56 punkter ska åtgärdas i EU:s nya kemikaliestrategi.

Kemikaliestrategin är en del av EU:s gröna giv, som är en färdplan för hur Europa ska ställa om till en cirkulär ekonomi och klimatneutralitet. Strategin, som presenterades i oktober, har det övergripande syftet att minska riskerna med att både producera och använda kemikalier.

De har tagit ett helhetsgrepp kring kemikalier, och vill också främja utveckling och användning av innovativa, säkra och hållbara kemikalier.

– Det är på det stora hela ett bra dokument. De har tagit ett helhetsgrepp kring kemikalier, och vill också främja utveckling och användning av innovativa, säkra och hållbara kemikalier, säger Kristina Neimert Carne, sakkunnig i kemikaliefrågor vid branschorganisationen Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

“Bara en strategi”

Även Christina Rudén, som är professor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet, tycker att EU:s plan låter lovande.

– Strategin är bra, men det är bara en strategi. Det viktiga nu är att gå från ord till handling. Jobbar man enligt denna så är det ett jättebra steg i rätt riktning. Man tar tag i gamla och välkända problem, säger hon.

Av de 56 punkter som strategin vill åtgärda innebär flera lagändringar, bland annat i kemikalielagstiftningen Reach. Det handlar till exempel om tydligare kriterier för ämnen som innebär stora risker för hälsa och miljö, som exempelvis hormonstörande och persistenta ämnen.

Bedömning av risker med blandningar

Ett annat förslag som också skulle innebära en ändring i kemikalielagstiftningen är att införa en särskild faktor för att bedöma riskerna med blandningar.

– Forskningen är omfattande och tydlig. I en blandning adderas risker från enskilda ämnen. Det är lätt att säga att vi ska ta hänsyn till det, men hur gör vi? Ett pragmatiskt sätt är att sänka tillåten koncentration av alla kemikalier i en blandning, säger Christina Rudén, som tidigare hållit i en statlig utredning om just kombinationseffekter av kemikalier.

Kristina Neimert Carne håller inte med.

– Det är väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om vilka konsekvenser det kan komma att få för kemikalieanvändningen. Därför vill vi se en faktor som är så träffsäker som möjligt och ger effekt på de kemikalier där det kan vara rimligt att minska exponeringen, men inte på övriga, säger hon.

Strategin ska börja genomföras redan i år, enligt tidsplanen som sträcker sig fram till 2024.