En ny studie som leddes av forskare från Uppsala universitet visar att den filippinska etniska folkgruppen Ayta magbukon, har störst andel gener från den utdöda denisovamänniskan av alla nu levande folkgrupper som undersökts hittills. Tidigare hade störst andel denisova-DNA hittats hos folkgrupper i Papua Nya Guinea.
Sedan denisovamänniskan upptäcktes genom DNA-sekvensering från fingerben och tänder år 2010 har man hittills fortfarande inte hittat några större kvarlämningar från dem. Det medför att den kunskap som finns om denisovamänniskan främst kommer från DNA-sekvensering. Man vet bland annat att de fick barn med neandertalare och även med våra egna förfäder. Det har medfört att man fortfarande kan hitta gener från dem i arvsmassan hos moderna människor.
I Oceanien är de genetiska inslagen från denisovamänniskan mer dominerande än dem från neandertalare.
Den nya studien är en del i ett projekt med syfte att ta reda på hur Filippinerna befolkades. Genom projektet har man tidigare funnit att den etniska folkgruppen negritos, som ayta magbukon hör till, var de första moderna människorna som bosatte sig på öarna. De nya resultaten pekar på att de fick barn med denisovamänniskor som möjligtvis redan fanns på plats.
– Trots att negritos långt senare har blandats upp med östasiatiska gruppen med liten andel denisova-dna, kunde vi se att deras andel var märkbart högre än för andra folkgrupper. Jämfört med australier och papuaner hade negritos upp till 46 procent högre genetiskt inslag från denisova, säger Maximilian Larena vid Uppsala universitet och studiens förstaförfattare, i ett pressmeddelande.
År 2007 upptäcktes en ny människoart på den filippinska ön Luzon, den småväxta Homo luzonensis. Det tyder på flera olika folkgrupper levde på Filippinerna innan den moderna människan anlände. Det är också möjligt att de olika folken var genetiskt besläktade.
– När vi i framtiden sekvenserar mer genom kommer vi att få en bättre inblick i flera olika frågor, däribland hur det arkaiska arvet påverkat vår biologi och hur det bidragit till vår anpassning som art, säger Maximilian Larena.
Läs mer i den vetenskapliga tidskriften Current Biology: Philippine Ayta possess the highest level of Denisovan ancestry in the world