EU vässar regelverket för att nå klimatmålen.
Nyligen presenterade EU-kommissionen ett paket med förslag på hur målen i den nya klimatlagen ska nås. Bland annat skärps målen för andelen förnybar energi i EU från 32 till 40 procent till 2030. Koldioxidupptaget från skogen ska öka. Utsläppsmålen för transporter skärps.
Syftet är att EU ska vara klimatneutralt år 2050 – och släppa ut 55 procent mindre koldioxid 2030 jämfört med 1990. Frågan är hur det bäst ska göras.
– Alla länder har unika förutsättningar. Sveriges är unika när det handlar om att använda bioenergi i stor utsträckning. De styrmedel som på olika sätt begränsar det är kontraproduktiva ur miljösynpunkt. Vi kommer inte att klara att nå miljömålen med till exempel bara el, utan måste jobba med alla lösningar parallellt, säger Pål Börjesson, som är professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
Ett förslag är att alla nya bilar ska ha nollutsläpp från 2035. Men Pål Börjesson saknar livscykelperspektivet.
– Det är fokus på avgasröret, där el och vätgas ger nollemission. Men om man producerar el från fossila bränslen så är det inte noll emissioner. Vätgas kommer att behöva produceras från naturgas under lång tid. Dessa system är inte bättre ur ett klimatperspektiv, säger han.
Ytterligare ett verktyg för att nå målen är EU:s så kallade taxonomi, som listar vad som ska räknas som hållbart. Det ska hjälpa bland annat investerare att identifiera hållbara projekt. Bioenergi från skogsråvara ska enligt ett förslag som antogs i juni räknas in – om den produceras enligt vissa kriterier.
Det gäller dock inte biodrivmedel som baseras på grödor. Det kan innebära att det kan bli sämre villkor för lån för investeringar inom området.
Alarik Sandrup är näringspolitisk chef vid Lantmännen – vars bioraffinaderi Agroetanol i Norrköping producerar etanol av främst svenskt fodervete. Han är orolig för att taxonomin skapar osäkerhet för framtiden.
– Den största risken är att det får inverkan på andra regelverk och skapar nya hinder som gör det svårt att producera biodrivmedel baserade på grödor, säger han.
Taxonomin ska nu granskas under fyra månader. Samtidigt börjar beslutsprocessen för klimatpaketet. Ett avgörande i frågan kommer dock troligen att dröja till 2022, enligt EU-kommissionen i Sverige.
Den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 3 2021. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet
Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet
Text: Siv Engelmark.