I samarbete med kollegor vid Stanford University har forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, testat ett nytt material att tillverka datorkomponenter av. Närmare bestämt användes det till att bygga minneskretsar av typen Electrochemical Random-access memory, ECRAM.
ECRAM fungerar kortfattat genom att joner placeras i oxidationskanaler i materialet på ett sätt som påminner om hur våra hjärnor fungerar.
Det är inte användningen av ECRAM i sig som är nytt. Nyheten är materialet som minneskretsarna består av. Det kallas MXene och är en tvådimensionell förening – två atomer tjock – som består av titankarbid, Ti3C2Tx. Det kombinerar hög överföringshastighet med möjligheter till integration med oorganiska material och öppnar enligt forskarna dörrarna till utvecklingen av datorer med så kallad neuromorfisk hårdvara.
Enligt forskarna har dessa ECRAM-minneskretsar goda egenskaper som ett komplement till traditionella transistorkretsar.
Resultaten för oss närmare kraftfulla datorer som är skapade i enlighet med hur den mänskliga hjärnan. Sådana datorer med så kallad neuromorfisk hårdvara kan vara tusentals gånger mer energieffektiva än dagens datorer.
– Detta tekniska framsteg möjliggörs av att ECRAM som komponent, till skillnad från klassisk datorarkitektur, agerar som en typ av synaps i ett artificiellt neuralt nätverk, säger Max Hamedi, universitetslektor och en av forskarna bakom arbetet, i ett pressmeddelande.