Forskare vid Karolinska institutet, KI, utvecklar en ny teknik för att modifiera gener i försöksmöss.

– Det kan minska användningen av möss inom life science med över 95 procent, säger Emma Andersson, forskare vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid KI.

Initialt ligger forskarnas fokus på gener i hjärnan och ryggmärgen. De injicerar ett virus som innehåller en sekvens som tystar eller aktiverar en gen in i fostervattnet i en dräktig mushona. Viruset infekterar cellerna som det kommer i kontakt med, vilket i det 7,5 dagar gamla embryot främst är cellerna som utvecklas till hjärna och ryggmärg. Genom att bygga in en sekvens som kodar för en fluorescerande molekyl ser de att mutationen hamnar rätt.

– Vi kan nu använda metoden för att studera hjärnans och nervsystemets utveckling och utvecklar tekniken för att kunna studera fler organsystem under utvecklingen.

I dag är det vanligast att man modifierar befruktade ägg som får utvecklas till färdiga möss. Det krävs sedan flera generationer möss för att få fram en individ som har mutationen på rätt ställen. Ett stort antal möss som föds på vägen dit avlivas då de inte kan användas.

Den nya metoden innebär inte bara att man slipper det. Det går också snabbare att få fram rätt möss.

Resultaten har publicerats i en artikel i Cell Reports Methods.

Text: Siv Engelmark

Artikeln kommer från Kemisk Tidskrift nr 3 2021. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet