I en ny studie har forskare från kanadensiska University of Waterloo analyserat rubiner som hittats i Maniitsoq-regionen i södra Grönland. Där finns de äldsta kända rubinerna på jorden. Stenarna bildades under den geologiska perioden neoarkeikum, som ägde rum för 2,800-2,500 miljoner år sedan.
En rubin är en kristallin form av mineralet korund, som består av aluminiumoxid (Al2O3). Ädelstenarnas färg skiftar mellan rosa och rött och beror på kromatomer i kristallen.
Även safirer, som till skillnad från rubiner är blå, gula, orange eller gröna, består av korund. I safirer beror färgen på förekomst av olika mängder av grundämnena järn, titan, krom, vanadin eller magnesium i stenarna.
Rubiner bildas vid höga temperaturer och under högt tryck där jordens kontinentalplattor möts. Det finns även syntetiska varianter som kan köpas till ett betydligt mer förmånligt pris.
Syftet med den nya studien var att studera vilka omständigheter som leder till att rubiner bildas.
I en av rubinerna, som bildades för cirka 2,5 miljarder år sedan, kunde forskarna hitta grafit. Genom analyser kunde de se att de kolatomer som ingick i grafiten främst utgjordes av isotopen kol-12, vilket indikerar ett biologiskt ursprung. Forskarna misstänker att grafiten härstammar från cyanobakterier.
– Grafiten inuti den här rubinen är verkligen unik. Det är första gången som vi sett bevis för liv inuti rubiner. Förekomsten av grafit ger oss också en insyn i hur rubiner skapades på den här platsen, någonting som är omöjligt att göra direkt när man bara tittar på rubinens färg och kemiska sammansättning, säger Chris Yakymchuk, som ledde studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna drog även slutsatsen att förekomsten av grafit ändrade de kemiska omständigheterna så att det blev möjligt för rubiner att bildas i området.
Studien har publicerats i tidskriften Ore Geology Reviews. Läs den här: Corundum (ruby) growth during the final assembly of the Archean North Atlantic Craton, southern West Greenland – ScienceDirect