Walborg Thorsell (12 februari 1919 – 15 januari 2016) var en kemist som fokuserade sin forskning på substanser som skulle minska risken att bli biten av myggor och andra blodsugare som fästingar och löss. Forskningen utförde hon till stor del på sig själv och den gav bland annat upphov till det effektiva myggmedlet Demidex.
Bild: Entomologisk Tidskrift 137 (2016)
Myggor kan som bekant sprida allvarliga sjukdomar som malaria, gula febern, dengue och chikungunya och på 70-talet fanns det information inom såväl Nato som Warszawapakten om att fiendesidan forskade på myggor som potentiella bärare av biologiska vapen. Det ledde till ett ökat intresse för de små blodsugarna hos det svenska försvaret och resulterade i myggmedlet Demidex.
Demidex utvecklades av kemisten Walborg Thorsell när hon arbetade vid Försvarets forskningsanstalt, FOA. Hon kom senare att utveckla ännu ett myggmedel: Ixnix.
Walborg Susanna Thorsell föddes den 12 februari år 1919 i Stockholm. Hennes mor hette Alida Susanna Thorsell och hennes far, som var byggnadsingenjör, hette Ernst Gottfrid Thorsell.
År 1940 började Walborg Thorsell studera kemi vid Stockholms högskola och under andra världskriget utbildade hon sig i hur man skyddar sig mot vad som nu kallas CBRN-krigsföring, vilket omfattar kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) och nukleära (N) stridsmedel. Efter att hon erhållit en magisterexamen i kemi stannade hon i många år på Kungl. Veterinärhögskolan, där hon dels forskade och dels undervisade veterinärstudenter i kemi.
I ett års tid var hon gästforskare vid amerikanska University of Wisconsin i Madison under 50-talet och hon hade dessutom kopplingar till Veterinärhögskolan i Wien, Österrike.
År 1967 disputerade Thorsell vid Kungl. Veterinärhögskolan och fokus i avhandlingen låg på den stora leverflundran (Fasciola hepatica), en plattmask och inälvsparasit som kan infektera många olika däggdjur men vars huvudsakliga värddjur är idisslare. Hon studerade hur parasiten påverkades av en behandling med hexaklorofen, HCP.
Fokuset på parasiter fanns sedan kvar under hela karriären och år 1968 blev hon docent i experimentell parasitologi. Efter detta tog hon klivet över till FOA där hon alltså var med och utvecklade Demidex, med målsättningen att skydda svenska soldater mot fiendens myggor. De myggmedel som fanns vid den tiden ansågs inte vara tillräckligt bra – antingen hade de för många biverkningar eller så var de för ineffektiva.
Walborg Thorsell var orolig för att substanser som dödar av myggorna skulle leda till problem i ekosystemet och bestämde sig därför för att istället lägga fokus på ämnen som repellerade djuren och därmed minskar risken för att bli stucken.
Arbetet på FOA kretsade kring ämnet dietylamid, som var ett effektivt myggmedel men som var så vattenlösligt att det lätt försvann om man till exempel svettades. Detta problem löstes genom att mandelsyra kläddes med de funktionella grupperna från dietylamid, vilket gav upphov till den aktiva substansen mandelsyredietylamid, DEM, som togs upp genom huden i lägre utsträckning än DEET.
Demidex var mer effektivt än myggmedlet dietyltoluamid, DEET, men på grund av höga produktionskostnader blev produkten utkonkurrerad och tillverkningen fick läggas ned. Idag är DEET det vanligaste insektsmedlet mot myggor, som kan hittas i produkter som MyggA och Djungelolja.
Walborg Thorsell hade ett speciellt tillvägagångssätt i sin forskning, som hon blev uppmärksammad för. För att minimera lidandet hos försöksdjuren valde hon nämligen att istället utföra många försök på sig själv. Det innebar att hon smorde in armen med olika substanser som skulle prövas och sedan lät myggor sticka henne. Genom att mäta halterna av restprodukter i sin egen urin studerade hon dessutom hur mycket av det olika substanserna som togs upp genom huden och hur snabbt de lämnade kroppen.
Även efter att hon gått i pension fortsatte Thorsell forska på medel mot såväl myggor som fästingar, men arbetsplatsen var nu Stockholms samt Uppsala universitet. Där fokuserade hon på substanser från växter som repellerade myggor och fästingar. Detta arbete gav bland annat upphov till substansen Ixnix, som ska ha varit mycket effektiv mot myggor. Det är oklart vad som hände med Ixnix.
Thorsell fortsatte forska länge och publicerade vetenskapliga artiklar även efter 90 års ålder.
För att ära Walborg Thorsell har en bakteriefamilj som hittats i normalfloran hos malariamyggor namngivits efter henne. Familjen heter Thorselliaceae, och omfattar bland annat bakteriesläktet Thorsellia.
I juni 2015 lyftes Walborg Thorsell fram som månadens uppfinnare på Svenskt uppfinnaremuseums hemsida.
Walborg Thorsell gick bort den 15 januari år 2016 och hon är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
Text: Erika Lindbom Sierakowiak
Källor:
- Damen med myggorna – Till minne av Walborg Thorsell, Entomologisk Tidskrift 137 (2016)
- Walborg Thorsell – Minnesord, UNT (januari 2016)
- “Studies on the effect of hexachlorophene on the cuticle and the intestine from liver flukes, Fasciola hepatics L., incubated in vitro“, Acta Veterinaria Scandinavica (1967) – Walborg Thorsells avhandling