Avancerade datormodeller och bättre kunskaper om våra proteiner kommer att ge oss nya metoder för att testa läkemedel och kemikalier – utan djur. Men vägen dit är både långsam och slingrig.
Choklad är gott! Det är de flesta av oss överens om. Våra vänner hundarna håller ofta med – men problemet är att de kan bli rejält sjuka, eller dö, om de äter en enda bit. Anledningen är att hundar bryter ner teobromin, som finns i choklad, till ett ämne som de inte tål. En omvandling som inte har någon motsvarighet i den mänskliga kroppen.
Vad har det att göra med om vi ska testa kemiska produkter på djur eller inte?
En hel del faktiskt. Inte minst för att exemplet visar att det som är nyttigt för oss kan vara skadligt för djur. Något som i sin tur gör att det bara är i ett fall av tio som resultat från djurförsök är rakt av överförbara till människor.
Ett annat exempel, möjligen något extremt, hämtar vi från en artikel i Proceedings of the National Academy of Sciences, publicerad 2013. I den visar amerikanska forskare att inga av de 150 nya läkemedel mot blodförgiftning som då hade tagits fram med hjälp av tester på möss fungerade – på människor.
Även Neurosedyn-skandalen på 1960-talet visar hur trubbiga djurförsök kan vara. Då testades sömnmedlet på råttor och inga negativa effekter upptäcktes. När det senare visade sig att barn till mödrar som tagit medicinen föddes med allvarliga missbildningar gjordes testet om på kaniner, som drabbades av samma skador som de mänskliga fostren.
Förmodligen finns även exempel på det omvända – att mediciner som hade fungerat väl på människor har sorterats bort eftersom tester har visat på skador hos försöksdjur.
Djurförsök görs främst när man utvecklar kemikalier och läkemedel. Syftet är att säkerställa att de inte är farliga för människor. Djurförsök har debatterats intensivt under många år, och då oftast utifrån ett etiskt perspektiv. En central fråga har varit om vi har rätt att utsätta miljontals djur för lidande.
Men motståndet bland svenskarna är inte så kompakt som man kanske skulle kunna tro när man hör diskussionen.
När Vetenskapsrådet 2018 undersökte saken visade det sig att 55 procent av de tillfrågade ansåg att djurförsök generellt var okej i medicinsk forskning och ytterligare drygt 20 procent menade att de kunde acceptera dem i vissa sammanhang.
– Frågan om djurförsök måste breddas till att handla om innovation. Har vi en metod med bristande kvalitet måste vi komma på något smartare, säger Hanna Karlsson, som är forskare vid Karolinska institutet.
Inom kemi- och läkemedelsindustrin är djurförsök inte längre något självklart.
– Vi vill helst inte hålla på med djurförsök. Men eftersom vi inte kan tulla på säkerheten och för att det ofta är ett lagkrav, har de blivit ett nödvändigt ont, säger Nils Hannerz, forsknings- och innovationschef vid Ikem, Innovations- och kemiindustrierna.
Vilken riktning alla aktörer inom området måste gå i är tydligt, åtminstone om man läser lagar och föreskrifter. De talar entydigt om att djurförsök är förbjudet om det finns fungerande alternativ.
…
Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 4 2021. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet
Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet