skip to Main Content
Wallingatan 24 3 tr, 111 24 Stockholm
+46 (0)8-411 52 60
info@kemisamfundet.se

Diskussion

Vill du skriva ett inlägg om något eller svara/kommentera någon annans inlägg? Skicka ett E-brev till Bengt Ohlsson så lägger jag upp det här.

Kemiska miljöfrågor undanskymda

Den ensidiga fokuseringen på klimatfrågan innebär att mängder av allvarligare miljöproblem hamnar i medie- och debattskugga. Utsläppen och kontamineringen av både människa och natur i form av miljö- och hälsoskadliga kemiska syntetiska substanser, bekämpningsmedel, läkemedel, tillsatser i mat mm samt de gigantiska utsläppen i stora städer av skadliga och persistenta föroreningar till både luft, mark och vatten – är exempel på sådana allvarligare problem som kommer helt i skuggan av klimatfrågan. Dessa utsläpp är av en helt annan och mer ödesdiger karaktär genom att de påverkar allt levande negativt ända ner på cellnivå. Vilket på sikt kan innebära defekta och livsodugliga individer inom såväl flora som fauna. Klimat- eller kanske rättare energifrågan är lätt att få konsensus kring då företag och politiker tjänar på den genom innovationer, nya företag och fler arbetstillfällen. För övriga miljöproblem är det inte lika enkelt. I många fall blir det istället stora kostnader, som kanske betalar sig först efter en eller flera generationer.

2018-01-12 Göran Värmby

Kemisten och Kemivärlden

Oberoende medlemsorganisationer tas nu alltmer över av branschorganisationer. Samtidigt ersätts traditionella olönsamma papperstidningar av mer kommersiella nättidningar.
Kemisamfundets tidskrift Kemivärlden har varit företagsägd men fått behålla en del av sin karaktär av medlemstidning. För något år sedan såldes Kemivärldens ägarföretag Mentor Communications till danska businessjätten Nordiske Medier som äger ett 80-tal branschtidningar i Danmark och Sverige. Detta verkar följas av snabba förändringar.
Kemivärldens hemsida bygger nu på bildkopplade nyhetsartiklar. Alltfler av dessa spökskrivs för olika intressenter. Företag betalar för att bli ”medlemmar” i Kemivärlden. De får då rabatter för reklam och PR-artiklar. Varje vecka skickas ett ”nyhetsbrev” redan nu ut till ca 5000 mottagare. En viktig bas är egna event typ Pharma Outsourcing. Den effektiva marknadsföringen gör att Kemivärlden kan förväntas ta över och branschanpassa alltfler av Kemisamfundets event och andra verksamheter. Papperstidningen kan efterhand lönsamt ersättas av en nättidning med reklam och branschanpassade nyheter och artiklar.

Kemivärlden på nätet — NyhetsbrevÄgareMedlemmarMarknadsföring

Många medlemmar i Kemisamfundet har nog inte sett vidden av omställningen. Förutom namnbytet från Kemistsamfundet till Kemisamfundet har den knappast alls kommunicerats. Kanske finns en rädsla för att medlemmar hoppar av när de ändå får Kemivärldens nyheter och branschinfo gratis via nätet.
Den stora faran är att oberoende och kritisk granskning försvinner. Att kemister ligger i fronten på just dessa områden är grunden för förtroende i samhället för både kemister och kemibransch. En konstruktiv möjlighet är att kemister lokalt prioriterar just dessa områden. Göteborgs kemister har försökt bidra med egen oberoende Hemsida och prövar också Twitter – KemiGbg – som en snabb kanal för kunskap och granskning.

2017-12-04 Göran Petersson

Kemins röst II

Med hjälp av nätet och sociala medier sprids mer eller mindre seriös information allt snabbare och allt slagkraftigare. Forskning måste bättre kunna matcha denna utveckling.

Aktuellt och avslöjande: En avgränsad aktuell fråga passar ofta att lyfta fram. Fokus på förbisedda fakta och missvisande information kan då få stor betydelse. Forskarens perspektiv avslöjar ofta.

Kort men väl underbyggt: För forskning passar ofta skarpa sammanfattningar. Länkar till relevanta egna och andras publikationer ger forskningsmässig tyngd via fördjupning och förklaringar.

Ocensurerat direkt från kemister: Dagens forskningsinformation är vanligen mer eller mindre styrd av lärosäten, tidskrifter och media. Oberoende budskap direkt från engagerade och initierade väger därför ofta tungt.

Inlägg sommaren 2016:

Läsk och Glass

Övermedicinering

Kvicksilver spökar

Friforskning

Kemister inom kretsen kan nu lätt följa upp och göra kemins röst bättre hörd i olika frågor på hemsidan – gärna med personligt upplägg och innehåll.

Göran Petterson (Kemi- och Bioteknik Chalmers)

Kemins röst I

Efter namnbytet 2016-04-29 har Svenska Kemisamfundets hemsida öppnats. Det man slås av är att startsidan domineras av Kemins röst i stora bokstäver som ett slagkraftigt varumärke. Svenska Kemisamfundet som ger åldriga vibbar tonas däremot klokt ned via småttig text. Man hittar också enklast till hemsidan genom att googla på just Kemins röst.
Med detta upplägg kan kanske Kemins röst snabbt bli en tidsenlig och attraktiv devis för verksamheten. Viktigt är då att denna röst blir trovärdigt balanserad och kritiskt granskande. Den får inte sprida ensidig PR för kemi och kemister. Göteborgs kemister kan förhoppningsvis via egen hemsida och olika aktiviteter bidra vasst och vist till Kemins röst.

Göran Petterson (Kemi- och Bioteknik Chalmers)

Oatley vs Mjölk

Havredrycken Oatley har lanserats som ett för miljö och hälsa bättre alternativ till mjölk. En uppmärksammad reklam fälldes nyligen av marknadsdomstolen. För rättvisande jämförelser är kemiska aspekter centrala.

Före millennieskiftet trodde man att mättat fett och kolesterol var negativt för kärl och hjärta. I själva verket är mjölkfett idealiskt med relativt korta mättade fettsyror plus enkelomättat fett och hälsofettsyran CLA.

Just nu är laktosfritt på modet trots att nästan alla etniska svenskar tål laktos utan problem. Det är främst invandrare som har laktosintolerens och då inte bör dricka för mycket mjölk. Alla mår däremot bra av mjölkprodukter med lagom mängd laktos som behövs för laktosnedbrytande bakterier i tjocktarmen.

Miljömässigt är nötboskap oersättlig för att bevara det öppna svenska landskapet med dess biologiska mångfald. Att fokusera på metan som växthusgas med en kortvarig och i Sverige kanske mest positiv klimateffekt kan starkt ifrågasättas.

Att havre inte kan ersätta mjölk hindrar förstås inte att havre kan vara utmärkt som livsmedel i andra avseenden. Bäst är då förmodligen att på vanligt sätt äta naturliga hela havreflingor med alla deras nyttiga fibrer till frukost.

Olle Ramnäs och Göran Petersson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers

Amning – förbisedd livsviktig biokemi

Våren 2015 visade en brasiliansk studie statistiskt att amning ger både högre intelligens och högre lön vid vuxen ålder. Resultaten rapporterades i svenska media men ifrågasattes yrvaket av debattörer med skiftande bakgrund.

Varken studien eller kritikerna kopplade resultaten till innehållet i ersättningen för bröstmjölken. Det är nu väl känt att särskilt fiskfettsyran DHA är nödvändig för hjärnans och mentala funktioners utveckling under barnets första år.

Först efter 2005 påbörjades generell berikning med DHA i Sverige. Produkter har nu haft tillsatt DHA sedan flera år. Studiens resultat är alltså rimliga men kanske inte giltiga för dagens småbarn i Sverige.

Den verkligt obehagliga frågan är i stället hur många som drabbats av mentala störningar och handikapp via bröstmjölksersättning som tidigare inte var berikad specifikt med DHA.

2015-10-21
Karolina Hagegård, Civilingenjör Bioteknik, Chalmers
Göran Petersson, Sr Professor, Livsvetenskaper, Chalmers

Smör på Chalmers

Chalmers kårhusrestaurang erbjuder nu föredömligt tydligt smör till brödet för lunchande studenter och forskare. Smör togs tidigt upp av Dagens Nyheter och nyligen av Radio Halland apropå föräldrars protester mot margarin för skolbarn.

Smör är en idealisk mix av mättat och omättat fett. Kostmedvetna väljer numera allmänt smör eller Bregott framför omestrad palmolja och reaktiva fleromättade fröfetter från margarin.

Biokemiska grunder för hälsoriktiga val av kostfetter finns nu tillgängliga som en öppen entimmes minikurs.

Det bör också framhållas att dagligt smör typiskt är idealiskt även för dem som är känsliga för laktos eller mjölkprotein.

2015-09-29
Göran Petterson (Kemi- och Bioteknik Chalmers)

Kolesterol och Statiner

Göteborg gick i november 2014 i spetsen för öppen kritisk granskning av statiner för att påverka kolesterol i blodfetter. Detta skedde genom en skarp artikel av framstående forskare i Göteborgs-Posten åtföljd av motargument och slutreplik.

En av de kritiska forskarna var Ralf Sundberg som tidigare under året gästade kretsen med en föreläsning inför stor publik. För att förstå bakgrunden till den ifrågasatta medicineringen av hundratusentals människor med statiner är hans bok Forskningsfusket en viktig nyckel.

2015-02-15
Göran Petterson (Kemi- och Bioteknik Chalmers)
Bengt Ohlsson (Emeriti Pharma AB)

Kretsen som ett kitt för kemister och kemi på nätet

En viktig uppgift för Göteborgskretsen är att främja kontakter mellan kemister inom akademin och ute i verkligheten. Traditionellt sker det genom arrangerade föreläsningar och seminarier. En egen hemsida öppnar nya möjligheter till närmanden mellan kretsens medlemmar och verksamheter inom Chalmers och Göteborgs Universitet.

En radikal förändring under senare år är att nästan allt som publiceras från Chalmers och GU nu skall finnas fritt tillgängligt på nätet. För intresserade kemister är det bara att gå in på CPL eller GUP och leta fram examensarbeten, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Vid en träff om Kemi på nätet har kretsen diskuterat de nya möjligheterna. I Kemivärlden publicerades den framåtblickande krönikan Nätet revolutionerar vetenskaplig publicering.

Göran Petterson (Kemi- och Bioteknik Chalmers)