skip to Main Content

Lästips: Kemiindustri i omvandling

maskros
Maskrosstjälkar kan bli en råvara för bildäckstillverkning. Foto: "Thanks for your Like • donations welcome" från Pixabay

Sven Järås har läst en bok som listar många vägar till en hållbar kemiindustri.

Den svenska kemiindustrin har verkat internationellt i mer än 100 år och är i dag en av de största exportindustrierna inom det svenska näringslivet. Mer än 95 procent av alla tillverkade produkter är beroende av kemi och kemiindustri. Den kemiska industrin står för cirka 18 procent av den svenska exporten, enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Ikem.

Det är således ett viktigt område som professor emeritus Lars-Arne Sjöberg behandlar i sin nyligen utkomna bok Dagens och morgondagens kemiteknik.

Kemiteknik omfattar omvandling av råvaror eller kemikalier till mer användbara och värdefulla produkter, men även framtagning av nya material och tekniker. Sjöberg kvantifierar även vikten av kemitekniken med exempel. I stora delar av den svenska basindustrin ingår kemiska processteg, som exempelvis i skogsindustrin som har ett exportvärde på 127 miljarder kronor. Det motsvarar tio procent av Sveriges export (år 2016).

Ett annat exempel är livsmedelsindustrin med 48 000 anställda som omsätter 195 miljarder kronor (år 2018). Ännu mer kemiintensiv är läkemedelsindustrin som exporterade läkemedel från Sverige till ett värde av 105 miljarder kronor (år 2019).

Boken är på ett mycket förtjänstfullt sätt uppdelad i två ungefär lika stora delar. En del beskriver nuvarande processer. Den andra delen handlar om utmaningar i framtiden, det vill säga viktiga miljöfrågor och nya potentiella material, med målet att få ett hållbart samhälle.

Lars-Arne Sjöberg behandlar många framtidsområden, såsom grön processteknik, nya plastråvaror, framtidens skogsindustri, framtidens material, biobaserad energiproduktion, bensin och dieselsubstitut, med mera. Han nämner många fakta såsom att vi i Europa använder 98 kilo plast per person och år. Så mycket som 60 procent av detta skulle kunna ersättas med förnybara träfibrer.

Lars-Arne Sjöberg ger fler exempel på framtida råvaror. Exempelvis genereras i världen sex miljoner ton kaffesump per år, som skulle kunna omvandlas till biologiskt nedbrytbara plastprodukter.

Sex till åtta miljoner ton kräftdjursskal från världens livsmedelsindustrier kan också bli en intressant råvara. Maskrosstjälkar skulle kunna användas som råvara i bildäckstillverkningen och därmed minska partikelbildningen vid däckslitage. Svampläder kan ersätta läder från djur.

Lars-Arne Sjöberg beskriver således rent allmänt nuvarande kemiska processer men ger också en mängd exempel på nya framtida råvaror och processer. Där finns även en lista på bioekonomiskt gynnsamma projekt, liksom framtidens supersmarta tyger och en sammanställning av olika materials för- och nackdelar.

Boken kan verkligen rekommenderas som en första introduktion till ämnet kemiteknik vid universitet och högskolor eller kursverksamhet. Många fler skulle ha stor glädje av att läsa den, till exempel samhällsintresserade journalister, aktiesparare eller debattörer.

Text: Sven Järås, professor emeritus vid KTH och medlem i redaktionsrådet för Kemisk Tidskrift.