Lustgas är fritt tillgängligt och säljs utan restriktioner. Ett missbruk kan dock ge irreversibla enzymskador och den 10 mars i år gav regeringen i uppdrag till bland annat Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten att sprida information om riskerna med att använda lustgas som berusningsmedel.

Det var i slutet av 1700-talet som man fann att dikväveoxid – eller lustgas – vid inandning ger lätt bedövning, en förändrad omvärldsuppfattning och en känsla av upprymdhet.

Den engelska kemisten Humphrey Davy (1778–1829) lär ha varit den första som – under sitt arbete i laboratoriet – kom underfund med hur gasen påverkade andningsvägarna. Till skillnad från eter ger den inte medvetslöshet. Humprey Davy kallade gasen laughing gas men hans upptäckter beaktades till en början inte av den medicinska professionen.

Trots att gasen kunde befria en medveten människa från smärta, skulle det dröja 44 år innan den började användas för anestesi. I stället fann den engelska noblessen att man kunde använda gasen som ett nöjesattribut vid fester och det arrangerades reella ”laughing gas parties”. 1844 användes lustgasen för första gången i bedövningssyfte, av den amerikanska tandläkaren Horace Wells (1815–48). Dikväveoxid uppblandad med syrgas – som den i medicinskt syfte ges ännu i dag – introducerades 1868. Blandningens användning för tillfällig smärtlindring (analgesi) kom i allmänt bruk vid förlossningar i Sverige under senare delen av 1930-talet. Smärtlindring med lustgas inom svensk tandvård blev tillåten 1978.

Under de senaste åren har de mer än sekelgamla ”laughing gas parties” återuppväckts och användningen av lustgas i berusningssyfte ökat lavinartat. Giftinformationscentralen fick 2022 tre gånger så många frågor om exponering för lustgas jämfört med året före. Även frågorna från sjukhus om enskilda patienter var tre gånger fler – totalt 145 stycken.

Lustgasen är fritt tillgänglig. Den har också tekniska användningar och får nyttjas till livsmedel och som syrekälla i förbränningsmotorer. Den klassas som en dissociativ drog – som är en undergrupp till hallucinogener – men är inte narkotikaklassad. Det betyder att det inte finns några restriktioner för icke-medicinsk hantering av gasen. Den tillhandahålls i komprimerad, flytande form i olika typer av tryckcylindrar.

De noterbara akuta effekterna av lustgas är i stort sett reversibla. Gasen är huvudsakligen stabil i vävnaderna. Den utsöndras så gott som oförändrad genom lungorna – en del diffunderar genom huden. Lustgasen betraktades därför länge som ogiftig och ett säkert medel då den uppblandad med syre används inom vården. Inandning av höga lustgaskoncentrationer (över 70 procent) kan däremot leda till akut syrgasbrist och orsaka hjärtarytmier samt leda till dödsfall av typen sudden sniffers death.

…

Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 1 2023. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet.

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet

Text: Björn Lindeke