I september förra året valdes Maria Abrahamsson, professor vid Chalmers tekniska högskola, till ny ordförande för Göteborgskretsen i Svenska Kemisamfundet. Hon tog över rollen efter Caroline Jonsson.
Maria Abrahamsson är fysikalkemist som fokuserar sin forskning kring de material som används för omvandling av solenergi. Hon inledde sin karriär med att läsa kemi och geovetenskap på MatNat-programmet vid Uppsala universitet. Efter sitt examensarbete, där fokus låg på analytisk kemi, blev hon erbjuden en doktorandtjänst, men tackade nej. Istället gick hon vidare till ett annat jobb där hon inte trivdes, och efter ungefär ett år blev hon erbjuden en annan doktorandtjänst som hon tackade ja till. Där låg fokus på solenergi.
– Jag tyckte inte att analytisk kemi var särskilt kul men jag ville gärna forska och jag tyckte att det skulle bli väldigt intressant att jobba med solenergi, säger hon. I mitt doktorsarbete designade jag nya molekyler som var bra på att fånga upp ljus. De används inte kommersiellt ännu men det forskas mycket på dem än idag och mina publikationer från doktorandtiden är fortfarande de som blivit mest citerade av alla mina arbeten.
Efter doktorandtiden flyttade Maria Abrahamsson till Baltimore i USA. Där forskade hon på material som används i solceller, inom ramarna för ett postdoktorprojekt vid Johns Hopkins University. Hon stannade i USA i ungefär två år. Efter det gick flyttlasset till Göteborg, där hon tog plats på Chalmers i slutet av 2009.
– Jag fick ett så kallat återvändarbidrag från vetenskapsrådet, som dels krävde att man hade ett vettigt forskarprojekt och dels att man hade någonstans att jobba i Sverige. Min erfarenhet av att bo i USA var väldigt positiv – man lär sig mycket av att byta miljö – så jag var besluten att inte flytta tillbaka till Uppsala. Jag visste dessutom att jag ville jobba med snabba lasrar och då stod valet mellan Chalmers och Lunds universitet. Jag skickade förfrågningar till båda och jag hamnade på Chalmers för att de helt enkelt svarade snabbast.
Idag är Maria Abrahamsson alltså professor vid Chalmers. Där bedriver hon forskning om hur solenergi kan användas för att ta fram olika bränslen, exempelvis kolbaserade bränslen och vätgas. Samtidigt leder hon Chalmers initiativ inom fokusområdet Materialvetenskap. Där ligger fokus på strategisk utveckling av materialvetenskapen. Det sker genom fördelning av pengar mellan olika forskningsprojekt inom materialvetenskap, genom att tillgängliggöra användningen av avancerad utrustning, att bygga starka miljöer på Chalmers samt genom att bygga upp internationella samarbeten. Till exempel startas ett postdoktorsnätverk upp under 2021.
Den 9 september 2020 valdes hon Maria Abrahamsson till ny ordförande för Göteborgskretsen men på grund av pandemin har arbetet där inte riktigt kommit igång ännu, berättar hon. Kretsen hade dock styrelsemöte 10 februari och Maria Abrahamsson har olika idéer för framtiden.
– Vi ska bland annat arbeta för att rekrytera fler unga kemister från Göteborgs universitet och Chalmers till samfundet och dessutom få dem mer aktiva i våra aktiviteter.
Ett annat mål är att kretsen ska genomföra fler folkbildande aktiviteter.
– Det finns en slags inbyggd kemikalierädsla hos allmänheten men jag ser snarare kemin som en förutsättning för ett hållbart samhälle. Hur ska vi exempelvis kunna ta fram nya plastliknande material från träråvaror utan kemister?
Maria Abrahamssons tips till unga kemister
Man ska göra saker man tycker är roliga. Jag hade ett jobb som inte var kul efter min utbildning och det kändes som att jag bara slösade bort min tid när jag var där. Efteråt, när jag började forska på ämnen som jag tyckte var roliga, så kändes det helt annorlunda. Till exempel jobbade jag i flera år med ett forskningsprojekt som inte ledde till någonting – inte ens en publikation – men jag hade roligt under tiden och insåg efteråt att jag ändå hade lärt mig väldigt mycket.