Nu kommer metoder för snabba fluortester av skidvalla. Därmed kan fluorvallorna förbjudas från nästa år. Bra för hälsa och miljö – om inte alternativen blir etter värre.
Att valla skidor har alltid varit en utmaning och den skidåkare som har bäst glid är som regel också den som i slutänden får ta plats överst på prispallen.
Aldrig har det varit så tydligt som vid VM i tyska Oberstdorf 1987. Det som hände där och då var att några åkare började blanda in fluorpulver i glidvallan.
– Skillnaden var så stor att de som använde traditionell valla var chanslösa, säger Larry Poromaa, som då var aktiv skidåkare och som senare blev vallachef för det svenska skidlandslaget.
Sedan dess har fluorvallor varit mer eller mindre standard vid alla större tävlingar. Tydligast är effekten när det är blött i spåren. Då kan de högfluorerade ämnena minska åktiden med flera minuter per mil genom att de sänker friktionen.
Skillnaden var så stor att de som använde traditionell valla var chanslösa.
Det kommer snart att förändras.
Det internationella skidförbundet, FIS, har nämligen bestämt att alla fluorvallor ska bort. Inte bara de som finns i dag – all användning av de tusental varianter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser som i vardagligt tal benämns PFAS har förbjudits. Det betyder att det inte kommer att vara möjligt för en skicklig kemist att göra en mindre omkastning i molekylstrukturen för att på så sätt få en valla godkänd igen.
Skulle redan ha varit borta
Tanken var att fluorvallorna skulle ha försvunnit redan till den nuvarande säsongens start, men bara några veckor innan de stora tävlingarna drog igång i höstas knuffades verkställigheten fram ett år. Anledningen var att det inte fanns några metoder för att snabbt avgöra om åkarna har fluor under skidorna.
– Det är bra att fluorvallorna fasas ut men det måste ske på ett sätt som är rättvist för alla. Att åktiden blir flera minuter längre spelar däremot ingen roll, säger Larry Poromaa.
Att användningen av fluorprodukter påverkar hälsan hos dem som arbetar professionellt, säger han sig veta med säkerhet. Dels för att han under sin tid som vallachef testades och fick veta att han hade flera hundra gånger högre halter av fluorämnen i blodet jämfört med svenskar i genomsnitt. Dels för att han har sett kolleger drabbas av fluorfrossa.
– Fluorfrossa har drabbat vallare när de efter sommaruppehållet börjar arbeta med fluorvalla igen. Det är en influensaliknande respons som försvinner snabbt men om det påverkar deras hälsa på lång sikt vet vi inte, säger Anna Kärrman.
Hon är proprefekt för institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro universitet och har som forskare länge arbetat med att identifiera potentiellt farliga ämnen.
Precis som vid all annan exponering av PFAS är det svårt att på individnivå visa på samband mellan exponering och hälsa. Inte heller på gruppnivå är det helt enkelt, men där finns det tydliga indikationer på att PFAS kan påverka levern, höja nivåerna av blodfetter och orsaka cancer. Högfluorerade ämnen misstänks även försämra immunförsvarets förmåga att bilda antikroppar, vilket skulle betyda att en vaccinering mot till exempel covid-19 skulle bli mindre effektiv.
PFAS är en komplicerad kemikaliegrupp där vi har en del kunskap om ett fåtal varianter, medan vi nästan inte vet någonting om flertalet.
Även om skidvalla inte är den stora boven när det gäller spridning av PFAS finns en möjlighet att skidåkare lokalt skulle kunna bidra till att halterna i närliggande vattentäkter hamnar över de gränsvärden som finns, värden som dessutom inte är huggna i sten eftersom kunskapen om PFAS effekter fortfarande är begränsad.
– De koncentrationer som man fram till helt nyligen trodde var acceptabla ligger kanske hundra gånger högre än vad som anses säkert i dag. PFAS är en komplicerad kemikaliegrupp där vi har en del kunskap om ett fåtal varianter, medan vi nästan inte vet någonting om flertalet, säger Anna Kärrman.
Extremt långlivade ämnen
Det vi ändå kan säga är att PFAS inte är någon naturlig kemisk struktur, och att ämnena är extremt långlivade. Men även att dess egenskaper är efterfrågade inom många områden. När man ersätter väteatomer med fluoratomer i en struktur kan man till exempel minska friktionen eller skapa ytor där smuts och vatten inte fastnar.
– Nackdelen med PFAS är att om kemikalien kommer ut i naturen blir den kvar där under väldigt lång tid, och så länge vi fortsätter släppa ut dem kommer koncentrationen att öka. Om det ger stor eller liten effekt vet vi inte säkert. Men vi ser att de har potential att leda till stor effekt på ekosystemen. Och på människors hälsa, säger Anna Kärrman.
Ett av problemen är att alla högfluorerade kemikalier är vattenlösliga, vilket gör att de lätt kan följa med vattenströmmar för att senare dyka upp och orsaka problem någon helt annanstans.
– Även om användningen av PFAS inom skidsporten är relativt liten ger den upphov till en okontrollerad spridning. Den valla som en skidåkare lägger på sina skidor kommer till stor del att nötas bort och hamna i naturen.
En större skidanläggning skulle därför hypotetiskt kunna bidra till att en vattentäkt antingen måste bytas ut eller renas. Och om det skulle hända skulle det få stora ekonomiska konsekvenser. Det har man klart för sig i Uppsala, där den kommunala vattentäkten är förorenad av PFAS från brandskum och där kostnaden för att rena vattnet uppgår till många miljoner kronor varje år.
Vi måste få fram testmetoder som är 100 procent säkra innan vi går vidare.
– Användningen av PFAS måste därför begränsas till områden där dess egenskaper anses som samhällsnödvändiga. Dit hör inte skidvallor, säger Anna Kärrman.
Efterlyser säkra tester
Även om det internationella skidförbundets beslut om ett förbud har tagits emot väl inom skidkretsar finns en oro för de sportsliga konsekvenserna.
– Det är få som motsätter sig förbudet men användningen måste fasas ut på ett sätt så att villkoren blir rättvisa för åkarna. Därför måste vi få fram testmetoder som är 100 procent säkra innan vi går vidare, säger Larry Poromaa.
Om någon kan fuska och fortsätta att köra på fluorvalla kommer det att få större effekt än om samma person hade dopat sig, menar han.
– Inom skidsporten kommer jakten på sekunder aldrig att upphöra. Därför är jag orolig för att förbudet mot fluor kan öppna dörrar för andra ämnen med låg friktion. Ett möjligt alternativ skulle kunna vara bly. Går vi den vägen hamnar vi helt fel och därför måste vi ha en helhetssyn på frågan innan förbudet slutligen sjösätts.
Larry Poromaas oro för att fluor kan komma att ersättas av produkter som i värsta fall är än värre delas av Lisa Skedung som ansvarar för Popfree, ett innovationsprojekt med flera deltagare som koordineras av Rise. I projektet jobbar man med att främja användningen av PFAS-fria alternativ.
– Vi ser att många företag själva har valt eller har tvingats att ta fram produkter utan PFAS, och här borde företagen utvärdera riskerna med alternativen, innan en ny produkt sätts på marknaden, säger Lisa Skedung.
Utfasningen av PFAS inom skidsporten handlar numera inte om huruvida det ska ske, utan mer om hur testningen av skidor ska hanteras. Men enligt Lisa Skedung utvecklas nu en metod som ska vara både snabb och tillförlitlig.
– Med hjälp av en handhållen detektor, som liknar dem som finns i många livsmedelsaffärer, skannas skidorna av och redan inom några sekunder kommer svaret i form av en röd eller grön signal.
Det finns mer att göra
Exakt hur tekniken fungerar är hemligt men den bygger på att man med hjälp av olika våglängder av elektromagnetisk strålning kan avgöra om skidbelaget innehåller något högfluorerat ämne. Men för att inte kontaminering av fluor från tidigare användning ska stoppa ärliga åkare kommer förbudet att införas stegsvis. Från att det under det första året kan få finnas spår av fluor till att det under det tredje året inte ska få finnas minsta lilla gnutta.
– Att det internationella skidförbundet har fattat ett beslut om att förbjuda alla högfluorerade ämnen är viktigt. Nu pågår en diskussion inom EU för att reglera all användning av PFAS som inte anses vara absolut nödvändig. Ett sådant beslut kommer – förr eller senare, säger Lisa Skedung.
Inom idrottsvärlden finns fler exempel på produkter som innehåller PFAS. En sådan, och som Popfree har uppmärksammat, är smörjoljor för cyklar.
– I cykeloljor används PTFE (polytetrafluoreten), ett ämne som även det är högfluorerat. Trots det finns ingen motsvarande diskussion om ett förbud. Här finns mer att göra.
Text: Per Westergård, frilansjournalist
Foto: Oskar Omne