Allt fler läser kemi på svenska lärosäten. Många går på program med andra huvudspår, men med stora kemiinslag. Det gör det svårt att få en heltäckande bild av läget.
Flera lärosäten vittnar om att intresset för kemiutbildningar i år har ökat. Uppsala universitet är ett av dessa. Pia Lindberg är vikarierande studierektor vid en av kemiinstitutionerna på universitetet.
– År 2020 hade vi betydligt fler sökande, framför allt till kandidatprogrammet. Det är kul eftersom det annars oftast är civilingenjörsprogrammet som lockar mest, säger hon.
Uppsala hade denna hösttermin 211 sökande till kandidatprogrammet i kemi, varav 29 var förstahandssökande. Så många har inte sökt programmet någon gång sedan 2008. Det visar siffror från Universitets- och högskolerådet som på sin webb har antagningsstatistik över alla utbildningar i landet från 2008 fram till i dag.
Det är trots statistiken inte enkelt att få hela bilden av hur många som läser kemi på universiteteten. Inte heller hur trenderna ser ut. Orsaken är att utbudet förändras. Program ändrar namn eller inriktning. Nya inriktningar har tillkommit, andra har försvunnit. Alla program startar inte vissa år.
Några nedslag bekräftar dock bilden av att kemi blir mer populärt. Flera av de klassiska kemiutbildningarna har i år tagit in fler studenter än tidigare. Till exempel hade civilingenjörsutbildningen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola 124 fler sökande i år jämfört med förra höstterminen.
– Vi har under de senaste åren haft ett nära samarbete med gymnasieskolan. Det har gjort ungdomar mer intresserade, och det som lockar är miljöfrågor och viljan att bidra till att bygga ett hållbart samhälle. Även intresset för livsmedel, och då speciellt vegetarisk och vegansk mat, bidrar till att kemins tidigare skurkstämpel är på väg att försvinna, säger Leif Bülow, som är prefekt för kemiska institutionen vid Lunds tekniska högskola.
En tydlig trend är också att programmet lockar allt fler kvinnor och fler under 24 år. Chalmers civilingenjörsprogram i kemiteknik visar ett liknande mönster. Umeå universitet har inte något renodlat kandidatprogram i kemi. Universitetet har i stället gjort en satsning på ett life science-program med olika ingångar, molekylär biologi, kemi eller öppen ingång. Efter grundutbildningen kan man läsa en mastersutbildning i kemi.
– I år har tio studenter valt kemiinriktningen direkt vilket är fler än i fjol. Vi har dessutom fått betydligt fler som söker till den öppna ingången till programmet, vilket betyder att de kan välja kemi som huvudspår senare. Generellt har den bioinriktade grenen just nu bättre skjuts än kemin men först år tre ser vi hur många som faktiskt väljer kemi eller molekylärbiologi, säger Patrik Andersson, biträdande prefekt på den kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Det innebär inte att trycket på den kemiska institutionen är lågt, snarare tvärtom. Många studenter kommer från andra utbildningar där huvudspåret inte är kemi.
– Jag har förvarnat lärarna om att vi kommer att ha många fler studenter än vanligt som kommer att läsa kemi hos oss under våren, men att flertalet av dem kommer från utbildningar som inte är renodlade kemiutbildningar. Framför allt har studenterna vid basåret blivit fler, och förhoppningsvis söker de sig till oss nästa år.
Detta är en del av en bild som delas av flera. Många läser kemi, men ofta som en del i en annan utbildning.
– Jämfört med för 30–40 år sedan har vi idag betydligt fler utbildningar med ett tydligt kemiinslag. Skillnaden är att programmen heter bioteknik eller något annat, säger Helena Grennberg, som är ansvarig för kemikandidatprogrammet vid Uppsala universitet och ordförande för Kemisamfundet.
Hon menar att det återkommande talet om att ingen längre är intresserad av kemi inte stämmer. Att många äldre kemister trots det så ofta pratar om kemins nedgång tror hon beror på att det är svårt att få en fullständig bild av hur många som verkligen får någon form av utbildning i ämnet.
Helena Grennberg pekar på ett annat bekymmer med rekryteringen till kemiyrket.
– Vi har svårt att rekrytera studenter från vissa grupper. Till exempel kan vi se att personer med utländsk bakgrund hellre söker sig till apotekar- och farmaceututbildningar. Vi bör absolut fundera på hur vi ska kunna locka fler från dessa grupper till kemiutbildningarna. Arbetsmarknaden för dem med kemiutbildning är god, säger hon.
Text: Per Westergård, frilansjournalist.
Artikeln är tagen från Kemisk Tidskrift nr 4 2020.
BILD: MIKAEL WALLERSTEDT/UU, UNSPLASH