REDUKTIONEN AV BIOGAS i Sverige har under många år puttrat på i lite lagom takt. Mängderna har förvisso ökat men den stora succén för en energiform som många ser som den bästa tänkbara för miljön har uteblivit.
– Vi har länge stått på tröskeln till ett genombrott för storskalig produktion av biogas. Tyvärr är vi kvar där än, säger Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik vid Linköpings universitet och föreståndare för kompetenscentrumet Biogas research center.
Nu verkar dock något vara på gång. Biogas har börjat ta steg in på nya marknader, framför allt till tunga transporter, sjöfart och industrin. Där kan uppgraderad biogas, vilket betyder att den renats för att få en metanhalt på omkring 97 procent, rakt av ersätta den naturgas som Europa köpt billigt från Ryssland men som nu är på väg bort från marknaden. Inom industrin finns också ett stort intresse för att ersätta den naturgas som används i dag med uppgraderad biogas, som ett sätt att minska klimatpåverkan.
– Användningen av biogas har fördubblats under de senaste åren. Men det beror framför allt på att vi importerar stora mängder gas från Danmark där villkoren för produktion har varit bättre. BIOGAS FRAMSTÄLLS GENOM rötning av organiskt material som exempelvis slam från avloppsreningsverk, matavfall, avfall från livsmedelsindustri eller gödsel. I dag producerar vi drygt 2 TWh biogas i Sverige, och importerar ytterligare lika mycket. Det kan jämföras med att vi inom landet har en teoretisk potential på uppemot 25 TWh. På kortare sikt är det dock snarare 15 TWh.
Michael Olausson är vice vd för Scandinavian Biogas, som är en av de större biogasproducenterna i Sverige.
– Branschen har varit i rätt risig form under många år. Men nu har man på politisk nivå insett att alla gröna energibärare behövs för omställningen till ett fossilfritt samhälle, och därmed finns bättre förutsättningar för inhemsk produktion, säger han. SEDAN I FJOL går det att få både skattebefrielse, investeringsstöd och produktionspremie för den som vill investera i biogas.
– Som ett direkt resultat av de nya stöden och möjligheten att få bidrag från Klimatklivet är nu en lång rad med nya anläggningar på gång. De är dessutom större och mer effektiva jämfört med tidigare, och de byggs framför allt i södra Sverige och längs den svenska naturgasledningen, säger Mats Eklund. Scandinavian Biogas är ett av företagen som satsar på större anläggningar.
– Vi har valt att satsa på stora anläggningar eftersom vi på så sätt får ut mer gas per satsad krona. Det ger även våra större kunder, som helst vill ha från en och samma leverantör, en större trygghet, säger Michael Olausson. Även EU ser alltmer välvilligt på biogasproduktion. Både som ett sätt att minska effekterna av att rysk naturgas inte längre finns tillgänglig som tidigare, och som ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser. EU har därför fördubblat produktionsmålet för år 2030 från 17 till 35 miljarder normalkubikmeter, vilket motsvarar 350 TWh.
– Men tyvärr, när det regnar manna har den fattige ingen sked. De produktionsanläggningar vi skulle behöva just nu kommer att ta tid att få fram. För att vi verkligen ska våga fortsätta med våra satsningar skulle jag vilja att både riksdagen och regeringen satte upp ett produktionsmål, förslagsvis på 15 TWh, och att de sedan agerade för att vi skulle nå dit. Det handlar inte om att vi vill ha mer pengar, snarare ett tydligt tecken på att politikerna tror på biogasen, säger Michael Olausson.
OM NU BIOGASEN är så bra – varför inte sätta målet långt mycket högre än 15 TWh? Svaret är enkelt: Det finns begränsade mängder av råvaror. Men genom att införa ett nytt reaktorsteg i produktionen är det möjligt att få ut större mängder biogas från samma mängd råmaterial. Tekniken kallas biologisk metanisering och innebär att man vid uppgradering tillsätter vätgas. På så sätt kan metanhalten i biogasen bli så hög som 98 procent. Kruxet är att konkurrensen om fossilfri vätgas ser ut att bli tuff i den nya gröna världen, där den lättaste av alla gaser ska bära energi åt både det ena och det andra.
– Men tekniken visar på en intressant synergi mellan biogas och vätgas. Än så länge finns tekniken bara i pilotskala men i Danmark finns nu planer på en fullskalig anläggning, säger Mats Eklund. Biogas skulle även kunna få en roll i det svenska elsystemet. Genom att under några timmar per dygn ställa om en anläggning som producerar fordonsgas till att göra el skulle de värsta elpristopparna kunna kapas.
…
Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 4 2022. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet
Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet
Text: Per Westergård (frilansjournalist)