tidigare och fler får cancer.

Ann Fernholm har disputerat i molekylär bioteknik och arbetar som vetenskapsjournalist. I den uppmärksammade boken ”Ett sötare blod” från 2012 granskade hon rådet om en lågfettdiet. Uppföljaren ”Det sötaste vi har” handlar om barnen. Ann Fernholm blev 2010 utsedd till årets vetenskapsjournalist i Sverige.


Ett sötare blod

Vad är blodsocker?

Vad Visar Vinterns Vita Vyer 2016-01-19

12/1 Kafé Kemi: Nyårsval för önskevikt

Vi diskuterar för vikten kritiska baslivsmedel med kolhydrater som bröd och potatis och jämför olika alternativ från handeln. Naturligtvis kopplar vi också till GI, till dieter som LCHF, och till insulinresistens och diabetes 2. Göran Petersson introducerar utifrån den fria minikursen Kost för önskad vikt. Googla fram kursen från nätet och ägna gärna en stund åt den i förväg. Göran har skrivit ett referat från träffen.

2015

Årets händelser 2015

1/12 Klimatfrågan apropå Pariskonferensen (med Jan-Olov Liljenzin). Introduktion och presentationen.

17/11 Svampar – smak, näring och gifter (med Staffan Wall). Referat

3/11 Kafé kemi: Översättning via dator. Referat

15/10 Ett kemiskt äventyr − Carl Wilhelm Scheele och hans värld

8/9 Kafé kemi: Träff om bär och deras fenoliska antioxidanter

25/5 Start för ny MOOC från Chalmers: Sustainability in Everyday Life

21/5 Öppet Kemihus med posterutställning

20/4 Träff med diskussion om kretsens hemsida (se Arkiv)

16/4 Studiebesök vid Renovas avfallsförbränning i Sävenäs (se Arkiv)

23/3 Årsmöte – Caroline Jonsson fortsatt ordförande med delvis ny styrelse (se Styrelse)

18/3 Fakultetsklubbens årsmöte. Göran Svensson ny ordförande och Jan Berggren klubbmästare.

23/2 Videoträff med diskussion om hur video kan användas på olika sätt (se Arkiv)

1/1 2015 Kemi och Kemiteknik samt Biologi och Bioteknik nya Chalmersinstitutioner

Julnöt 2015


Nu har vi ljus
och vilket kolväte får vi då mest av
(Förbränningskemi sid 11)

Kluring


Att äta eller inte ätas.
Giftet är frågan

1/12 Klimatfrågan apropå Pariskonferensen

Introduktion av och diskussion med professor Jan-Olov Liljenzin – välkänd initierad kritiker och kemist från Chalmers. Hämta ned information inför föredraget och presentationen.

KLIMATLARM
Fakta, Desinformation och Politik
Några personliga observationer och tankar hos en gammal kemist Jan-Olov Liljenzin, professor emeritus Chalmers, LIVA, LKVVS
Jag är varken utpräglad kättare eller blint troende i klimatfrågan. Min avsikt med detta föredrag och efterföljande diskussion är att belysa de (medvetna?)fel, dåliga metoder, svårigheter och osäkerheter som råder i de analyser som leder till IPCC:s och andras påståenden om en kommande klimatkatastrof.
Kan vi offra Sveriges och den övriga västvärldens fria ekonomier i utbyte mot klimatkramarnas globala planekonomi utan ett bättre vetenskapligt underlag?

Sveriges nationalfågel


På vilket sätt associerar den nyvalda (sept. 2015) nationalfågeln tydligt till livets kemi.

17/11 Kafé kemi: Svampar – smak, näring och gifter

Introduktion av och fri diskussion med Staffan Wall, välkänd kemist och entusiastisk botanist. Information och ett referat från träffen.

3/11 Kafé kemi: Språklig mångfald via översättningsverktyg

Google translate har blivit ett viktigt verktyg vid översättning av sidor på internet. Översättningen sker momentant och tidsfördröjningen är minimal innan sidan är översatt. Information inför träffen och referat från mötet.

15/10 Ett kemiskt äventyr − Carl Wilhelm Scheele och hans värld

Anders Lennartson

Att Carl Wilhelm Scheele skulle bli en av våra främsta kemister kunde ingen ana då han föddes i Stralsund, då huvudstad i Svenska Pommern, 1742. Släkten bestod sedan generationer av borgare och präster, men Carl Wilhelm skickades i femtonårsåldern till Göteborg för att läras upp till apotekare. Den unge Scheele tog studierna på största allvar: han satt uppe hela nätterna och läste i apotekets kemiböcker och upprepade de experiment som beskrevs. Efter kortare anställningar i Malmö och Stockholm, där han både samlade på sig en rad viktiga kemiska upptäckter och skaffade sig ett betydande kontaktnät, hamnade han 27 år gammal i Uppsala. Här träffade han den unge kemiprofessorn Torbern Bergman, vilket ledde till en livslång vänskap. Med Bergman i ryggen kunde Scheele börja publicera sina upptäckter, och världen häpnade: det började med fluorvätesyran, och sedan följde klor, citronsyra, vätecyanid, syrgas, molybdensyra, glycerol och mycket annat. Detta är ett föredrag om Scheeles liv och upptäckter samt världen omkring honom.

Föredraget är baserat på en bok med samma titel, skriven under medverkan av Björn Lindeke och Bo Ohlson. Den ges ut av Apotekarsocietetens förlag, och finns i bokhandeln i augusti. Boken finns även till försäljning till reducerat pris i samband med föreläsningen och kostar då 375 kr.

Anders Lennartson disputerade vid Göteborgs universitet 2009, och är för närvarande postdoc hos Kasper Moth- Poulsen vid divisionen för tillämpad kemi vid Chalmers tekniska högskola.

6/10 Kafé kemi: Nu flyttar utbildning till nätet – hänger kemisterna med

Hur hittar kemister ute i näringslivet och inom skolor och annan offentlig verksamhet kunskaper på nätet. Hur kan kemister från högskolan bäst göra artiklar, rapporter, föreläsningar och övningar fritt tillgängliga på nätet. Mer information och referat från mötet.

Poetisk sommarblomma

till hemsidans besökare
Ledtråd: Änglamark


För allt levande är ROS en fara
som kemisten hjälper oss att klara

8/9 Bärträff med Göteborgs kemister

Färger, antioxidanter och hälsoaspekter
Bär framhålls ofta som supernyttiga men olika bärs ekologiska kemi och biokemi i kroppen är komplex och något för kemister att utreda och diskutera så här i bärtider.
Kom med egna favoritbär, kunskaper, erfarenheter och frågor.

Inledning: Bärens antioxidanter (Göran Petersson) och Bärens botanik (Staffan Wall)
Dokument att läsa inför bärträffen. Referat från träffen.

21/5 Vårträff med Göteborgs kemister

I anslutning till Science and Technology Day i kemihuset 21 maj

15.00 Krister Holmberg honorary lecture
16.00 Posterutställning med doktorander
17.15 Diskussion av kretsens aktiviteter under hösten med Caroline
17.45 Juryn avslöjar vinnare i posterutställningen
18.10 Diskussion om fri fortbildning på nätet – Göran Petersson introducerar
Chalmers stora nya MOOC på engelska gentemot minikurs på svenska
Chalmers nya mooc gör vardagen hållbar
http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/215902/local_215902.pdf
18.30 Ny utformning av kretsens hemsida med redaktören Bengt Ohlsson

 

Vårträffen samordnades med den årliga posterutställningen i kemihuset då doktoranderna visar fram sin forskning. Detta ger en unik möjlighet att träffa Göteborgs unga kemiforskare och få en överblick av forskningen.

Kretsens ordförande Caroline Jonsson samlade närmare tio medlemmar till en diskussion om kretsens verksamhet inför hösten. Många intressanta uppslag om föreläsare, studiebesök och träffar ventilerades och kommer efterhand att konkretiseras till programpunkter för hösten.

Gruppen bytte sedan lokal för att med stöd av dator och nät diskutera öppen fortbildning och hemsida. Presentationen av Chalmers nya internationella MOOC om hållbarhet i vardagen visades och diskuterades. Som kontrast belystes en just nätpublicerad endagskurs på svenska om kost mot övervikt. Denna finns även som en entimmes miniversion utan övningar.

Gruppen var klart entusiastisk inför möjligheterna med öppen utbildning på nätet. Problem som ofta nämns är examination och finansiering. Föreläsningar och nätkurser för just fortbildning är mindre beroende av examination.

Den förnyade utformningen av kretsens hemsida presenterades av redaktören Bengt Ohlsson. En mer överskådlig struktur på vissa sidor och mer inlagt material är centrala förändringar. Det är nu angeläget att ännu fler medlemmar går in på hemsidan, sprider kännedom om den och själva bidrar till innehållet.

Göran Petersson

Klurig vårblomma till kretsens medlemmar
2015-04-11 vid Olgas Trappa, Chalmers
Vilka tre grundämnen inleder det svenska namnet, och vilka
sex andra de latinska släkt- och artnamnen?

Svalört: S, V, Al
Ranunculus ficaria: Ra, N, U, F, I, C eller Ca

20/4 Hemsidesträff – visning med diskussion

Kontaktpersoner: Bengt Ohlsson (redaktör) och Göran Petersson

Med hemsidan uppe på två datorer och en duk via projektor diskuterades upplägg, innehåll och förändringar under mer än två timmar i ett av kemihusets bibliotek. Det hela blev mycket informativt och konstruktivt genom de sex deltagarnas engagemang och deras olika bakgrund och kontaktnät.

Göran Svensson berättade om hur han byggde upp hemsidan med start 2013 och Bengt Ohlsson om hur han följt upp som nuvarande redaktör. Räkningen på startsidan visar nu på 100-200 besökare per månad. Hemsidan framstår som klart ledande jämfört med andra kretsar. Denna plattform är tacksam att bygga vidare på och utnyttja bättre.

Alla var eniga om att startsidan Hem som tidigare bör fokusera på kretsens kommande inbokade arrangemang. Dessutom behövs något mer som fångar besökarens intresse och förnyas regelbundet, typ månadens nyhet eller bild. Länkar i högerspalten ger bra tips om andras arrangemang. Övrigt material som hittills funnits på startsidan kan flyttas. Informationen om ett genomfört arrangemang tas bort men ofta skriver någon från styrelsen ett referat som löpande läggs in under Arkiv. Sidan Om oss har byggts på med en del historik. Efter årsmötet behöver nu sidan om Styrelsen uppdateras.

Sidan Aktuellt behöver utnyttjas bättre än hittills. Här platsar kompletterande information om kretsens aktiviteter men också andra aktuella arrangemang i kemihuset och i Göteborgsregionen. Aktuella keminyheter och kemilarm från media kan tas upp och kommenteras. Medlemmar kan här bidra till att göra sidan verkligt aktuell. Längre inlägg på 10-20 rader passar normalt bäst på sidan Diskussion som kanske döps om till just Inlägg och där ökad aktivitet behövs.

Den sida som betecknas Tips behöver struktureras om och stramas upp. Ett sätt att göra detta kan vara att inrikta den på kunskap och fortbildning som står sig över tid till skillnad från aktualiteter. Sidan skulle då inriktas på intressanta böcker, rapporter, vetenskapliga publikationer, videoföreläsningar och kurser med anknytning till kemistkretsens medlemmar och regionen. En del annat material kan flyttas till sidan Länkar med inriktning på sökinformation om bland annat västsvenska institutioner, forskare och publikationer.

Den närmaste tiden är det bra om många i kemistkretsen går in och granskar de förändringar som görs och kommer med bidrag och synpunkter till redaktören. Vi hoppas att hemsidan blir så attraktiv att fler går till sidan Bli medlem som även den behöver vässas något.

16/4 Studiebesök på Renovas förbränningsanläggning i Sävenäs

Solen sken under en torsdagseftermiddag i mitten av april och intresserade möttes i Kemihuset på Chalmers. Därifrån åkte de minibuss till anläggningen där fler anslöt så att det blev ett tiotal deltagare. Guide var Kurt Lindman med flera decennier bakom sig i Renova med inriktning på avfallshantering.

Anläggningen har tusentals besökare årligen. Först fick vi bekanta oss med ett processchema och hur flygaska och bottenaska, även kallad slagg, ser ut. Vid rundvandringens start gör jättelagret för 10 000 ton avfall stort intryck. Årligen förbränns över 500 000 ton varav mer industriavfall än hushållsavfall. Med ett högt vatteninnehåll blir rökgaskondenseringen viktig för värmeåtervinning.

Tre äldre och en relativt ny panna har alla rosterteknik. Förbränningen sker vid minst 850 °C. Flygaskan från elektrofiltren tas ut tillsammans med skrubberslam som binder upp askan inklusive tungmetaller och dioxiner. Anläggningen har tillstånd för förbränning av miljöfarligt avfall. Efter rundvandringen smakade kaffet utmärkt och Kurt fortsatte sedan berätta till bilder och svara på frågor.

Avfallsförbränningen är ett enormt miljömässigt framsteg jämfört med primitiv deponering. Energimässigt är utnyttjandet för fjärrvärme helt centralt. Kemister tänker förstås på alla otaliga kemiska riskämnen i avfall. Då blir den effektiva destruktionen av dessa för hela Göteborgsregionens avfall det mest ovärderliga och fantastiska med den imponerande anläggningen.

23/3 Göteborgskretsens årsmöte

Kvällen inleddes med en föreläsning av Leif Åhman som är prefekt på Institutionen för Kemi och kemiteknik på Chalmers. Leif är civilingenjör i Teknisk Fysik och har en PhD i Materialvetenskap från Uppsala Universitet. Han har jobbat 30 år i ledarbefattningar i industrin med produktion av integrerade kretsar, teknik-, kvalitet- och produktionsutveckling i underleverantörsleden till bilindustrin samt med R&D inom SCA’s hygienverksamhet. Leif kommer att berätta kort om sig själv och om de förändringar som skett och sker på Institutionen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers och göra några nedslag i den forskning och de kompetenscentra som drivs i samarbete med industripartners.

Efter föreläsningen kom årsmötet för Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets att äga rum. De punkter som krävdes enligt stadgarna kom att tas upp. Göteborgskretsens verksamhetsberättelse för 2014, verksamhetsplan för 2015 samt agenda finns nu tillgängliga.

12/3 Kampen mot tuberkulos – en historia med band till Göteborg, Johan Wennerberg

Johan kommer att berätta om tuberkulosens historia med inslag av litteraturvetenskap och medicinhistoria, samt behandling innan läkemedlens tillkomst, bl a om sanatorier, vaccinering och smittspårning. Johan kommer även att prata om upptäckterna av läkemedlen PAS (Jörgen Lehmann i Göteborg) och streptomycin (Selman Waksman i USA). Föreläsningen avslutas med en kommentar om tuberkulos i nutid.

Intresset var stort när Johan Wennerberg föreläste om kampen mot tuberkulos genom tiderna och när det stora genombrottet kom på 1940-talet. Göteborgsläkaren Jörgen Lehmann, som f.ö. ursprungligen var dansk, uppfann då paraaminosalicylsyra (PAS) som blev det första verkligt effektiva läkemedlet mot tuberkulos. Det initiala mottagandet bland behandlande läkare var emellertid blandat och när nobelpriset i medicin delades ut för betydande insatser när det gällde tuberkulosforskningen fanns Jörgen Lehamnn inte med som pristagare. Förutom det nästan osannolika sätt som PAS tillkom på belyste föredraget i sammanhanget relevanta kulturella och samhälleliga aspekter och inte minst att en tredjedel av mänskligheten fortfarande är infekterad av tuberkulos. Vi ser fram emot den biografi om Jörgen Lehmann som Johan Wennerberg nu skriver på. För dem som missade föredraget rekommenderas Johan Wennerbergs utmärkta bok ”Läkemedel som förändrat världen”, där man kan läsa om PAS och även om tillkomsten av många andra läkemedel.

Louise Tottie

23/2 Videoträff – visning med diskussion

Kontaktperson Göran Petersson

En intresserad kärntrupp samlades i kemihuset och ventilerade video i närmare tre timmar. Göran Petersson och Göran Svensson från kretsen bidrog med erfarenheter av egna videoföreläsningar. Korta avsnitt från främst videolänkar i bilaga till inbjudan visades men diskussionen dominerade.

Video ger fantastiska möjligheter för lärare och forskare att presentera sig själva och sina forskningsområden och projekt på nätet. Det är också svårt att överträffa en bra video när det gäller att intressera ungdomar för t ex kemi och kemistudier. Filmerna med kretsens ordförande belyser dessa möjligheter.

Videoföreläsningarna av Göran S och P belyser möjligheterna med video för öppen utbildning och kunskapsspridning. Den videoplattform som Chalmers erbjuder ger forskaren god kontroll över videons innehåll och spridning. Öppna videoföreläsningar från högskolor har rimligen stor potential för kunskapslyft inom både näringsliv, skolor och annan offentlig verksamhet.

Orsaker till att de flesta forskare och lärare ändå fortfarande är avvaktande inför att använda video diskuterades. Rädsla för att inte fungera bra i bild eller språkligt, särskilt på engelska, kan spela in liksom osäkerhet inför hur video sprids och används. Detta måste ställas mot risken att bli överkörd när utbildning på nätet med stöd av video alltmer tar över även internationellt. En skarp videovarning om detta kan fungera som en väckarklocka.

17/2 Försök att förstå, Christer Gruvberg
Behövs kemilaborationer? Föreläsningen kombineras med demonstrationsförsök.

Christer Gruvberg är kemilektor på Hvitfeldtska gymnasiet, samt kurslärare inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på Göteborgs universitet. Han disputerade 2008 (Institutionen för Kemi, GU) med avhandlingen ”Kemilaborationens bidrag till förståelse” (http://hdl.handle.net/2077/18644) och representerande kemi med inriktning mot ämnesdidaktik.

Presentationen kombinerades med demonstrationsförsök vilket uppskattades av en positiv publik som innehöll många lärare. Experimenten är anpassade för undervisningen på gymnasienivå men även en äldre publik uppskattar när det smäller.

Behövs kemilaborationer? Mycket forskning har belyst styrkan i den verbala informationen för att nå förståelse. Den verbala informationen blir meningsfull genom sina referenser till verkligheten. Människans kunskapsbyggande startade långt före språkets uppkomst, men effektiviserades i och med detta verbala verktyg. Presentationen kommer bl.a. att behandla kunskapsbyggande och experimentets bidrag till lärandet i kemi. Demonstrationer och användningen av småskaliga försök används främst för att belysa det som framförs.

2014

25/11 Arbetsmarknad i Kemihuset

Kretsen deltog i kemisternas arbetsmarknadsdag, KARM. Kemihusets entré fylldes av montrar för företag och organisationer och av studenter som cirkulerade. Göran Svensson fixade kretsens kuliss med egenhändiga tilldragande rubriker. Tiden 9-16 delade han med rapportören Göran Petersson för att diskutera och informera. Många exemplar av Kemivärlden spreds med information om vad Svenska Kemistsamfundet är och varför man ska bli medlem. Många kemiteknologer besökte oss vid vårat bord men även andra som t.ex. flera studievägledare tittade in.

Dagen kändes alltmer som ett unikt tillfälle att stämma av med studenter och utställare. Närmare kontakt med ett tiotal blivande kemister gav en klar bild av att kemistsamfundets verksamhet i viktiga avseenden är i otakt med såväl tiden som yngre kemister. Det gäller både namn, visioner, aktiviteter och kontaktnät. Förnyelse är uppenbart en viktig utmaning. Studenter hämtar alltmer kunskap och information från nätet. Ett klart önskemål var fria videoföreläsningar på nätet av lärare och forskare i kemihuset. Här har kretsen en möjlighet att följa upp insatser från styrelsen och via hemsidan bli känd för att ligga i fronten.

19/11 Kemiska aspekter på energetiska material, Patrick Goede

Energetiska material används för många saker både civilt och militärt. I de flesta vapensystem finns det energetiska material både för att ge verkan och/eller för att nå sitt mål. Energetiska material används även väldigt mycket civilt såsom vid bergsprängning, bilpyroteknik och olika rymdapplikationer. I det här föredraget kommer jag att berätta lite om de bakomliggande principerna, historien om, olika applikationer och vilka kemiska aspekter som är viktiga när det gäller energetiska material. Då FOI är ett av de ledande forskningsinstituten i världen när det gäller energetiska material kommer jag även att berätta en del om vad vi har att vänta oss i framtiden.

21/10 Haber-Bosch-processen – från svält till överflöd, Ola Wendt

Vårt moderna samhälle är uppbyggt kring en industriell livsmedels-produktion. Vi försörjer sju miljarder människor på en areal av 1500 miljoner ha. Detta kan jämföras med situationen kring år 1900 då 1,6 miljarder människor försörjdes på ungefär halva den arealen. En av de avgörande skillnaderna mellan nu och då är tillgången på syntetisk kvävegödning och i mitt föredrag kommer jag att ge en historisk översikt över olika kvävekällor och visa hur den industriella syntesen av ammoniak (Haber-Boschprocessen) är grunden för vår överlevnad. Utan ammoniakproduktion hade helt enkelt stora delar av jordens befolkning svultit ihjäl. Jag kommer också att diskutera människorna bakom upptäckten –Fritz Haber och Carl Bosch – och beskriva deras levnadsöden som på många sätt är sammanflätade med vår 1900-talshistoria.

15/9 Systems Biology of Metabolism : A travel from yeast to cancer, Jens Nielsen

Metabolism is the core of functioning of any cell as it ensures provision of Gibbs free energy as well as precursors for synthesis of cellular constituents like proteins, lipids and DNA. Metabolism involves a large number of biochemical conversion processes. Thus, even Baker’s yeast, that serves as the most simple model for studying human cells, contains more than 900 enzymes that catalyze more than 1,500 biochemical reactions. In human cells these numbers are much larger with more than 3,000 enzymes and more than 5,000 biochemical reactions. Even though the large number of reactions are organized into metabolic pathways, there is a high degree of connectivity between the reactions, and hence it is quite complicated to study these reactions individually. It is therefore necessary to take a systemic approach for analysis of metabolism, often referred to as systems biology. We are working on generating so‐called genome‐scale metabolic models (GEMs) that are comprehensive description of cellular metabolism. We have over the last years reconstructed GEMs for a number of industrially important fungi, including the Baker’s yeast Saccharomyces cerevisiae, and used these models for analysis of large data sets and for identification of novel targets where we can engineer the metabolism, often referred to as metabolic engineering. Hereby we have developed advanced cell factories for the production of fuels and chemicals. Recently we have also embarked on building a Human Metabolic Atlas, a novel web‐based database and modelling tool that can be used by medical and pharmaceutical researchers to analyse clinical data with the objectives of identifying biomarkers associated with disease development and improving health care. The central technology in the Human Metabolic Atlas is GEMs, which are tissue‐specific. These models allow for context‐dependent analysis of clinical data, providing much more information than traditional statistical correlation analysis, and hence advance the identification of biomarkers from high‐throughput experimental data that can be used for early diagnosis of metabolic related diseases. In this presentation our technologies behind reconstruction, simulation and analysis of GEMs will be presented and results from studies in metabolic engineering and systems medicine will be presented. In connection with the latter it will also be discussed how we can advance towards modeling of the gut microbiome, which has recently demonstrated to be an active metabolic organ in the human body.

11/9 Jacob Berzelius (1779 – 1848): Kunskap, kultur och tradition skapar framtida vetenskapliga framgångar, Jan Trofast

’Kemi är vetenskapen om kropparnas sammansättning och deras förhållande till hvarandra. Kemien är af alla vetenskaper den mest användbara i allmänna sammanlefnaden.’
Kunskapen om dåtidens vetenskapliga och tekniska utveckling kan stimulera och positivt påverka dagens forskning – grundforskningen möter teknikutvecklingen. Jacob Berzelius kunde med sina gedigna kunskaper i förening med god forskningsmetodik, livliga vetenskapliga diskussioner och ett tvärvetenskapligt synsätt framgångsrikt vägleda vetenskapen till allt större landvinningar. Hans arbetssätt kommer att skildras med bland annat hur han gick till väga vid upptäckten av fem grundämnen. Låt oss inspireras av denne framsynte, kunnige och tvärvetenskapligt tänkande man.

6/5   Appar för konsumenter:    Miljö – Hälsa – Etik

Nu börjar konsumenter önska sig snabbinformation om produkter direkt i mobilen på plats ute i butiken. Detta möjliggörs av appar som visar fram info vid fotografering av streckkoden på varan. Alternativt kan info tas fram via frisökning i mobilen.
Utvecklingen belystes nyligen i radions miljöprogram Klotet med exempel från USA. I Sverige finns en app som utvecklats just i Göteborg och som presenteras på hemsidan för Shopgun (www.shopgun.se) och även via en kort video.
Appen Shopgun bygger på råd från oberoende organisationer som KRAV, SNF och WWF men den ger även info från myndigheter och eget material. För livsmedel finns råd under rubriken Kost för Hälsa som bygger på rapporter för Cancer- och Allergifonden.
Nu ordnar Göteborgskretsen en träff för att visa tillämpningar och diskutera möjligheter med denna typ av konsumentinfo som har många kopplingar till kemi. Ladda gärna ned appen Shopgun i mobilen innan du kommer. Den finns nu på Android och en ny version för iPhone är på gång.

22/4 Stenungsunds industriers historia och utveckling

Gunnar Agfors var projektledare för Mo och Domsjös satsning på petrokemi i Stenungsund på 60‐talet. Han berättar nu om vad som låg bakom satsningarna och hur de första stegen togs in i den snabbväxande internationella petrokemiindustrin. Han tar upp några nyckelhändelser som gjort Stenungsund till centrum för nordens största internationellt ägda kemiindustri‐grupp. Gunnar är kemiingenjör från KTH ‐56 och fick som start vara med om ”miljö‐lyftet” att bygga kemikaliecirkulation i Domsjö Sulfitfabrik. Han blev ‐60 projektledare för MoDo:s satsning på petrokemisk industri i Stenungsund och stannade kvar där i 20 år som utvecklingschef och VD. Han hade uppdrag som regeringsexpert och ”krisgeneral” under oljekriserna på 70‐talet och fick på 80‐talets början rollen som VD för först Sveriges och sedan Finlands statliga satsningar på att säkra basförsörjning av olja och naturgas genom deltagande i prospektering och produktion av olja och naturgas, främst i Nordsjöländerna. Gunnar är nu aktiv pensionär, ledamot i IVA:s kemiavdelning och aktiv i NOG (Nätverket för Olje‐ och Gasfrågor).

31/3 Kristallografi, förr, nu och i framtiden.

I samband med årsmötet berättade Göran Svensson om kristallografins historia från Pytagoras och de platonska kropparna, via symmetrier och den första kristallografen (Keppler) till i hur det ser ut idag. En fråga han ställde var ”Behövs det kristallografer i framtiden?”. Den utveckling som skett de senaste 50 åren när det gäller instrumentering och framförallt datorkraft har förvandlat kristallografin till en rutinmetod bland andra, nästan.
De stora forskningsanläggningar som byggs i Lund, Max IV och ESS, kommer at ge kristallografen helt nya möjligheter att studera framförallt dynamiska förlopp liksom att göra in situ-studier. Dessa anläggningar kommer dock att kosta massor och frågan är hur den övriga forskningen kommer att påverkas.

Görans presentation

23/1 Fetter och kolesterol – hur gamla missförstånd lever vidare

Inför en fullsatt föreläsningssal på Chalmers berättade Docent Ralf Sundberg om hur det gick till när fett och kolesterol blev farligt och av livsmedelsindustrin ersattes av socker. Han förklarade både de biologiska funktionerna hos dessa tre kategorier av ämnen som ingår i vår mat samt vad som hände när två av dem klassades som farliga. Ett mycket trevligt och tankeväckande föredrag där en intressant diskussion vidtog efteråt. Ett kort referat finns publicerat här liksom Ralfs presentation. Läs mer här.

14/1 Kristaller och kristallografiåret 2014

2013

3/12  Nostalgiträff i Kemihuset om Kemihuset

I en liten berättarvänlig krets samlades 10 personer med skilda erfarenheter från det nu 50 år gamla Kemihuset på Chalmers. Det kom att handla speciellt om minnen från tiden omkring inflyttningen i Kemihuset 1963. Ett par av deltagarna mindes faktiskt möten med arkitekten Anshelm. Flera kom ihåg Arvid Hedvall som bland annat deltog vid föreläsningar inom dåvarande Göteborgskretsen av Kemistsamfundet.

Tidiga professorer som Hans Bäckström, Olof Samuelson och Cyrill Brosset levandegjordes via berättelser av deras då unga elever och medarbetare. Sylvia Gobom lärde väl känna inte bara Cyrill Brosset utan även Lars-Gunnar Sillén. I samband med Kemihusets tillkomst tillsattes flera professorer på GU-sidan i grundläggande kemiämnen.

En klar tanke bakom träffen var att ta upp hur historik och pionjärer bättre kan synliggöras på nätet. På Kemi- och Biotekniks hemsida finns en nyligen inlagd historik under rubriken Institutionens historia. En version för Kemistsamfundets hemsida kan förhoppningsvis komplettera med klipp från Chalmerskatalogen 1964-1965 när verksamheten i Kemihuset startade för fullt.

Katalogklipp lyfter fram även andra medarbetare än professorer. Utöver flera lärare framhölls vid träffen legendariska personligheter som Folke Fritzén vid Teknisk kemi och Bo Bergman vid Oorganisk kemi. Kanske kan listorna på medarbetare bidra till att väcka trevliga och tänkvärda personliga minnen från gångna tider.

Sammanfattningsvis gav nostalgiträffen klar mersmak. Uppföljningar med historik på nätet för kemi GU och för Göteborgskretsen ligger nära till hands. Bland dem som inspirerat och på olika sätt bidragit till den första nostalgiträffen kan särskilt nämnas Margareta Johansson, Nils-Herman Schöön, Jan Rodmar, Olle Ramnäs, Jan Berggren och Staffan Wall.

Bysten av Arvid Hedvall i kemihusets entré, mittemot Café Hedvall

Ett dokument, Historik från Kemihuset, har tagits fram och det finns numera också en text på Chalmers Kemiinstitutions hemsida om institutionens historia.Läs och minns. Har du några minnen som du tror kan intressera andra är du mycket välkommen att höra av dig till mig via E-post, goranp@chalmers.se

Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik

27/11  Läkemedel – Hur ska Sverige bli framgångsrikt igen? Per Lindberg

Det var så gott som fullt hus på Per Lindbergs seminarium ”Läkemedel – Hur ska Sverige bli framgångsrikt igen?”. I sin presentation gav Per Lindberg en exposé över utvecklingen av nya läkemedel sedan 1970-talet. Han konstaterade att medan läkemedelsindustrin varit framgångsrik på 1970- och 1980-talet skedde på 1990-talet en dramatisk minskning av antalet nya läkemedel. Detta kan sättas i samband med att man på 1990-talet på ett radikalt sätt ändrade sättet att forska.Tidigare hade läkemedelsforskningen varit fenotypisk, d.v.s. baserad på djurmodeller, medan man på 1990-talet fick en omsvängning till genotypisk forskning med test på specifika targets i provrör. Läs mer i det material som Per presenterade under föredraget.

Många synpunkter framkom vid den efterföljande debatten. Vad beträffar AstraZeneca framhölls att företaget tidigare varit forskningsstyrt medan samgåendet med Zeneca lett till att företaget blivit marknadsstyrt. Tidigare löstes problemen inom forskningen på lokal nivå av personer med erfoderlig kompetens medan man idag ofta fattar besluten i ledningsgrupper långt ifrån forskningen. Det diskuterades också om den negativa inställningen till djurförsök hos den allmänna opinionen har påverkat utvecklingen mot mer genotypiskt baserad forskning. Professor Arvid Carlsson var av den åsikten. Per Lindberg framhöll att färre djurförsök krävs med fenotypisk forskning jämfört med dagens genotypiska forskning.

Debatten var engagerad och fortsatte långt efter avslutat seminarium. Låt oss hoppas att debatten fortsätter också i andra fora så att beslutsfattarna tar intryck.

Läs mer om fenotypisk forskning när Per Lindberg intervjuades av Kalle Lötberg i Kemivärlden.

Louise Tottie, sekreterare i Kemistsamfundets Göteborgskrets.

15/10 Alkemister i ord och bild, Kai-Anders Sempler

Från 1600-talsmålningar till Harry Potter. Eller möjligtvis tvärtom. Lillasyster Ester kommer också in på ett hörn och besöker en berömd alkemists hus i Paris.

Varje gång Kemivärlden kommer är vi nog många som ganska snabbt bläddrar fram Lillasyster Esters kemihistoriska äventyr på en av de sista sidorna.

Lillasyster Ester rör sig fritt i tid och rum och kommer alltid i närkontakt med epokgörande kemister. Nu får vi träffa vetenskapsjournalisten

Kai-Anders Sempler som gör serien och även är redaktör för tidningen Ny Teknik. Han belyser med egna exempel vikten av att se nuet i ett historiskt perspektiv.

Kanske avslöjar han även vem Lillasyster Ester egentligen är. Missa inte chansen att lyssna till och diskutera med Kai-Anders.

10/10 Ozonnedbrytande ämnen i polarvintern. En berättelse från en expedition till Antarktis sommaren 2013, Katarina Abrahamsson

Kemins dag firas i slutet av denna vecka (11-12 okt) och eftersom FN har utsett 2013 till ”Internationella året för Vattensamarbete” så är temat för Kemins dag ”Vatten”. För att uppmärksamma Kemins dag kommer Katarina Abrahamsson att berätta om sin senaste forskningsexpedition till Antarktis. Vi får följa med på en spännande resa till en annan del av världen som i stor grad präglas av just vatten. Katarina Abrahamsson är professor i Analytisk och Marin kemi vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare även varit professor vid Chalmers liksom chef för de marina forskningsstationerna längs västkusten, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.

22/5  Ond kemi, Ulf Ellervik

Professor Ulf Ellervik från Lunds Tekniska Högskola mottog 2011 det nyinstiftade Pi-priset. Ulf vann det priset för sin bok Ond kemi. I det föredrag han höll i kemihuset på Chalmers för cirka 70 personer berättade om delar av innehållet i boken. Läs mer här, bl.a. två referat och länk till föreläsningar på YouTube.

21/5  Studiebesök hos BIM Kemi

SKR (sektion i Kemistsamfundet) bjöd in Kemistsamfundets medlemmar till ett studiebesök vid BIM Kemi utanför Lerum. Bim Kemi säljer, tillverkar och utvecklar tillsatskemikalier för pappers- och massaindustrin. Huvudkontoret ligger utanför Lerum där även utvecklings- och forskningen sker liksom tillverkning. BIM Kemis hemsida

Vi var ungefär 15 personer som var där och fick först en genomgång av detta familjeföretag som en gång startade i en nedlagd glassbutik. Numera har företaget cirka 250 anställda. Efter denna intressanta information titatde vi på deras lab och i produktionsenheten. Särskilt imponerade var vi av den pappersmaskin i miniatyr de hade. Den var i skala 1:50.

16/5  Akademisk kvart om nanopartiklar i miljön

Bokhandeln Bokia på Avenyn fick torsdagen den 16/5 besök av Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets ordförande, Caroline Jonsson, som höll ett föredrag med titeln ”Nanopartiklars öden och äventyr i miljön”. Föredraget ingår i Göteborgs univeristets serie ”En akademisk kvart”. Läs mer om Caroline på Styrelsens sida, eller på GU:s hemsida där hon bevarar fem frågor inför föreläsningen.

Om du inte kan komma till Bokia just då så dyker föreläsningen upp på webben efter föreläsningen.

7/5  Fluortandkrämens genombrott, Louise Tottie

Idag tar vi en god tandhälsa för givet, men det är inte länge sedan den så kallade tandrötan var utbredd och många människor helt eller delvis saknade tänder i vuxen ålder. Den svenska tandläkaren och professorn Yngve Ericsson gjorde en banbrytande insats genom att uppfinna en fluortandkräm som både var effektiv och saknade biverkningar.
Kom och lyssna på uppfinningens historia och kemi och hur patentet avseende uppfinningen kom att bidra till svensk tandläkarforskning under många år.

Extra material till föredraget den 7/5.  Film av Karolinska institutet, på Youtube, om fluorets genombrott för tandhälsan. Stiftelsen Patentmedelsfonden (se under Historik). Läs mer om professorn Yngve Ericsson i Tandläkartidningen. (English version)

10/4  Föredrag av Louise Fornander, iCommunicate – Kommunikation på 2000-talet

Video har länge funnits som verktyg i klassrummet, men i dagsläget får videon mer konkurrens än tidigare. Elever är vana vid TV, internet och snabba youtube-klipp, och det innebär inte bara att utbildningsfilmer och annat utbildningsmaterial jämförs med de här informationskällorna, men även att eleverna har en stor vana vid högt informationsflöde och hantering av flera intryck samtidigt. Louise kommer att ge en inblick i videoproduktion, allt från val av ett ämne till praktiska aspekter av filmning.  (Kort referat av kvällen med Louise)

11/3  Årsmöte och föredrag av Christian Ekberg

Christian inledde med ett föredrag om 4:e generationens kärnkraft. Ett kort referat.

2012

24/5

Kemivärldens chefsredaktör Boel Jönsson besökte oss och berättade om hur tidningen kom till. En mycket intressant kväll med många bra diskussioner.

2011

24/11

Seminariet Kemi på Nätet geomfördes i Kemihuset på Chalmersområdet. Några personer gjorde några korta inlägg om hurde såg på läget och sedan följde en livlig diskussion.