I sommar inleds arbetet på Göteborgs universitets nya forskningsfartyg R/V Skagerak, som är utrustat med tre labb och teknik för marin forskning.
I början av juli kommer Göteborgs universitet äntligen att få sitt nya forskningsfartyg R/V Skagerak levererat till hemmahamnen i Göteborg. Det är flera år försenat. Fartyget beställdes nämligen i slutet av år 2013 och leveransen var tänkt att ske i maj 2015. Förseningen berodde på att man fick genomföra en rad korrigeringar av skeppets konstruktion för att få bra flytkraft och stabilitet. Dessutom krävdes en reparation efter en skada på skrovet.
Skeppsbygget ägde rum på Nauta Shiprepair Yard S.A. i polska Gdynia och sedan mars 2020 har fartyget befunnit sig på varv i Falkenberg. Nu har de sjöprover som krävs genomförts och i juli ska Göteborgs universitet få ta emot sitt efterlängtade skepp. Det ersätter ett tidigare forskningsfartyg med samma namn, som byggdes år 1968.
Den formella invigningen av R/V Skagerak kommer att genomföras av H.M. Konung Carl XVI Gustaf den 15 oktober. Arbetet på båten kommer dock att köra i gång redan under sommaren.
– Nu ska vi lära oss hur fartyget fungerar, berättar Katarina Abrahamsson, professor vid Institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet, som var med i den projektgrupp som hade i uppdrag att införskaffa ett nytt forskningsfartyg till universitetet.
R/V Skagerak kan bokas av forskare både från Göteborgs universitet och från andra lärosäten i Sverige och Europa. Det är även möjligt för företag att hyra fartyget.
– Som universitet ska vi inte gå med vinst men kommersiella bolag får hyra fartyget till självkostnadspris, till exempel för kartering av havsbottnen, säger Katarina Abrahamsson.
Hon tillägger att båten är byggd för att kunna användas i hela världen.
– Hur långt den kan gå begränsas främst av hur mycket bränsle och mat man kan ta ombord. Den är byggd för att klara isen här på Västkusten. Den har isklass 1B vilket innebär att den inte kan bryta tjock is själv men att den kan åka efter en isbrytare.
På R/V Skagerak finns en del utrustning men tanken är att fartyget ska kunna användas för forskning inom olika discipliner och att instrumenten därför ska kunna bytas ut.
– Det här är ett universellt fartyg där vi inte har låst upp oss på någon specifik teknik. Vi kan tråla men även göra mycket annat. Vi ska inte ha instrument som tar upp en massa plats på labbänkarna utan forskarna får ta med sig det som de behöver för sin forskning. Exempelvis skulle jag, som jobbar med flyktiga, ozonnedbrytande ämnen i vattnet, ta med mig ett par gaskromatografer, säger Katarina Abrahamsson.
Hon berättar att det finns tre labb på skeppet. Det minsta är ett atmosfärslabb. Det är kopplat till en fällbar mast som kan suga in luft från omgivningen.
De två större labben är utrustade med dragskåp och gasledningar. Där finns också möjlighet att ta prover från havsvattnet, som tas in från undersidan, långt fram på båten. Vattenledningarna har utrustats med sensorer för mätning av temperatur, salthalt, syrehalt, turbiditet och klorofyll- samt fykoerytrin-fluorescens och på Göteborgs universitet pågår arbetet med att utveckla fler sensorer för marin forskning, som kan kopplas till så småningom.
Skeppet är dessutom utrustat med vinschar för att kunna ta prover från havet samt med hydroakustiska instrument för avbildning av havsbottnen. Med detta kan forskarna bland annat blicka ned i bottensedimenten.
På Göteborgs universitet kommer fartyget bland annat att användas för forskningsprojekt om oceanernas roll i kolcykeln, om mikro- och nanoplaster i haven och för utveckling av autonoma farkoster som kan användas för forskning om haven.