I ett brett samarbete ska ett nytt område byggas upp i Sverige.

Efter småmolekyler och biologiska proteinläkemedel kommer nu en ny klass av läkemedel. De kallas för terapeutiska oligonukleotider och består av korta bitar av DNA- eller RNA-molekyler som kan stänga av eller förändra uttrycket av gener.

– Det är nästa stora grej inom läkemedelsforskningen. Många måltavlor som tidigare inte har varit åtkomliga kan man nu nå, säger Claes Gustafsson, som är professor i medicinsk biokemi vid Göteborgs universitet.

Han jobbar nu med att bygga upp ett nationellt centrum för att utveckla den här sortens läkemedel. Centret – som ska ingå i Scilifelab – fick tidigare i år 54 miljoner kronor från Wallenbergstiftelsen och 48 miljoner från Scilifelab och Göteborgs universitet. Nyligen fick de dessutom 24 miljoner från Carl Bennet AB.

Pengarna ska användas till att bygga upp en liten utvecklingsenhet i Astra Zenecas lokaler i Mölndal, organisatoriskt fristående från bolaget. Där ska läkemedlen utvecklas – från idé till färdig läkemedelskandidat.

– Vi ska starta upp till fyra projekt om året och kommer att välja de som har störst chans att ge patientnytta. Projekten ska utgöra grunden till nya bolag eller licensieras ut till läkemedelsindustrin. Vi vill få detta område på plats i Sverige.

…

Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 3 2021. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet

Text: Siv Engelmark