Efterfrågan på högskole- och civilingenjörer inom kemiteknik väntas öka i framtiden – ändå är andelen sökande till kemiutbildningarna låg. Det konstaterar Dagens Nyheter, DN, i artikeln Brist på kemiingenjörer: ”Kemi har en negativ klang”.
Den svenska batteriindustrin växer alltmer och efterfrågan på spetskompetens inom området väntas öka. Men detta återspeglas inte i de utbildningar som söks runtom i landet. Redan i dagsläget har exempelvis Northvolt fått rekrytera många medarbetare från andra länder, då svenska kemiingenjörer är för få.
Förklaringen ligger kanske i ordet kemi – dels kan det vara svårt att föreställa sig vad man kan arbeta med efter en kemiutbildning, dels så har ordet enligt många en negativ klang. Kemi är dock en avgörande pusselbit i kampen mot många av världens utmaningar – bland annat i omställningen till ett hållbart samhälle.
– Om vi inte får solceller som funkar jättebra, batterier som kan lagra elen, då kan vi inte ställa om. Och det är kemin som lägger grunden för detta, säger Aleksandar Matic, professor i materialfysik, i artikeln.
Lars Evenäs, professor i ytkemi samt programansvarig för civilingenjörsutbildningarna inom kemiteknikområdet på Chalmers tekniska högskola, föreslår att man kan utnyttja mer positiva ord för att locka sökande till utbildningarna, exempelvis förnyelsebara råvaror, bioraffinaderier, eller elektrifiering.
– Många unga människor väljer en universitetsutbildning som de tänker ska leda till något spännande. Att göra planeten bättre, skapa ett samhälle som är mer hållbart. Vi vill visa att vår utbildning är en sån ingång, en språngbräda ut till en sådan framtid. Det jag är lite orolig för är att kemi inte syns som en del av det nya, säger han i artikeln.
Läs artikeln i DN här: Brist på kemiingenjörer på Chalmers i Göteborg
Läs också:
Kemiutbildning: “Det ser riktigt hyfsat ut”
Intresset för kandidatprogrammet i kemi fortsätter att öka. Men totalt är antalet sökande till landets kemiutbildningar i år något färre än i fjol. Artikel från Kemisk tidskrift nr 3 2023.