skip to Main Content

Bättre luft för vikingaskepp med teknik från Högskolan i Gävle

osebergsskeppet
Osebergsskeppet är ett av de tre välbevarade vikingaskeppen på Vikingskipshuset. Det byggdes år 820 och hittades år 1903 i en stor gravhög på Osebergs gård i Vestfold fylke, som låg på Oslofjordens västra sida. Skeppet grävdes fram av arkeologer mellan åren 1904-1905. Nu ska det få ett nytt hem. Foto: Vikingskipshuset

Med hjälp av en teknik från Högskolan i Gävle har inomhusluften på det norska muséet Vikingskipshuset analyserats. Resultaten ska användas för planeringen av ett nytt museum dit tre av världens bäst bevarade vikingaskepp ska flytta.

På muséet Vikingskipshuset i Oslo förvaras de tre bäst bevarade skeppen från vikingatiden. Att bevara dem är en utmaning. Trä bevaras bäst när den omgivande miljön är stabil, så den fuktiga utandningsluften från besökarna försvårar arbetet med att skydda skeppen, liksom de temperaturförändringar som följer med årstiderna.

Därför valde muséet att utföra ett projekt för att analysera luften i de lokaler där skeppen förvaras. I studien användes en teknik som utvecklats vid Högskolan i Gävle.

Den går ut på att en gas släpps ut i olika delar av en byggnad. Sedan absorberas gasen med hjälp av provrör innehållande aktivt kol, och dess koncentration i inomhusluften analyseras med hjälp av gaskromatografi, GC. Syftet är att kartlägga luftutbytet i lokalerna.

Spårgasen är perfluorobensen och de mängder som används är ofarliga.

– Det är en gas som vi vet sällan finns i inomhusmiljöer och som ger tillräckligt stark signal trots att vi släpper ut väldigt små mängder. Vi siktar på koncentrationer som ligger under ppb-nivå i inomhusluften. Det är mycket mindre än normala halter av andra perfluorerade ämnen i inomhusmiljön, säger Mikael Björling, kemist vid Högskolan i Gävle, som har varit med och utvecklat tekniken.

– Metoden utvecklades delvis på gamla Byggforskningsrådet, men de tekniska delarna där har sedermera blivit en del av Högskolan i Gävle. Jag har personligen deltagit i utvecklingen av GC-analysen.

Tekniken är inte ny. Bland annat har den använts för att analysera luftutbytet i drygt 5 000 svenska småhus och lägenheter i Boverkets projekt Betsi (Byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö). Mikael Björling nämner att en fördel med metoden är att provtagningen kan utföras av personal på plats och att själva mätutrustningen lätt kan skickas med posten.

Analysen av Vikingskipshuset uppdagade att en nyligen genomförd renovering av byggnaden, som bland annat innebar att muséet fick brandsäkra fönster, hade försämrat luftutbytet och resulterat i att mer fukt stannade kvar i inomhusluften.

Under projektet erhölls finansiering för att bygga ett nytt museum för vikingaskeppen och resultaten från analysen ska bland annat användas i planeringen av ventilationen i de nya lokalerna.

– Studien var huvudsakligen en nulägesanalys av de befintliga förhållandena i det nuvarande Vikingaskeppsmuséet, men det har utnyttjats i designen av inomhusmiljön i de kommande nya byggnaderna. Det är framförallt variationerna i temperatur och luftfuktighet som behöver motverkas, säger Mikael Björling.

Vikingskipshuset är ett museum som ägs av Oslo universitet. Det står på  Bygdøy i Oslo och rymmer bland annat tre av världens bäst bevarade vikingaskepp –  Tuneskeppet, Gokstadskeppt, Osebergskeppet. Alla dessa tre skepp användes för att färdas på havet innan de begravdes tillsammans med sina ägare.

Läs mer om studien på Vikingskipshuset här: Air Exchange Rate and Internal Air Flows in a Naturally Ventilated Museum Building – PDF

Text: Erika Lindbom Sierakowiak