Moderna analytiska metoder avslöjar vilka kemiska metoder som användes i historien. Olle Matsson har läst en bok om forna tiders kemi.
Anders G. Nord, författare till Forntidens kemi, är docent i kemi och har ett långt yrkesliv bakom sig vid bland annat Riksmuseet och Riksantikvarieämbetet. En av hans tidigare böcker avhandlar medeltida pigment. Nu ger han sig in på kemin i allehanda material och föremål.
”Läsaren får kännedom om forntida kulturers kunskaper om olika material och tekniker, hur de utvecklats genom historien samt hur föremålens historia kan studeras med moderna analytiska metoder”, skriver arkeologiprofessorn Anders Kaliff i förordet.
Ett inledande kapitel behandlar översiktligt några av de kemiska och fysikaliska analysmetoder som används vid studiet av historiskt och arkeologiskt material – oorganiskt såväl som organiskt, inklusive av mänskligt ursprung. Därefter presenteras isotopanalyser, som kan ge svar på metallers och pigments geografiska ursprung, och metoder för datering i ett par korta kapitel, följt av några sidor om materiens uppbyggnad.
Referenser till litteratur förtecknad i slutet av varje kapitel ges genomgående i den löpande texten. Tyvärr är referenserna till grundläggande läroböcker i kemi mycket föråldrade och hade lika gärna kunnat utgå. Referenser till vetenskapliga artiklar och övrig litteratur inom bokens huvudsakliga områden är däremot helt aktuella och till stor nytta för den läsare som vill förkovra sig ytterligare.
Den större och för mig mest givande delen av boken omfattar tio kapitel, cirka 120 sidor, som presenterar resultat från studier av olika slags artefakter och material – bland annat sten och keramik, glas, metaller, mynt, läkemedel, skönhetsmedel, tvättmedel och färgämnen. Här finns mycket kunskap att hämta! Inte minst är det utförliga avsnittet om forntidens färgämnen högintressant. Konstnärlig verksamhet, färgning av textilier och smink är blott några av de sammanhang där människan genom tiderna brukat pigment. Tidigt i olika delar av världen målades vitt med kalk, svart med kol och med jordfärger gult, rött eller brunt. Mest kända är nog djurmålningarna i Lascaux och Altamira. Men även i Afrika och Australien har man funnit grottmålningar. Den äldsta kända föreställer ett vårtsvin och upptäcktes i en grotta på ön Sulawesi i Indonesien. Målningen är daterad till en ålder av 44 000 år med kol-14-metoden. I Skandinavien målades hällristningar under stenålder och bronsålder med röd järnoxid.
…
Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 4 2023 (om du är medlem och behöver lösenordet till PDF-versionen av tidningen som du finner via länken, mejla Kemisamfundet på info@kemisamfundet.se)
Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet.
Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet
Text: Olle Matsson, professor emeritus i kemi, Uppsala universitet.