”Flaskorna stod framme på det rekonstruerade labbet men ingen visste vad som fanns i dem eller hur de skulle förvaras”, berättar Sara Norrehed, kemist på Riksantikvarieämbetet, som var projektledare för ett nyligen genomfört projekt där innehållet i 43 kemikalieflaskor från Alfred Nobels laboratorier analyserades.

Kulturarvslaboratoriet på Riksantikvarieämbetet har i uppdrag att stödja muséer i hanteringen av ohälsosamma ämnen. Det har bland annat resulterat i informationsblad och en webbkurs för museianställda om hur föremål med sådana ämnen ska hanteras.

Efter en sådan kurs kom Margrit Wettstein, samlingsansvarig på Nobel Prize Museum, fram till att innehållet i 43 flaskor, som kommer från Alfred Nobels gamla laboratorier, borde undersökas.

Flaskorna skeppades till Stockholm efter Alfred Nobels död år 1896. Där förvarades de i Nobelstiftelsens källare fram till andra världskrigets slut, då de flyttades till Tekniska muséet. På 80-talet ställdes de i stället ut i ett rekonstruerat laboratorium på Nobelmuséet i Karlskoga.

Flera av flaskorna hade märkts med etiketter men flera var svårläsliga och några saknade helt märkning. Därför var museet osäkra på innehållet.

– Flaskorna stod framme på det rekonstruerade labbet men ingen visste vad som fanns i dem eller hur de skulle förvaras, berättar Sara Norrehed, kemist på Riksantikvarieämbetet, som var projektledare för projektet med att analysera innehållet i flaskorna.

Analyserna – som bland annat omfattade NMR, atomabsorptionsspektroskopi och röntgenfluorescensspektroskopi, XRF – kom i gång under sommaren 2020 och utfördes till största delen på professor Adolf Gogolls labb på BMC, Uppsala universitet. Arbetet blev färdigt i slutet av 2020 och har sammanställts i en rapport som inte har publicerats ännu.

I många fall innehöll flaskorna det som stod på etiketten. Sara Norrehed berättar att det till stor del rör sig om tidstypiska standardkemikalier, som man kunde förvänta sig att man skulle hitta i Alfred Nobels labb.

– Det var en blandning av organiska och oorganiska ämnen. Inför analysen var vi oroliga för att flaskorna skulle innehålla starka syror som saltsyra och salpetersyra men de vi hittade hade mycket vatten i sig och var nu mycket svaga. Det fanns ingen dynamit och ingenting explosivt i flaskorna.

– Något som är intressant ur kemiperspektiv är att vi hittade blandningar i vissa flaskor som kan vara rester av synteser som man jobbade med på labben. Det fanns även ett pulver med inbäddade bomullsfibrer i sig och vi tror att det kan bero på att man har gjort en filtrering och att bomullsfibrer från filtret följde med. Det är roligt att vi kan se sådana spår efter hantverket!

På Nobelmuséet i Karlskoga har man nu ett kemikalieregister som visar vad varje flaska innehåller. Analyserna har dessutom resulterat i att man kunnat införa åtgärder för att förbättra förvaringen av flaskorna.

– Bland annat har spilltråg införts, så att inga kemikalier ska kunna rinna ut. Flaskorna har också ställts in i låsta skåp och de är larmade. Ämnen som kan reagera med varandra – som syror och baser – har placerats separat.