En ny bok ger en introduktion till immunsystemet och svarar på många frågor som coronapandemin väcker.

Viruset Sars-CoV-2 har skakat om hela världen det gångna året och visat oss hur sårbara vi är, både som individer och som samhälle. Den nya situation vi plötsligt har ställts inför har skapat ett enormt informationsbehov.

Boken Immunförsvaret och viruset: Att förstå coronapandemin av Henrik Brändén bidrar till att stilla denna kunskapstörst och är den första i sitt slag som kommer ut på svenska.

Författaren är vetenskapsskribent, föreläsare och har med en fil.lic. i immunologi en gedigen bakgrund i ämnet. Med sin nya bok siktar han på att introducera läsare utan naturvetenskaplig utbildning till vårt immunsystem, dess reaktioner på en infektion och i synnerhet på Sars-CoV-2, samt att ge en överblick över det aktuella kunskapsläget om viruset.

Författaren inleder med att beskriva virusets troliga ursprung i djurriket samt hur virusinfektionen i människan på rekordtid har utvecklats till en global pandemi.

Virusinfektioner är dock inget nytt och författaren sätter den rådande pandemin i en historisk kontext. Pandemier har förekommit sedan lång tid tillbaka och det är intressant att läsa under vilka förutsättningar och med vilken effekt smittspridningar skedde redan i tidiga samhällen, hur sjukdomar som i början påverkade alla utvecklades till barnsjukdomar och vilken påverkan infektionssjukdomar har haft på historiens lopp.

Det blir dessutom tydligt att den rådande pandemin troligen uppstod i ett växelspel mellan snabba miljöförändringar och global uppvärmning, som gynnar smittsamma sjukdomars hopp från vilda djur till människan.

De följande kapitlen berättar om virusets uppbyggnad, hur det tränger in i kroppens celler och programmerar om dem för att producera stora mängder virus innan de dör. Immunsystemets reaktioner på inkräktaren är många och komplicerade men författaren lyckas att engagera läsaren med sitt bildrika språk.

Det är lätt att föreställa sig en virusinfektion som en fiendes attack på kroppens slemhinneceller, varpå kroppen bland annat reagerar med att utbilda T-celler till en armé av mördare för att döda infekterade celler, medan B-celler aldrig får denna slags grymma skolning.

Med en underhållande och samtidigt pedagogisk stil leder författaren läsaren genom immunsystemets fascinerande biologi, och förklarar även varför en virusinfektion kan ställa till med stor skada i olika vävnader och organ. Trots det är det inget fel att ha papper och penna till hands och göra notiser för att behålla överblicken över immunsystemets komplexitet.

Flera illustrationer förtydligar det skrivna väl, men jag hade uppskattat om de hade färgsatts på samma sätt som elektronmikroskop-bilderna av virus och olika immunceller som visas i boken.

Boken rundas av med ett kapitel om epidemiologi där läsaren lär sig grundbegreppen som droppsmitta, R-värde och flockimmunitet. Kapitlet är ibland lite otydligt skrivet och har samtidigt kanske lite för enkelt illustrerande exempel, men det är trots allt viktigt. Det tydliggör faktorerna som styr smittspridningen och ger därmed läsaren ett bra grund för att förstå olika strategier för att hålla pandemin under kontroll.

Immunförsvaret aktiveras inte bara vid virusinfektioner och om läsaren vill fortsätta läsa så hittar hen ett appendix där infektion av andra parasiter, allergier, autoimmunitet och immunsystemets inblandning i hjärt- och kärlsjukdomar behandlas.

Jag läste boken under julhelgen och mina lässtunder i soffan var präglade av många aha-upplevelser. Boken beskriver immunsystemet och dess komplicerade försvarsmekanismer på ett lättförståeligt och pedagogiskt sätt och förmedlar en bra förståelse för såväl medicinska som epidemiologiska aspekter av den rådande pandemin.

En viktig bok som skapar grunden för väl övervägda beslut hos varje enskild individ, en mer kvalificerad förståelse för myndigheternas rekommendationer och samtidigt en stark immunitet mot all desinformation kring coronaviruset som kretsar runt på nätet.

Jag hoppas att boken får en bred läsarkrets.

Text: Evelyne Hamacher-Barth, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet.

Den här texten finns publicerad i Kemisk Tidskrift nummer 1 2021. Läs mer om medlemstidningen Kemisk Tidskrift och titta närmare på tidigare nummer här: Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet