Eva Åkesson, kemist och tidigare rektor för Uppsala universitet har valts in i science board på International Union of Pure and Applied Chemistry, IUPAC.

Science board är en ny gruppering i organisationen. Den består av fem personer med ordförandeposten i en av IUPACs sektioner, tre från ledningsgruppen samt fem personer utifrån kemiunionen som blivit nominerade till posten. Eva Åkesson tillhör den sistnämnda gruppen. Hon blev nominerad till rollen av Svenska Nationalkommittén för kemi, NKK.

– Jag har haft olika uppdrag inom IUPAC tidigare. Bland annat var jag ledamot, sekreterare och viceordförande för kommittén för kemiutbildning under åren 2002-2012. Det är väldigt kul att jag blev nominerad till science board och på så vis får möjlighet att återknyta kontakten med IUPAC!

Eva Åkesson är professor i kemisk fysik samt senior rådgivare till rektorn vid Lunds universitet.

I grunden är Eva Åkesson kemist utbildad vid Umeå universitet, där hon även doktorerat. Efter ett genomfört postdoktorsprojekt vid University of Minnesota i USA har hon forskat vid Umeå universitet följt av Lunds universitet, där hon bland annat blev vicerektor och senare prorektor samt ställföreträdande rektor.

Mellan åren 2012-2020 var hon rektor på Uppsala universitet. Hon var därmed universitetets första kvinnliga rektor.

Eva Åkesson är nu professor i kemisk fysik samt senior rådgivare till rektorn vid Lunds universitet. Hon är inte aktiv inom forskningen längre men när hon var det låg fokus främst på femtokemi.

Rollen på IUPAC sträcker sig över två år och kan förlängas ytterligare en period. Syftet med organisationens science board är att bestämma verksamhetens strategi framöver.

– IUPAC är en gammal och global organisation som drivs på basis av frivilliga insatser av engagerade kemister. Vår uppgift i science board är att bestämma fokusområden och även arbeta med att förnya organisationen, säger Eva Åkesson till Kemisamfundet.

Har du några egna mål på IUPAC?

– Jag tycker bland annat att IUPAC borde ha en större representation från Afrika. Jag hoppas att det är en världsdel där vi kan få ett större engagemang och fokus. Det är dessutom viktigt att arbeta för att intresset och uppskattningen för kemi ska finnas i hela världen. Vi behöver duktiga och engagerade kemister för att klara framtida utmaningar, inte minst med klimat och hållbarhet!

Text: Erika Lindbom Sierakowiak