Sophie Manner har tagit plats som ny ledamot i Nationalkommittén för kemi, NKK.
Hon är studierektor för grundutbildningen vid den kemiska institutionen, som består utav både naturvetenskapliga respektive den tekniska fakulteten, vid Lunds universitet samt forskare vid avdelningen Centrum för analys och syntes. Den största delen av sin tjänst – 80 procent – är hon studierektor. Genom den ansvarar hon för pedagogisk utveckling och annat som rör utbildningsprogrammen. Dessutom undervisar hon inom allmän och organisk kemi.
– Jag har alltid tyckt om att undervisa och det är enormt stimulerande att träffa våra olika studentgrupper. Den rollen jag har nu är fantastisk med väldigt varierande arbetsuppgifter, berättar hon.
Hur valde du att arbeta med kemi?
– Det har inte alltid varit planen – på gymnasiet läste jag samhällsvetenskap och spelade fotboll på elitnivå. I samma veva som jag tog studenten infördes det naturvetenskapligt basåret och jag valde att läsa det. Jag var helt säker på att kemi skulle bli det svåraste ämnet för mig men tack vare min fantastiska kemilärare Ola Sahlin så blev det tvärtom.
Efter basåret sökte Sophie in till det matematiska-naturvetenskapliga programmet vid Lunds universitet. Hon insåg snabbt att hon ville stanna på universitetet och bestämde sig för att doktorera inom organisk kemi. Det följdes av ett postdokprojekt där hon forskade på topikala behandlingar mot patogener.
I dagsläget forskar hon lite i olika forskargrupper. Hon är dessutom medgrundare till spinoffbolaget Gedea Biotech som utvecklar en antibiotikafri, lokal behandling mot bakteriell vaginos och svampinfektioner.
Hur känns det att ha blivit invald i NKK?
– Jag tycker att det är jättespännande! NKK är som en länk mellan vetenskapen och utbildningen och jag tycker att det känns väldigt ärofyllt och spännande att vara en del av denna verksamhet.
Har du några speciella mål som ledamot i NKK?
– En sak som jag brinner för är att bibehålla och gärna öka labbtiden i utbildningarna. Under pandemin minskade labbtiden dramatiskt på många universitet men vi valde att hålla labben öppna med mindre grupper, visir på labben och så vidare. Vi vet att många arbetsgivare värdesätter de praktiska kunskaperna och även nu så skulle vi gärna vilja öka labbtiden ytterligare, säger Sophie Manner.
Vi har märkt att många studenter inte har någon labbvana när de kommer till oss. De kan inte ens diska på ett korrekt sätt.
Hon berättar vidare att hon vill arbeta för att öka labbtiden även på gymnasieskolorna.
– Under pandemin slutade många gymnasieskolor med laborationer och det har fortsatt även efteråt. Anledningen är att man vill spara pengar och resurser. Vi har märkt att många studenter inte har någon labbvana när de kommer till oss. De kan inte ens diska på ett korrekt sätt efter avslutad laboration. Därför har vi infört ett introduktionspass för arbete på labb för de studenter som blir antagna på våra utbildningar. Jag hoppas att NKK kan arbeta för starkare krav på att labba i skolplanen för gymnasieskolor!
Har du några förebilder inom kemin?
– När jag forskade så jobbade jag med totalsyntes – med att hitta mimetika till taxol – därför ser jag upp till de stora totalsyntetikerna. Andra viktiga förebilder är alla lärare på olika nivåer i utbildningskedjan innan eleverna når högre studier. Jag ser upp till dem som lägger sin kraft och energi på ungdomarna!
Vad spelar kemin för roll i att lösa samhällets stora problem?
– Kemin har såklart en jätteviktig vetenskaplig funktion i lösningen av samhällets problem men jag vill också passa på att understryka att även kunskapen inom kemi är extremt viktig – inte bara hos kemister men också för samhället i stort. När det gäller lurendrejerier som att ultrarent vatten kan ersätta tvättmedel med mera så skulle det vara bra om vi kemister tillsammans kunde stå starka och hjälpa allmänheten att förstå att de blir lurade. Så ja, kemister är viktiga men det är också jätteviktigt att allmänbilda allmänheten i kemi.
Text: Erika Lindbom Sierakowiak, Svenska Kemisamfundet