På norra halvklotet, under perioden maj-augusti kan man ibland se ett speciellt fenomen på natthimlen: nattlysande moln. De är de högst belägna molnen i atmosfären, och ligger på cirka 80 kilometers höjd. Under sommaren kan de nås av solens strålar även efter att den har gått ned. Ljuset reflekteras sedan mot små iskristaller som bildats kring stoftpartiklar i molnen så att det ser ut som att molnen lyser.

Molnen skimrar i blått, vitt och gult och de lyser som mest när solen ligger mellan 6-16 grader under horisonten. Under dagen är himlen så ljus att man inte kan se dem med blotta ögat.

I en ny studie har forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, skickat upp en ballong utrustad med olika vetenskapliga instrument samt med en rad kameror till tre mils höjd för att observera de nattlysande molnen. Syftet var att se om det finns mer aktivitet hos dem, exempelvis som en följd av klimatförändringar i jordens atmosfär.

Kamerorna skickades upp från den Kirunabaserade rymdbasen Esrange i måndags kväll och enligt forskarna blev försöket väldigt lyckat.

– I mer än tio timmar var kamerorna i gång i stratosfären, säger Peter Dalin, forskare vid IRF med ansvar för experimentet, i ett pressmeddelande.

De nattlysande molnen ligger som sagt på cirka 80 kilometers höjd, i mesosfären. Vanliga moln finnes i stället på 9–12 kilometers höjd.