Arkiv

19/3 Kristaller: från vetenskap till ingenjörskonst & Årsmöte västsvenska kretsen

Årsmötet avhölls i Chalmers kårhus. Därefter följde ett föredrag av professor Lars Öhrström från Chalmers med titeln:

Vår fascination för kristaller sträcker sig mycket långt tillbaka i tiden (som vi ska se), och sedan 1913 har de varit vår huvudsakliga väg till förståelse av de atomära detaljerna i materian. På ett kanske oväntat sätt är kristaller också en väg in i vår historia och vårt förflutna. På senare tid har den direkta tekniska utvecklingen av kristaller och kristallegenskaper också funnit sin väg till kommersialisering. Jag ska ge lite bakgrund och kommer också att kort beröra några pedagogiska aspekter.

Dokument inför årsmötet.

Verksamhetsberättelse 2023

Verksamhetsplan 2024

20/2 Pizzamöte om bränsleceller

9/11 Varifrån kommer jordens vatten och vilken är Sveriges mest kända gruva?

Den vetenskap som ligger närmast den oorganiska kemin är nog geologi och särskilt mineralogin. Vad är selenit och är verkligen fältspat jordens vanligaste mineral. Finns det några intressanta gruvor/mineralfyndigheter i Västsverige?
Ungefär 10 personer hade samlats i Göteborgs geologiska förening lokaler för att lyssna till Göran Svensson.

12/10 Microbial degradation and recycling of plastic waste

Föreläsare: PhD. Xiaozhi Fu, Research Specialist
Divison of Systems and Synthetic Biology
Department of Life Sciences
Chalmers University of Technology

Ett tiotal intresserade hade samlats i Mölndals bibliotek. Ämnet för dagen var forskning på plastnedbrytande enzymer. Ett forskningsområde med stor relevans för vår miljö. Det produceras miljontals ton plast varje år som måste tas till vara. Traditionellt är det enklast att bränna upp den återvunna plasten men de senaste åren har utvecklingen gått i en annan riktning och försök pågår att bryta ned polymeren i mindre delar. Världsledande forskning på området bedrivs av en forskargrupp vid Chalmers. Ph.D. Xiaozhi Fu beskrev ingående hur enzymer kan användas för att bryta ned plasten PET till enklare beståndsdelar såsom tereftalsyra.

As one of the most commonly used plastics globally, polyethylene terephthalate (PET) presents significant environmental challenges. However, nature has somewhat adapted to plastic waste to some extent, leading to the discovery of natural PET-degrading enzymes. By engineering the well-known PET enzyme, IsPETase, through directed evolution, we achieved a mutant with over 10 times the efficiency of the wild type and interestingly same mutation also improved the activity of another two variants of IsPETase, i.e., ThermoPETase and FastPETase. The enzyme was expressed and secreted in the Escherichia coli (E.coli) strain. PET could be degraded by both the supernatant and the cell lysate, and further transformed into high-value products.

Vatten – i vått och torrt (kort och gott)

Från hydrofob värdstruktur i klatrathydrater till  stökiometrisk balans i vitala biologiska processer och i cementkemi

Vi var 10 stycken som träffades i Oorganisk miljökemis fikarum den 10 maj för att diskutera vatten med Professor Itai Panas som diskussionsledare.

Vi förde ett samtal och olika aspekter av vattnets roll för livet och i samhället samtidigt som vi åt pizza. Det serverarades 5 olika: Vegetarisk och glutenfri Margeritha, Hawaii, Salami, Kebabpizza och Chalmers special.

Samtalet började med en diskussion om var vattnet kom ifrån. Bands det in när jorden bildades eller föll det ner efteråt, eller båda? Vattnets betydelse för livet diskuterades livligt och frågan om vattnet är nödvändigt. Allt liv på jorden behöver vatten medan allt liv till exempel inte behöver syre. Slutsatsen var nog ändå att vatten behövs för liv även om annat också behövs. ATP-syntesen är viktig för livets energiförsörjning. Den svarar mot en kondensationsreaktion som är spontan där ATP bildas – i ATP syntasen. Denna reaktion drivs av den elektrontransportassocierade protonpumpen i andningskedjan, i och med att protongradienten utlöses i samband med reduktionen av O2 till vatten. När sedan endergoniska processer ska understödjas lokalt i cellen, så är detta associerat med hydrolysen ATP till ADP och fosfatjoner, en process som är spontan där. Lokala miljön bestämmer.

Vatten är även en viktig ingrediens i byggnadsmaterial. När kalkstenen (CaCO3) bränns till CaO bildas stora mängder koldioxid. Och när den sedan släcks med vatten till Ca(OH)2, sk släckt kalk, för att slutligen ta upp koldioxiden igen och bilda kalk på fasader, sk luftkalk. Betong består även av silikater och Itai har forskat på detta och nämnde att hans mest citerade arbete handlade just om hur man ska kunna påskynda härdningen av betong genom tillsats av nanosilika. Forskningen syftar till att minska tillsatsen av den mest aktiva beståndsdelen i cement, Alit (CaO*Ca2SiO4=Ca3SiO5, sk C3S), som framställs vid väldigt höga temperaturer (över 1250oC).

I slutet började vi diskutera masspektroskopi (MS) på organiska material. Två av deltagarna arbetar med forskning inom detta område. Målet var att hitta tidiga markörer för till exempel Alzheimer och Parkinsson.

Efter 2 timmar av intensiva diskussioner begav sig alla hemåt. Det avspända konceptet uppskattade av alla och det är något vi tänkte upprepa i höst, med ett annat tema och en annan diskussionsledare.

Göran S

25/10 Kemister Granskar: Höstlöv

Vi tittade också lite närmare på höstlöven och deras karotenoider.

1/9 Kemister Granskar: Ängsblommor och Gräsklippning (se introduktion)

Referat från träffen. Göran Petersson organiserade mötet.

29/3 Frukt & Grönt för Fler Friska År

Kemi – Göteborg

21/10 Kemister granskar: Fördelar med mer Koldioxid

9/9 Årsmöte. Maria Abrahamsson valdes till ny ordförande för kretsen.

17/2 Kemister granskar: Plastpåsar och miljö

11/2 Studiebesök på PowerCell Sweden AB

29/1 Kemister granskar: Avgasfria fordon och avgasfri miljö

21/10 Kemister granskar: Fördelar med mer Koldioxid

Halten av koldioxid stiger i atmosfären. Är det enbart till nackdel eller finns det även positiva effekter. Ta del av diskussionen i följande dokument.

9/9 Göteborgskretsens årsmöte 2020

Göteborgskretsens årsmöte blev inställt under våren 2020 pga corona-pandemin. Vi träffades istället den 9:e september på gården framför Kemihuset på Chalmers. Trots frisk hösttemperatur och iakttagande av social distansering rådde varm stämning och god sammanhållning bland de många mötesdeltagarna. Caroline Jonsson avtackades för att ha varit kretsens ordförande i många år och till ny kretsordförande valdes Maria Abrahamsson. Vi ser fram emot nya aktiviteter med kretsen!

Handlingar till årsmötet:
Agenda
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsplan

17/2 Kemister Granskar: Plastpåsar och Miljö

Se introduktion och sammanfattning av Göran Petersson.

11/2 Studiebesök hos PowerCell Sweden AB

PowerCell utvecklar och producerar bränsleceller som drivs med väte och producerar el och värme, utan andra utsläpp än vatten. Under studiebesöket gavs en presentation av företaget och därefter följde en rundvandring.

Se video från besöket.

Arrangör från Göteborgskretsen var Joakim Vijil Davidsson.

29/1 Kemister granskar: Avgasfria fordon och avgasfri miljö

En introduktion och ett referat har skrivits av Göran Petersson.

Kemi – Göteborg

17/9 Kafé kemi: Glykering bakom onödigt åldrande granskas

10/9 Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien

4/6 Kafé Kemi: Blodsocker – Nyckel till Folkhälsa

28/5 Från snäckskal och elfenben till nanostrukturerad titan – om utvecklingen av biomaterial och benförankrade implantat

9/4 Studiebesök hos Nouryon

20/3 Föredrag av Lars Öhrström och årsmöte

17/9 Kafé kemi: Glykering bakom onödigt åldrande

Biokemiska och hälsomässiga konsekvenser av högt blodsocker diskuterades utifrån en introduktion av Göran Petersson.
Göran Svensson visade lättillgänglig och lättanvänd utrustning för mätning av blodsocker.
En dramatisk blodsockerhöjning efter intag av Coca-Cola och baguette demonstrerades.

10/9 Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien

Det var stor uppslutning när Göteborgskretsen den 10 september bjöd in professor Olle Mattsson från Uppsala universitet att hålla föredrag grundat på hans bok “Allt är gift”. Det fängslande föredraget spände över många (giftiga) ämnen och tidsepoker. Efteråt följde diskussion och försäljning av boken. För den intresserade finns ett videoklipp där professor Olle Mattsson intervjuas av kretsens kassör Ulf Jäglid.

Allt är gift – det är bara en fråga om dos” hävdade naturvetaren Paracelsus redan på 1500-talet. Och visst finns det otaliga ämnen, både naturliga och syntetiska, som kan orsaka lidande och död. Mänsklighetens historia är i själva verket fylld av konfrontationer med sådana ämnen. Vi har brukat gifter vid jakt och fiske, för bekämpning av skadedjur, vi har använt dem som läkemedel, som färg på tårtor och tapeter – till och med vid rättskipning har gifter nyttjats. Gifterna har också bistått människan vid krig, mord och avskyvärda försök till massutrotning.

Olle Matsson är professor em i organisk kemi vid Uppsala universitet. Hans forskningsområde har varit fysikalisk organisk kemi och han har bred och långvarig erfarenhet av undervisning, under de senaste tio åren även i gymnasieskolan. På senare år har intresset för populärvetenskap och folkbildning dominerat och han är ofta anlitad som föreläsare och i public service. Förutom vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar har han publicerat två böcker: En dos stryknin – om gifter och giftmord i litteraturen (2012) samt Allt är gift – om dödliga ämnen och deras roll i historien (2018).

4/6 Kafe Kemi: Blodsocker – Nyckel till Folkhälsa

Vi diskuterade hur kolhydrater via blodsocker kopplar till insulinresistens, bukfetma, diabetes och ateroskleros,
och hur problem kan förebyggas och motverkas med väl vald kost.

Titta gärna in på Göran Svenssons nya hemsida: http://diabetes-kring-alven.se/

Göran Petersson

Se sammanfattning för att få en överblick av diskussionen.

28/5 Föredrag: Från snäckskal och elfenben till nanostrukturerad titan – om utvecklingen av biomaterial och benförankrade implantat

Presentation om den tekniska utvecklingen från tidiga försök att tillverka biomaterial, till nutida teknik med titan, zirkoniumoxid, PEEK och andra material. Tyngdpunkten blev på osseointegrerande implantat, alltså implantat som läker in till benvävnad.

Började med en kortare presentation av AstraZenecas BioVenture Hub och därefter följde kvällens föredrag av Per Kjellin som berättade om Promimics verksamhet. Avslutningsvis så visades Biohubbens lokaler i hus HB.

9/4 Studiebesök hos Nouryon

Program: Kl 18.00 Samlades en grupp av 10 personer utanför receptionen vid Nouryon i Bohus. Vi fick en introduktion till Nouryon, Levasil och Kromasil. Gruppen fick en guidad visning av BMA-fabriken.

Se följande introduktion.

20/3 Årsmöte för Göteborgskretsen

I samband med årsmötet höll Lars Öhrström ett föredrag om sin senaste bok.

Läs Lars introduktion till boken.

Inför årsmötet bifogades agenda, verksamhet för 2018 och verksamhetsplan för 2019.

6/12 Kafé Kemi: – Julkryddor och Julnötter

20/11 Föredrag Lisbeth Olsson, Inst. för biologi och bioteknik, Chalmers

24/9 Att spåra Antarktis isar genom nya mätmetoder

21/5 Café om det periodiska systemet

11/4 Kafé kemi: Något om bränsleceller

26/3 Årsmöte 2018 samt föredrag “Biokemi – Hur kan vi fotografera cellens vattenkranar?”

22/3 Kafé kemi: Vanliga Örtmediciner

15/2 Havsytans påstådda stigning är en skändlig myt – och det kan man bevisa med fakta i naturen

18/1 Kafé Kemi: Laktosfritt och Produkter typ Free From

6/12 Kafé Kemi – Julkryddor och Julnötter

20/11 Föredrag Lisbeth Olsson, Inst. för biologi och bioteknik, Chalmers

Föreläsning och medaljöverlämning av Arrheniusplaketten. Medaljen överlämnades av Caroline Jonsson i samband med föreläsningen. Svenska Kemisamfundet delar årligen ut Arrheniusplaketten till personer som utmärkt sig genom framstående vetenskaplig forskning på kemins och dess gränsvetenskapers område ochLisbeth tilldelades 2018 års Arrheniusplakett för sin forskning.

För mer information se Svenska Kemisamfundets annons.

Enzymer och mikroorganismer i bioekonomins tjänst

I dag står vi inför en rad stora globala utmaningar, däribland att minska vår klimatpåverkan och hejda uppvärmningen av vår planet. Sverige har satt upp ambitiösa hållbarhetsmål och styr mot ett fossilfritt samhälle 2045. Stora möjligheter att vidareutveckla skogs- och kemiindustrin öppnas då vi rör oss från en fossilberoende ekonomi mot en så kallad bioekonomi. I en bioekonomi använder man biomassa som utgångsmaterial för att tillverka de produkter vi behöver i samhället, tex drivmedel och förpackningsmaterial. I det här föredraget kommer jag att berätta om vad biomassa är och hur enzymers och mikroorganismers kemi kan utnyttjas för en miljövänlig omvandling av biomassa. Jag kommer bland annat att ge inblickar i mitt samarbete med Vietnam där vi jobbar med att hitta nya intressanta enzymer och hur man kan utveckla mikroorganismer som är robusta nog för effektiv produktion i industriella processer.

24/9 Att spåra Antarktis isar genom nya mätmetoder

Föreläsare: Anna Wåhlin

Anna Wåhlin och hennes kollegor har en unik ubåt till hjälp för att utforska haven.

Anna Wåhlin är professor i fysisk oceanografi på Göteborgs Universitet, och har under flera år studerat havsströmmarna runt Antarktis och deras påverkan på glaciäravsmältningen. Hon är projektledare för ett internationellt mätprojekt i Antarktis samt för inköpet av Ran.

21/5 Café om det Periodiska systemet

Diskussion om det periodiska systemet
2019 har av UNESCO utsetts till Det Periodiska Systemets år. Senast kemi hedrades på detta sätt var 2011 som var Kemins år och i viss mån 2014 som var Kristallografins år. Vid båda dessa tillfällen genomfördes en mängd aktiviteter runt om i Sverige och även Svenska Kemisamfundet engagerade sig. I Göteborgsområdet genomfördes en del aktiviteter även om jag då tyckte att det hände för lite här.
Hur ska vi i Västsverige uppmärksamma att 2019 är det Det Periodiska Systemets år?
Göran Svensson kom att inleda med en kort sammanfattning om det periodiska systemet och särskilt de många svenska kopplingarna. Han kom även att berätta en del om det som hände 2011 och 2014 när det var Kemins respektive Kristallografins år.

11/4 Kafé kemi: Något om bränsleceller

Ett tiotal deltagare mötte upp för att lyssna till Joaquin Vijil presentation av bränsleceller.

Möjliga tillämpningar idag är som mobilladdare och att försörja en villa med el.

26/3 Årsmöte 2018 samt föredrag
Biokemi – Hur kan vi fotografera cellens vattenkranar?

Föredraget kommer att ge en inblick i aktuell forskning inom biokemi och strukturbiologi där metodiken inom rekombinant proteinproduktion och röntgenkristallografi kommer att beskrivas på ett översiktligt vis. Kombinationen av dessa tekniker har varit banbrytande för vår förståelse av strukturen och funktionen hos makromolekylerna i cellen vilka är förutsättningen för allt liv. I synnerhet är det angeläget att hantera produktionen av membranbundna proteiner, vilka utgör huvuddelen av målmolekylerna för läkemedelsutveckling, för att tillhandahålla tillräcklig mängd material för vidare studier. Min forskning på aquaporiner, vattenkanaler i cellmembranet hos allt levande, kommer att lyftas fram som exempel där hög proteinproduktion har erhållits från jäst och där den tredimensionella strukturen för fyra homologer är resultat från forskning vid Göteborgs universitet.

Kristina Hedfalk är Universitetslektor i Biokemi vid Göteborgs universitet där hon arbetar med forskning och undervisning. Kristina disputerade 2002 på Chalmers Tekniska Högskola, inom Bioteknik, och blev Docent i Biokemi vid Göteborgs universitet 2010. I sin forskning är Kristinas huvudsakliga expertis tillförlitlig produktion av eukaryota membranproteiner, den så kallade flaskhalsen för strukturstudier av denna grupp av proteiner. Kristina har också haft ett starkt engagemang i samverkansuppdraget på Universitetet där en angelägen fråga är det bristande intresset för kemi och den svaga rekryteringen till universitetsutbildning inom detta ämne, någonting som inte harmonierar med en prognostiserat hög efterfrågan av kemikompetens i vårt samhälle, nu och framledes. Kristina arbetade aktivt med Universitetets evenemang under Kemins år 2011 och hon initierade Marie-Curie dagarna, besöksdagar för gymnasiet, vid Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska Högskola samma år. Sedan nära sex år är Kristina Vice Prefekt och grundutbildningsansvarig vid Institutionen för kemi och Molekylärbiologi där hon arbetar för hög kvalitet på institutionens utbildningar samt en ökad rekrytering till dessa.

Inför årsmötet bifogas agenda, verksamhetsberättelse 2017 och verksamhetsplan 2018.

22/3 Kafé kemi: Vanliga Örtmediciner

Med utgångspunkt från Rosenrot, Ginkgo och Sågpalmetto ventilerades kunskaper om och erfarenheter av växtbaserade läkemedel. Se introduktion av Göran Petersson.

15/2 Havsytans påstådda stigning är en skändlig myt – och det kan man bevisa med fakta i naturen

Kommentar till föredragen.

Föreläsare: Nils-Axel Mörner

Havsytan påstås ofta vara i ett snabbt stigande, vilket tas som ett hot mot inte bara låga kustområden utan även för våra svenska landhöjnings kuster. Men så är det inte alls om man ser till verkliga fakta. I Kattegatt kan vi med mycket stor noggrannhet visa att havsytan bara stigit med 0,9 mm/år sedan slutet på 1800-talet. I Stockholm vet vi att landets absoluta höjning är 4,9 mm/år och ser att havet sjunker mer 3.8 mm/år, vilket visar att havet stigit med 1,1 mm/år i Östersjöområdet. I Amsterdam stiger havsytan med 1,5 mm/år men samtidigt sjunket landet med 0,4 mm/år, vilket ger en havsytehöjning med 1.1 mm/år. I vår del av världen stiger alltså havet med ynka 1,0 ±0,1 mm/år (10 cm på ett århundrade). Det innebär ingen som helst fara någonstans längs våra svenska kuster (nya Slussen i Stockholm och kajhöjningen i Halmstad blir löjliga projekt). Venedig vilar på Po flodens delta som sjunkit med 2.3 mm/år under senast 300 åren. Havsytan stigning är mätt till 2,4 mm/år, vilket innebär att havet legat så gott som stilla. I Maldiverna, Goa och Bangladesh i Indiska oceanen har jag jobbat intensivt. Det visar sig att havsytan legat stilla under de sista 40-50 åren; ingen stigning alls, alltså. Allt som påståtts om pågående ödeläggelse på grund av ett snabbt stigande hav är alltså ren desinformation. Jag har just avslutat ett arbete i Fiji öarna, där havet sagts stiga snabbt. Men det visade sig att havsytan legat perfekt stilla under de senaste 50-70 åren. Man har inte ens dragit sig för att manipulera sina data. Vad som driver havsytans variationer har inget att göra med atmosfärens CO2-halt, utan med solens och planeternas inverkan jorden – och det kan vi inte göra något som helst åt. Glöm havsyteångesten – den bottnar i ”fake news”.

Nils-Axel Mörner är docent i kvartärgeologi, paleogeofysik & geodynamik och allmän & historisk geologi. Han var föreståndare för Paleogeofysik & Geodynamik vid Stockholms Universitet (1991-2005). Han har fältarbetserfarenheter från 59 olika länder över hela jorden. Han har publicerat hundratals vetenskapliga artiklar (658 per idag) och ett flertal böcker; t.ex. Earth Rheology, Isostasy and Eustasy (Wiley, 1984), Climate Change on a Yearly to Millennial Basis (Reidel, 1984), Paleoseismicity of Sweden: a novel paradigm (P&G-print, 2003), The Greatest Lie Ever Told (P&G-print, 2007), The Tsunami Threat: Research & Technology (InTech, 2011), Geochronology: Methods and Case Studies (InTech, 2014), Planetary Influence on the Sun and the Earth, and a Modern Book-Burning (Nova, 2015).

Föreläsare: Sture Åström

Klimatfrågans balans mellan vetenskap och politik
I Sverige och de flesta andra länder utgör klimatpanelen IPCC den erkända källan till information om klimatet och dess förändringar. På hemsidan har IPCC länge presenterat sig som en ”vetenskaplig organisation” och några rader därefter som en ”mellanstatlig organisation”, d.v.s. helt politisk, vilket är två oförenliga storheter. Dess beslutande församling utgörs av FN:s alla nationer, varav de flesta saknar vetenskapliga institutioner och erfarenhet av forskning. Det är därför ganska naturligt att arbetet inom IPCC och dess anknutna institutioner som utför forskningen påverkas av politiska krafter. Detta illustreras med redovisning av lätt tillgängliga fakta.

(1932), civ.ing. KTH 1955, har varit divisionschef i en global koncern inom värme-, kyl- och frysteknik samt drivit eget företag med leveranser till sjukhus samt livsmedels- och rymdindustri. Han grundade nätverket KLIMATSANS 2013 och är dess sekreterare. Nätverket har c:a 200 medlemmar, varav ett 40-tal är forskare. Dessa har nära personliga kontakter med över 300 kvalificerade kollegor runt om i världen. De ger mycket kompetenta tolkningar av fakta.
http://klimatsans.com/konferensen/

18/1 Kafé kemi: Laktosfritt och Produkter typ Free From

Granskning av handelns utbud och av produkter från mjölk.

Jonas Svensson och Göran Petersson välkomnade.

Se uppföljande dokument för mer information.

6/12 Katalysatorer för att rena emissioner från fordon och för att producera förnyelsebara bränslen.

29/11 Mineraliseringen av de sällsynta jordartsmetallerna i Norra Kärr.

15/11 Utveckling av molekylsystem för solenergilagring och effektivare solcell.

5/11 Norra Kärr och de sällsynta jordartsmetallerna, vad händer?

26/10 Kemiskt samspel mellan växter och insekter.

29/9 Kafé Kemi: Nutidshistoria – Fars Forskare på Teknisk Kemi.

4/4 Kemisamfundets årsmöte & Nobelpriset – avspeglar det nya idéer eller handlar det bara om tur?

22/3 Göteborgskretsens årsmöte 2017 & Föredrag: Himmelsk kemi och stjärnors födelse.

24/1 Kafé Kemi: Perspektiv på Biodiesel i Sverige.

6/12 Katalysatorer för att rena emissioner från fordon och för att producera förnyelsebara bränslen

Mer information finns i inbjudan.

Se diesel i kris av Göran Petersson.

29/11 Mineraliseringen av de sällsynta jordartsmetallerna i Norra Kärr

Föredragshållare var Axel Sjöqvist vid Geologiska institutionen Göteborgs Universitet.

Det moderna samhället förlitar sig alltmer på teknologier som kräver en stabil tillgång på råvaror och naturresurser av ibland sällsynta metaller. Sällsynta jordartsmetaller (Rare-earth elements) fyller nyckelfunktioner i många applikationer som dagens samhälle inte vill klara sig utan: bl.a. vindkraftverk, elbilar och mobiltelefoner. Tyvärr är tillgången på dessa metaller på den europeiska marknaden långt ifrån säker i och med Kinas marknadsmonopol. Vi gör en djupdykning i en geologisk naturresurs av dessa metaller i Sverige och diskuterar mineralogi, geokemi och geologiska åldersbestämningar.

Se referat av Göran Svensson.

Häll med Eudialyt från Norra kärr

15/11 Utveckling av molekylsystem för solenergilagring och effektivare solcell

Föredragshållare: Kasper Moth-Poulsen

Utveckling av tekniker för att optimera utnyttjandet av förnyelsebara energikällor är en grundförutsättning för ett framtida hållbart samhälle där fossila bränslen kommer att vara både oönskade och otillgängliga. Tekniken för att ta tillvara solenergi har under de senaste åren sett en formidabel utveckling men det finns ett viktigt problem som begränsar teknikens praktiska användning. Tillgången på solenergi, speciellt i Norden, och efterfrågan på energi varierar kraftigt över tiden. Effektiv lagring blir därför centralt för att resursen ska komma till effektiv användning, men dagens lösningar är dyra, ineffektiva och stöter på geografiska hinder. Ett exempel är underjordiska värmereservoarer. Kemisk lagring av energi har flera möjliga fördelar: det går att göra mycket kompakt och det går att kombinera utvinning och lagring av energi i samma system. Syftet med vår forskning är att utforska molekylära system som tillåter direkt omvandling av solenergi till lagringsbar energi. Systemet kallas MOST som står för MOlecular Solar Thermal. Materialet kan genom att absorbera ljus lagra stora mängder energi i form av värme som sedan kan släppas fri på begäran eller omvandlas till elektricitet. En annan del av vår forskning fokuserar på ett avancerat fotofysikaliskt fenomen känt som triplet-triplet annihilation och som kan användas för att optimera solenergispektrumet. Materialen som designas och studeras i detta projekt har potential att ta denna nya gröna teknik närmare praktiska användningsområden.
Kasper Moth-Poulsen har doktorerat inom organisk kemi och nanoteknik på Köpenhamns Universitet och forskar nu vid Chalmers och försöker utveckla nya metoder för energilagring, solenergi, batterier och framtidens elektronik.

Läs mer här:

www.moth-poulsen.se/

samt se flera video kring forskningen här:

youtu.be/jD7D7GjGhQ0
youtu.be/aAGMcmouzeU
www.reuters.com/assets/iframe/yovideo?videoId=371571718

5/11 Norra Kärr och de sällsynta jordartsmetallerna, vad händer?

Föredraget hölls av Göran Svensson inför medlemmar av Göteborgs geologiska förening och Kemisamfundets Göteborgskrets.

Norra Kärr är ett område på gränsen mellan Småland och Östergötland. Intresset för området beror på den höga halten av sällsynta jordartsmetaller i berggrunden. De sällsynta jordartsmetallerna är skandium, yttrium och lantanoiderna. Malmkroppen är ungefär 1 km lång och några hundratal meter bred. Marken har en gång använts för jordbruk men har börjat växa igen och skogen tar över. Det man slås av är att inte berget syns till utan det ligger en bit under marknivå. Eudialyt är mineralet som man vill utvinna. Den kemiska formeln för eudialyt är Na15Ca6Fe3Zr3Si(Si25O73)(O,OH,H2O)3(Cl,OH)2 och det är ett relativt vanligt mineral. Järn och zirkonium kan i eudialyt bytas ut mot andra metaller och just i Norra Kärr är dessa utbytta mot de sällsynta jordartsmetallerna. Den totala brytvärda mängden metaller som går att utvinna är väl känd eftersom malmkroppen har undersökts ordentligt av Tasman Metals Ltd. EU-kommisionen vill säkra tillgången på strategiska råvaror och det gör Norra Kärr till ett mycket intressant område för gruvbrytning. I dagsläget är det Kina som är den klart största producenten av sällsynta jordartsmetaller. Elektronikindustrin är de som använder dessa metaller för att tillverka kraftiga magneter (neodym), optiska fibrer och andra elektroniska komponenter. Det finns en grupp som heter Aktion Rädda Vättern (ARV) och som inte vill att gruvbrytning skall starta i Norra Kärr. ARV anser att lakvatten kan rinna ut i Vättern och den inte kan fungera som dricksvattentäckt längre. Det har funnits tillstånd från Bergstaten och regeringen har varit positiv till att starta gruvbrytning och nästa steg är en miljöprövning. Ärendet har blivit överklagat och just nu är det ingen verksamhet i Norra Kärr. Göran Svenssons åsikt är att det inte kommer att starta någon gruvbrytning inom de närmaste åren. Troligen kommer det att dröja minst 20 år.

26/10 Kemiskt samspel mellan växter och insekter

Botaniska föreningen arrangerade ett föredrag med professor Gunnar Bergström. Läs Göran Peterssons referat från det första gemensamma arrangemanget med Botaniska föreningen och Kemisamfundets Göteborgskrets.

26/9 Kafé Kemi: Nutidshistoria – Fars Forskare på Teknisk Kemi

Professor Olof Samuelson, ”Far”, ledde under 1960- och 1970-talet Institutionen för Teknisk Kemi i Kemihuset med en stor grupp forskare. Göran Petersson och Olle Ramnäs har skrivit ett FarsForskare från träffen.

4/4 Kemisamfundets årsmöte & Nobelpriset – avspeglar det nya idéer eller handlar det bara om tur?

Föreläsare var professor Bengt Nordén som länge har varit inblandad i utseendet av Nobelpriset i kemi och i 4 år var han ordförande för Nobelkommittén. Även om detaljerna kring proceduren när det gäller ett visst pris är hemliga (i 50 år!) berättade Bengt gärna om vilka principer man arbetar efter och vad som egentligen krävs för ett nobelpris. Kvällens föredrag handlade om hur maskineriet bakom kulisserna fungerar, vilka de egentliga kriterierna är och hur man kan vara säker på att man fått tag i rätt person(er).

Bengt Nordén f. 1945 är numera Chalmers äldste professor (utnämnd av utbildningsminister Wikström 1979 – då var han yngst!). Han har jobbat mest med spektroskopi med polariserat ljus och bl. a. utvecklat metoder för att studera strukturen hos DNA-komplex i vattenlösning eller andra naturliga system. Nyligen upptäckte hans grupp en ny konformation av DNA då molekylen är utsatt för sträck-krafter: den blir då plötsligt 50% längre. Man spekulerar nu i att naturen (Darwinskt) kan ha utnyttjat denna fysikaliska egenskap då s.k. rekombinationsproteiner binder sig till DNA för att utföra genmutationer i bakterier eller sexuell genkombination hos djur. DNA sträcks då ut jämfört med sin vanliga form och baserna grupperar sig staplade i tripletter. Bengt spekulerar vidare att den genetiska koden (tre baser kodar för en aminosyra) kanske också har sin uppkomst i motsvarande sträckta RNA konformation med staplade tripletter.

22/3 Göteborgskretsens årsmöte 2017 & Föredrag: Himmelsk kemi och stjärnors födelse

När en stjärna föds faller partiklar samman i ett gravitationsfält varvid lägesenergi omvandlas till kinetisk energi. För att processen ska fortsätta effektivt måste en del kinetisk energi föras bort, vilket kan ske genom utsändande av elektromagnetisk strålning. Molekyler är effektiva strålare och det är därför viktigt att veta vilka molekyler som finns i den interstellära rymden och hur de bildas och förstörs. Den vanligaste interstellära molekylen är H2. Dess bildningshastighet beror på hur fort väteatomer diffunderar på små istäckta stoftkorn. I föredraget ger jag först bakgrunden till varför och sedan hur vi arbetar teoretiskt med att förstå de experimentella resultat som finns vid ca 10 K och innefattar intressanta isotopeffekter. Detta ger insikter inte bara i astrokemi utan även i fundamentala aspekter av kemin.

Gunnar Nyman tog en MSc vid UC San Diego, doktorerade i fysikalisk kemi i Göteborg och efter en tid vid Australian Defense Force Academy, Sydney University och Cambridge University i England återvände han till Sverige där han sedan 2001 är professor i fysikalisk kemi och numera anställd vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör gränsområdet mellan klassisk mekanik och kvantmekanik med betoning på grundläggande aspekter inom kemisk kinetik och dynamik med tillämpningar främst inom astrokemi.

Bilagor till årsmötet: Inbjudan, agenda, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

24/1 Kafé Kemi: Perspektiv på Biodiesel i Sverige

Dieselbilar förbjuds i stora städer redan till 2025 av miljö- och hälsoskäl. Är det dags för en helhetssyn på drivmedel för fordon. Kjell Ankner kom att dela med sig sin syn på biodiesel. Tog upp hur biodiesel tillverkas och vilka råvaror som används. Är biodiesel ett alternativ till vanlig diesel?

Se Kjells presentation här och ett referat av Göran Petersson.

21/11 Hur kan vi fånga in och lagra koldioxid?

8/9 Damm- och bacillskräck förr och nu

24/5 Glutenfritt – vad är grejen? Se uppföljande rapport om gluten och glutenfritt.

17/5 Kesotillverkning studeras på plats i Falkenberg. Översikt av Jonas Svensson.

27/4 Proteinveckning – ett spel på liv och död

26/3 Årsmöte och föredrag

16/3 Kafé Kemi: Glutenkänslighet

2/3 Studiebesök på GoBiGas-anläggningen

2/2 Mejeriprodukter med fokus på mjölkproteiner.

20/1 Ett sötare blod – om sockrets effekter i vår kropp.

21/11 Hur kan vi fånga in och lagra koldioxid?

Jörgen Rosenqvist (Kemi och molekylärbiologi/GU) gav en överblick över forskningsfältet och aktuella frågeställningar kring koldioxiddeponering. Anders Lyngfelt (Energi och miljö/Chalmers) gav exempel på teknikutveckling inom området. Efterföljdes av gemensam diskussion samt rundvandring i Energitekniks labbhall där 4 pilotanläggningar finns.

För mer info se bifogat dokument

8/9 Damm- och bacillskräck förr och nu

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi och överläkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hennes forskning rör framför allt etableringen av normalfloran i nyföddhetsperioden och bakteriernas betydelse för sjukdomar såsom allergi och inflammatorisk tarmsjukdom, sjukdomar som framför allt drabbar befolkningen i den rika delen av världen. Agnes Wold har också engagerat sig i bristen på jämställdhet i den akademiska världen och publicerade 1997 tillsammans med kollegan Christine Wennerås studien Nepotism and Sexism in Peer-review i tidskriften Nature. I studien visade de att kvinnliga sökande till forskarassistenttjänster vid Medicinska forskningsrådet bedömdes olika beroende på kön – en kvinnlig sökande behövde ha 2,6 gånger fler artiklar än en manlig, för att bli bedömd som lika kvalificerad som han.

Agnes Wold har varit värd för Sommar och Vinter i P1 och är krönikör i tidskriften Fokus. Folkbildning ligger henne varmt om hjärtat.

Referat från kvällens begivenhet

Eventet samlade en stor och för kretsen ovanligt ung och kvinnlig publik. Föredraget kontrasterade friskt mot forskares och lärosätens nu så kritiserade tystnadskultur. Bakgrunden till inrotade felaktiga föreställningar om fördelar med allmän hygien, renlighet och städning belystes historiskt, socialt och naturvetenskapligt. Omtumlade åhörare funderar kanske nu på hur samhället skulle revolutioneras om städning drogs ner till hälften och inriktades på att eliminera hälsorisker i stället för damm.

För många säkert överraskande tonades hälsoriskerna ned för kemiska ämnen från tekniska produkter och material. Dagens ensidiga förenklade fokusering på ämnen med hormonliknande effekter kritiserades skarpt. Här framstår Agnes Wold som en motpol till ledande miljögiftsforskare som Åke Bergman.

Ett centralt tema var hur och varför allergier ersatt infektioner som dominerande hälsoproblem. Tidig kontakt för småbarn med olika vanliga proteiner särskilt via munnen framhölls som viktigt. Detta motverkas av missriktat hygientänkande.
Barn och allergier fick stort utrymme bland de många frågorna med åtföljande diskussion efter själva presentationen.

Göran Petersson

24/5 Glutenfritt – vad är grejen?

Allt fler väljer idag att äta glutenfritt. Det senaste året har varje hälsotidning skrivit om gluten. Affärerna ger de glutenfria varorna allt större utrymme. På bara några år har gluten, celiaki och glutenfria produkter hamnat i rampljuset. Hur gick det till?

Vad är egentligen gluten, och vad innebär den glutenfria kosten? Hur tolkar man märkningen ”glutenfri”? Vad är celiaki, och vem kan få sjukdomen? Hur vet man att man har celiaki, och varför är sjukdomen så viktig att upptäcka? Är det någon skillnad mellan att undvika gluten för att man har celiaki och för att man följer trenden glutenfritt?

Margareta Elding-Pontén fick för tolv år sedan diagnosen celiaki och följer idag intresserat aktiviteterna inom området celiaki och glutenfritt. Nyligen gav hon ut recept- och kunskapsboken ”Glutenfritt – gott och enkelt”. Det är boken som Margareta själv hade velat ha när hon fick sin diagnos. Boken kommer att finnas till försäljning i samband med föreläsningen.

Margareta, tekn. dr i oorganisk kemi från LTH, arbetar med vetenskapliga informationssökningar inom kemi, läkemedel och patent.

Läs Margaretas eget referat från kvällens mycket uppskattade föredrag.

Fler länkar till Margaretas hemsida och diverse krönikor i pressen.
Margaretas hemsida och bok.
Glutentrend hindrar läkare att ställa diagnosen celiaki. Debattartikel i SvD.
Krönika: Trenden har en baksida.
Krönika: Begränsa dig inte i onödan.
Krönika: Bakglädje som kostar.
Krönika: Vi silar myror och sväljer elefanter.

Se uppföljande rapport om gluten och glutenfritt.

17/5 Studiebesök på norra europas största producent av Keso

Göteborgskretsen gjorde den 17 maj studiebesök på Arla Foods anläggning i Falkenberg för att se det nya Keso ysteriet. Mejeriets historia går tillbaka till 1967 då det startade tillverkning av Hushållsost. Denna tillverkning lades ner 2013 för att ett halvår senare starta ett nytt projekt. All utrustning från det gamla ysteriet togs ut och byggnaden renoverades för installation av ny utrustning. Tidigare hade Arla Foods tillverkning av Keso vid Skövde mejeri. På grund av läget mitt i staden kunde inte detta mejeri byggas till varför tillverkningen flyttades till Falkenberg.

Hösten 2014 började den första Kesoprodukten att tillverkas i Falkenberg och mejeriet i Skövde kunde stängas under början på 2016. Idag har mejeriet en produktion på ca 20 000 ton Keso till sju länder. Produkten fördelas på 52 artiklar dvs olika förpackningar. Ett första steg är att öka produktionen till 29 000 ton beroende på hur marknaden för Keso fortsätter. Keso tillverkningen (cottage cheese) i Falkenberg har utvecklats till norra Europas största. Varje dag, dygnet runt, sju dagar i veckan året om tillverkas Keso. Mejeriet gör Keso av 300 000 liter mjölk per dag. Vasslen går idag ut som foder till svingårdar i Halland. Utveckling pågår med att förädla vasslen till konsumentprodukter. Mjölken kommer från halländska mjölkbönder. Antalet anställda är idag 90 personer inklusive underhållspersonal. Keso är en syrad färskost där ostkornen blandas med en dressing av grädde och salt till önskad fetthalt.

Produkten Keso har under många år tillhört kategorin nyttig snabbmat på grund av högt proteininnehåll (12%) och en fetthalt på 4 %. Hälsomässigt intressant är också att proportionen mellan vassleprotein och kasein är betydligt högre i Keso än i vanlig hårdost. Just vassleprotein innehåller mycket av de grenade aminosyrorna valin, leucin och isoleucin. Dessa bromsar nedbrytning och gynnar uppbyggnad av muskelproteiner. Vassleprotein används därför mycket vid styrketräning. För äldre motverkas försvagande förluster av muskelmassa. Keso kan därför vara ett milt alternativ till direkta kosttillskott av vassleprotein.

27/4 Proteinveckning – ett spel på liv och död

Pernilla Wittung-Stafshede har nyligen erhållit Arrhenius-plaketten efter att ha gjort grundliga studier kring fenomenet proteinveckning. Pernilla höll ett underhållande föredrag inför ett 20-tal personer.

Proteiner behövs för att utföra kemiskt och mekaniskt arbete i kroppen. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår genetiska kod. För att aktiveras måste varje proteinkedja veckas ihop till en specifik kompakt struktur, ungefär som ett hoprullat garnnystan. Många proteiner behöver också binda metalljoner för att vara aktiva. Pernilla Wittung-Stafshede försöker förstå vad som styr hur proteiner veckas genom att studera strategiska proteiner med experimentella biofysikaliska metoder i labbet. Det är viktigt att vi lär oss mer om proteinveckning eftersom flera sjukdomar beror på felveckning (trassel i garnnystanet) eller hopklumpning (olika trådar i samma nystan) av proteinkedjor. Pernilla kommer att berätta om hur hennes forskargrupp utforskar veckning av proteiner och hur metall-transporterande proteiner fungerar.

Pernilla Wittung-Stafshede är ny professor och chef för divisionen Kemisk Biologi inom den nya institutionen Biologi och Bioteknik på Chalmers. Hon leder en forskargrupp som fokuserar på metallproteiner och felveckning. Pernilla har tidigare arbetat som professor i USA i 12 år vid universiteten Tulane (New Orleans) och Rice (Houston), samt, de senaste 7 åren, vid Umeå Universitet.

Mer information se bilaga.

26/3 Årsmöte och föredrag

Mötet började med att Lars Josefsson föreläste om samarbetsprojekt för studenter och kemiindustri kring hållbar utveckling. Därefter följde årsmötet för Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets. De punkter som krävdes enligt stadgarna kom att tas upp. Handlingar för årsmötesförhandlingarna fanns tillgängliga på Göteborgskretsens hemsida senast 1 vecka före mötet. Bilagor till årsmötet var agenda, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan.

16/3 Kafé Kemi: Glutenkänslighet

Kvällen blev speciellt givande tack vare att Margareta Elding-Pontén gästade mötet. Margareta har själv celiaki och tar upp glutenproblem på sin hemsida. Hon har också skrivit en bok inriktad särskilt på glutenfri bakning. Nyligen har hon också medverkat till en debattartikel.
http://eldingponten.com/glutenfritt/
http://www.svd.se/halsotrend-hindrar-lakare-att-stalla-diagnosen-celiaki
Diskussionen anslöt till introrapporten med sju erfarna intresserade medlemmar och Göran P och Margareta som fyllde på efter bästa förmåga. Klart är att glutenfritt nu är hett och glutenproblem något som väldigt många behöver bättre kunskap om. Allt fler säger sig nu vara glutenkänsliga utan att ha diagnostiserad intolerans. Biokemiska och andra faktorer samspelar till detta. Göran Petersson introducerade och hade skrivit en översikt.

2/3 Studiebesök på GoBiGas-anläggningen

Chalmers Fakultetsklubb organiserade ett studiebesök på Göteborg GoBiGas-anläggning. Då det fanns platser över inbjöds även Kemistsamfundets medlemmar att följa med. Information lämnades ut inför inbjudan.

2/2 Mejeriprodukter med fokus på mjölkproteiner

Eventet om mjölkprodukter samlade ett tjugotal intresserade deltagare. En stor del av de två timmarna fylldes av en bred och engagerad utfrågning och diskussion i anslutning till presentationen. Jonas Svensson framstod närmast som den svenska mejerinäringen personifierad med konkreta kunskaper om och nyanserade svar på det mesta. De faktarika bilderna från presentationen finns nu tillgängliga här för alla.

Jonas Svensson med djup inblick i branschen inledde 30-40 min med en överblick av mejeriprocesser och mejeriprodukter. Därefter diskuterade vi konsumentprodukter med mjölkproteiner (kasein, vassleprotein etc) med avseende på produktion, marknad, biokemi och hälsoaspekter. Centralt är mjölkproteiners näringsvärde samtidigt som en del oroar sig för låg tolerens mot vissa mjölkprodukter och livsmedelsproteiner.

Smör i Småland och på Chalmers
Vad är CLA?

20/1 Ett sötare blod – om sockrets effekter i vår kropp

Arrangemanget med Ann Fernholm om socker som folkhälsokatastrof blev det publikt kanske främsta i Göteborgskretsens historia. Den största salen KE i Kemihuset fylldes med omkring 150 till största delen förhandsanmälda deltagare trots vinterns värsta snökaos i Göteborg. Ovanlig och glädjande var också en kvinnlig dominans i publiken. Eventet inleddes med utdelning av Kemistsamfundets Arrheniusplakett till professor Pernilla Wittung-Stafshede. Priset utdelades och Ann Fernholm presenterades av Göteborgskretsens ordförande Caroline Jonsson.
Ann Fernholm appellerar starkt till en kostintresserad allmänhet. Som ledande vetenskapsjournalist gav hon också viktiga utifrånperspektiv på forskningens otillräcklighet på området kostråd och folkhälsa. Ann Fernholms mer konkreta budskap och insatser följs bäst via hennes blog Ett sötare blod.

Mänskligheten äter mer socker än någonsin tidigare under sin historia. Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm berättade om de senaste biokemiska teorierna kring hur stora doser socker kan förstöra ämnesomsättningen; hur det orsakar leverförfettning, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och demens. Hon förklarade även hur en hög konsumtion av snabba kolhydrater kan påverka människokroppens tillväxt. Barn är idag större när de föds, de växer tidigare under livet, puberteten kommer tidigare och fler får cancer.

Ann Fernholm har disputerat i molekylär bioteknik och arbetar som vetenskapsjournalist. I den uppmärksammade boken ”Ett sötare blod” från 2012 granskade hon rådet om en lågfettdiet. Uppföljaren ”Det sötaste vi har” handlar om barnen. Ann Fernholm blev 2010 utsedd till årets vetenskapsjournalist i Sverige.

Ett sötare blod
Vad är blodsocker?

Årets händelser 2015

17/11 Svampar – smak, näring och gifter (med Staffan Wall). Referat

15/10 Ett kemiskt äventyr − Carl Wilhelm Scheele och hans värld

8/9 Kafé kemi: Träff om bär och deras fenoliska antioxidanter

16/4 Studiebesök vid Renovas avfallsförbränning i Sävenäs (se Arkiv)

23/3 Årsmöte – Caroline Jonsson fortsatt ordförande med delvis ny styrelse (se Styrelse)

17/11 Kafé kemi: Svampar – smak, näring och gifter

Introduktion av och fri diskussion med Staffan Wall, välkänd kemist och entusiastisk botanist. Information och ett referat från träffen.

15/10 Ett kemiskt äventyr − Carl Wilhelm Scheele och hans värld

Anders Lennartson

Att Carl Wilhelm Scheele skulle bli en av våra främsta kemister kunde ingen ana då han föddes i Stralsund, då huvudstad i Svenska Pommern, 1742. Släkten bestod sedan generationer av borgare och präster, men Carl Wilhelm skickades i femtonårsåldern till Göteborg för att läras upp till apotekare. Den unge Scheele tog studierna på största allvar: han satt uppe hela nätterna och läste i apotekets kemiböcker och upprepade de experiment som beskrevs. Efter kortare anställningar i Malmö och Stockholm, där han både samlade på sig en rad viktiga kemiska upptäckter och skaffade sig ett betydande kontaktnät, hamnade han 27 år gammal i Uppsala. Här träffade han den unge kemiprofessorn Torbern Bergman, vilket ledde till en livslång vänskap. Med Bergman i ryggen kunde Scheele börja publicera sina upptäckter, och världen häpnade: det började med fluorvätesyran, och sedan följde klor, citronsyra, vätecyanid, syrgas, molybdensyra, glycerol och mycket annat. Detta är ett föredrag om Scheeles liv och upptäckter samt världen omkring honom.

Föredraget är baserat på en bok med samma titel, skriven under medverkan av Björn Lindeke och Bo Ohlson. Den ges ut av Apotekarsocietetens förlag, och finns i bokhandeln i augusti. Boken finns även till försäljning till reducerat pris i samband med föreläsningen och kostar då 375 kr.

Anders Lennartson disputerade vid Göteborgs universitet 2009, och är för närvarande postdoc hos Kasper Moth- Poulsen vid divisionen för tillämpad kemi vid Chalmers tekniska högskola.

8/9 Bärträff med Göteborgs kemister

Färger, antioxidanter och hälsoaspekter
Bär framhålls ofta som supernyttiga men olika bärs ekologiska kemi och biokemi i kroppen är komplex och något för kemister att utreda och diskutera så här i bärtider.
Kom med egna favoritbär, kunskaper, erfarenheter och frågor.

Inledning: Bärens antioxidanter (Göran Petersson) och Bärens botanik (Staffan Wall)
Dokument att läsa inför bärträffen. Referat från träffen.

16/4 Studiebesök på Renovas förbränningsanläggning i Sävenäs

Solen sken under en torsdagseftermiddag i mitten av april och intresserade möttes i Kemihuset på Chalmers. Därifrån åkte de minibuss till anläggningen där fler anslöt så att det blev ett tiotal deltagare. Guide var Kurt Lindman med flera decennier bakom sig i Renova med inriktning på avfallshantering.

Anläggningen har tusentals besökare årligen. Först fick vi bekanta oss med ett processchema och hur flygaska och bottenaska, även kallad slagg, ser ut. Vid rundvandringens start gör jättelagret för 10 000 ton avfall stort intryck. Årligen förbränns över 500 000 ton varav mer industriavfall än hushållsavfall. Med ett högt vatteninnehåll blir rökgaskondenseringen viktig för värmeåtervinning.

Tre äldre och en relativt ny panna har alla rosterteknik. Förbränningen sker vid minst 850 °C. Flygaskan från elektrofiltren tas ut tillsammans med skrubberslam som binder upp askan inklusive tungmetaller och dioxiner. Anläggningen har tillstånd för förbränning av miljöfarligt avfall. Efter rundvandringen smakade kaffet utmärkt och Kurt fortsatte sedan berätta till bilder och svara på frågor.

Avfallsförbränningen är ett enormt miljömässigt framsteg jämfört med primitiv deponering. Energimässigt är utnyttjandet för fjärrvärme helt centralt. Kemister tänker förstås på alla otaliga kemiska riskämnen i avfall. Då blir den effektiva destruktionen av dessa för hela Göteborgsregionens avfall det mest ovärderliga och fantastiska med den imponerande anläggningen.

23/3 Göteborgskretsens årsmöte

Kvällen inleddes med en föreläsning av Leif Åhman som är prefekt på Institutionen för Kemi och kemiteknik på Chalmers. Leif är civilingenjör i Teknisk Fysik och har en PhD i Materialvetenskap från Uppsala Universitet. Han har jobbat 30 år i ledarbefattningar i industrin med produktion av integrerade kretsar, teknik-, kvalitet- och produktionsutveckling i underleverantörsleden till bilindustrin samt med R&D inom SCA’s hygienverksamhet. Leif kommer att berätta kort om sig själv och om de förändringar som skett och sker på Institutionen för Kemi och Kemiteknik på Chalmers och göra några nedslag i den forskning och de kompetenscentra som drivs i samarbete med industripartners.

Efter föreläsningen kom årsmötet för Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets att äga rum. De punkter som krävdes enligt stadgarna kom att tas upp. Göteborgskretsens verksamhetsberättelse för 2014, verksamhetsplan för 2015 samt agenda finns nu tillgängliga.

12/3 Kampen mot tuberkulos – en historia med band till Göteborg, Johan Wennerberg

Johan kommer att berätta om tuberkulosens historia med inslag av litteraturvetenskap och medicinhistoria, samt behandling innan läkemedlens tillkomst, bl a om sanatorier, vaccinering och smittspårning. Johan kommer även att prata om upptäckterna av läkemedlen PAS (Jörgen Lehmann i Göteborg) och streptomycin (Selman Waksman i USA). Föreläsningen avslutas med en kommentar om tuberkulos i nutid.

Intresset var stort när Johan Wennerberg föreläste om kampen mot tuberkulos genom tiderna och när det stora genombrottet kom på 1940-talet. Göteborgsläkaren Jörgen Lehmann, som f.ö. ursprungligen var dansk, uppfann då paraaminosalicylsyra (PAS) som blev det första verkligt effektiva läkemedlet mot tuberkulos. Det initiala mottagandet bland behandlande läkare var emellertid blandat och när nobelpriset i medicin delades ut för betydande insatser när det gällde tuberkulosforskningen fanns Jörgen Lehamnn inte med som pristagare. Förutom det nästan osannolika sätt som PAS tillkom på belyste föredraget i sammanhanget relevanta kulturella och samhälleliga aspekter och inte minst att en tredjedel av mänskligheten fortfarande är infekterad av tuberkulos. Vi ser fram emot den biografi om Jörgen Lehmann som Johan Wennerberg nu skriver på. För dem som missade föredraget rekommenderas Johan Wennerbergs utmärkta bok ”Läkemedel som förändrat världen”, där man kan läsa om PAS och även om tillkomsten av många andra läkemedel.

Louise Tottie

17/2 Försök att förstå, Christer Gruvberg
Behövs kemilaborationer? Föreläsningen kombineras med demonstrationsförsök.

Christer Gruvberg är kemilektor på Hvitfeldtska gymnasiet, samt kurslärare inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på Göteborgs universitet. Han disputerade 2008 (Institutionen för Kemi, GU) med avhandlingen ”Kemilaborationens bidrag till förståelse” (http://hdl.handle.net/2077/18644) och representerande kemi med inriktning mot ämnesdidaktik.

Presentationen kombinerades med demonstrationsförsök vilket uppskattades av en positiv publik som innehöll många lärare. Experimenten är anpassade för undervisningen på gymnasienivå men även en äldre publik uppskattar när det smäller.

Behövs kemilaborationer? Mycket forskning har belyst styrkan i den verbala informationen för att nå förståelse. Den verbala informationen blir meningsfull genom sina referenser till verkligheten. Människans kunskapsbyggande startade långt före språkets uppkomst, men effektiviserades i och med detta verbala verktyg. Presentationen kommer bl.a. att behandla kunskapsbyggande och experimentets bidrag till lärandet i kemi. Demonstrationer och användningen av småskaliga försök används främst för att belysa det som framförs.

19/11 Kemiska aspekter på energetiska material, Patrick Goede

Energetiska material används för många saker både civilt och militärt. I de flesta vapensystem finns det energetiska material både för att ge verkan och/eller för att nå sitt mål. Energetiska material används även väldigt mycket civilt såsom vid bergsprängning, bilpyroteknik och olika rymdapplikationer. I det här föredraget kommer jag att berätta lite om de bakomliggande principerna, historien om, olika applikationer och vilka kemiska aspekter som är viktiga när det gäller energetiska material. Då FOI är ett av de ledande forskningsinstituten i världen när det gäller energetiska material kommer jag även att berätta en del om vad vi har att vänta oss i framtiden.

21/10 Haber-Bosch-processen – från svält till överflöd, Ola Wendt

Vårt moderna samhälle är uppbyggt kring en industriell livsmedels-produktion. Vi försörjer sju miljarder människor på en areal av 1500 miljoner ha. Detta kan jämföras med situationen kring år 1900 då 1,6 miljarder människor försörjdes på ungefär halva den arealen. En av de avgörande skillnaderna mellan nu och då är tillgången på syntetisk kvävegödning och i mitt föredrag kommer jag att ge en historisk översikt över olika kvävekällor och visa hur den industriella syntesen av ammoniak (Haber-Boschprocessen) är grunden för vår överlevnad. Utan ammoniakproduktion hade helt enkelt stora delar av jordens befolkning svultit ihjäl. Jag kommer också att diskutera människorna bakom upptäckten –Fritz Haber och Carl Bosch – och beskriva deras levnadsöden som på många sätt är sammanflätade med vår 1900-talshistoria.

15/9 Systems Biology of Metabolism : A travel from yeast to cancer, Jens Nielsen

Metabolism is the core of functioning of any cell as it ensures provision of Gibbs free energy as well as precursors for synthesis of cellular constituents like proteins, lipids and DNA. Metabolism involves a large number of biochemical conversion processes. Thus, even Baker’s yeast, that serves as the most simple model for studying human cells, contains more than 900 enzymes that catalyze more than 1,500 biochemical reactions. In human cells these numbers are much larger with more than 3,000 enzymes and more than 5,000 biochemical reactions. Even though the large number of reactions are organized into metabolic pathways, there is a high degree of connectivity between the reactions, and hence it is quite complicated to study these reactions individually. It is therefore necessary to take a systemic approach for analysis of metabolism, often referred to as systems biology. We are working on generating so‐called genome‐scale metabolic models (GEMs) that are comprehensive description of cellular metabolism. We have over the last years reconstructed GEMs for a number of industrially important fungi, including the Baker’s yeast Saccharomyces cerevisiae, and used these models for analysis of large data sets and for identification of novel targets where we can engineer the metabolism, often referred to as metabolic engineering. Hereby we have developed advanced cell factories for the production of fuels and chemicals. Recently we have also embarked on building a Human Metabolic Atlas, a novel web‐based database and modelling tool that can be used by medical and pharmaceutical researchers to analyse clinical data with the objectives of identifying biomarkers associated with disease development and improving health care. The central technology in the Human Metabolic Atlas is GEMs, which are tissue‐specific. These models allow for context‐dependent analysis of clinical data, providing much more information than traditional statistical correlation analysis, and hence advance the identification of biomarkers from high‐throughput experimental data that can be used for early diagnosis of metabolic related diseases. In this presentation our technologies behind reconstruction, simulation and analysis of GEMs will be presented and results from studies in metabolic engineering and systems medicine will be presented. In connection with the latter it will also be discussed how we can advance towards modeling of the gut microbiome, which has recently demonstrated to be an active metabolic organ in the human body.

11/9 Jacob Berzelius (1779 – 1848): Kunskap, kultur och tradition skapar framtida vetenskapliga framgångar, Jan Trofast

’Kemi är vetenskapen om kropparnas sammansättning och deras förhållande till hvarandra. Kemien är af alla vetenskaper den mest användbara i allmänna sammanlefnaden.’
Kunskapen om dåtidens vetenskapliga och tekniska utveckling kan stimulera och positivt påverka dagens forskning – grundforskningen möter teknikutvecklingen. Jacob Berzelius kunde med sina gedigna kunskaper i förening med god forskningsmetodik, livliga vetenskapliga diskussioner och ett tvärvetenskapligt synsätt framgångsrikt vägleda vetenskapen till allt större landvinningar. Hans arbetssätt kommer att skildras med bland annat hur han gick till väga vid upptäckten av fem grundämnen. Låt oss inspireras av denne framsynte, kunnige och tvärvetenskapligt tänkande man.

22/4 Stenungsunds industriers historia och utveckling

Gunnar Agfors var projektledare för Mo och Domsjös satsning på petrokemi i Stenungsund på 60‐talet. Han berättar nu om vad som låg bakom satsningarna och hur de första stegen togs in i den snabbväxande internationella petrokemiindustrin. Han tar upp några nyckelhändelser som gjort Stenungsund till centrum för nordens största internationellt ägda kemiindustri‐grupp. Gunnar är kemiingenjör från KTH ‐56 och fick som start vara med om ”miljö‐lyftet” att bygga kemikaliecirkulation i Domsjö Sulfitfabrik. Han blev ‐60 projektledare för MoDo:s satsning på petrokemisk industri i Stenungsund och stannade kvar där i 20 år som utvecklingschef och VD. Han hade uppdrag som regeringsexpert och ”krisgeneral” under oljekriserna på 70‐talet och fick på 80‐talets början rollen som VD för först Sveriges och sedan Finlands statliga satsningar på att säkra basförsörjning av olja och naturgas genom deltagande i prospektering och produktion av olja och naturgas, främst i Nordsjöländerna. Gunnar är nu aktiv pensionär, ledamot i IVA:s kemiavdelning och aktiv i NOG (Nätverket för Olje‐ och Gasfrågor).

31/3 Kristallografi, förr, nu och i framtiden.

I samband med årsmötet berättade Göran Svensson om kristallografins historia från Pytagoras och de platonska kropparna, via symmetrier och den första kristallografen (Keppler) till i hur det ser ut idag. En fråga han ställde var “Behövs det kristallografer i framtiden?”. Den utveckling som skett de senaste 50 åren när det gäller instrumentering och framförallt datorkraft har förvandlat kristallografin till en rutinmetod bland andra, nästan.
De stora forskningsanläggningar som byggs i Lund, Max IV och ESS, kommer at ge kristallografen helt nya möjligheter att studera framförallt dynamiska förlopp liksom att göra in situ-studier. Dessa anläggningar kommer dock att kosta massor och frågan är hur den övriga forskningen kommer att påverkas.

Görans presentation

23/1 Fetter och kolesterol – hur gamla missförstånd lever vidare

Inför en fullsatt föreläsningssal på Chalmers berättade Docent Ralf Sundberg om hur det gick till när fett och kolesterol blev farligt och av livsmedelsindustrin ersattes av socker. Han förklarade både de biologiska funktionerna hos dessa tre kategorier av ämnen som ingår i vår mat samt vad som hände när två av dem klassades som farliga. Ett mycket trevligt och tankeväckande föredrag där en intressant diskussion vidtog efteråt. Ett kort referat finns publicerat här liksom Ralfs presentation. Läs mer här.

Ett dokument, Historik från Kemihuset, har tagits fram och det finns numera också en text på Chalmers Kemiinstitutions hemsida om institutionens historia.Läs och minns. Har du några minnen som du tror kan intressera andra är du mycket välkommen att höra av dig till mig via E-post, goranp@chalmers.se

Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik

27/11  Läkemedel – Hur ska Sverige bli framgångsrikt igen? Per Lindberg

Det var så gott som fullt hus på Per Lindbergs seminarium ”Läkemedel – Hur ska Sverige bli framgångsrikt igen?”. I sin presentation gav Per Lindberg en exposé över utvecklingen av nya läkemedel sedan 1970-talet. Han konstaterade att medan läkemedelsindustrin varit framgångsrik på 1970- och 1980-talet skedde på 1990-talet en dramatisk minskning av antalet nya läkemedel. Detta kan sättas i samband med att man på 1990-talet på ett radikalt sätt ändrade sättet att forska.Tidigare hade läkemedelsforskningen varit fenotypisk, d.v.s. baserad på djurmodeller, medan man på 1990-talet fick en omsvängning till genotypisk forskning med test på specifika targets i provrör. Läs mer i det material som Per presenterade under föredraget.

Många synpunkter framkom vid den efterföljande debatten. Vad beträffar AstraZeneca framhölls att företaget tidigare varit forskningsstyrt medan samgåendet med Zeneca lett till att företaget blivit marknadsstyrt. Tidigare löstes problemen inom forskningen på lokal nivå av personer med erfoderlig kompetens medan man idag ofta fattar besluten i ledningsgrupper långt ifrån forskningen. Det diskuterades också om den negativa inställningen till djurförsök hos den allmänna opinionen har påverkat utvecklingen mot mer genotypiskt baserad forskning. Professor Arvid Carlsson var av den åsikten. Per Lindberg framhöll att färre djurförsök krävs med fenotypisk forskning jämfört med dagens genotypiska forskning.

Debatten var engagerad och fortsatte långt efter avslutat seminarium. Låt oss hoppas att debatten fortsätter också i andra fora så att beslutsfattarna tar intryck.

Läs mer om fenotypisk forskning när Per Lindberg intervjuades av Kalle Lötberg i Kemivärlden.

Louise Tottie, sekreterare i Kemistsamfundets Göteborgskrets.

15/10 Alkemister i ord och bild, Kai-Anders Sempler

Från 1600-talsmålningar till Harry Potter. Eller möjligtvis tvärtom. Lillasyster Ester kommer också in på ett hörn och besöker en berömd alkemists hus i Paris.

Varje gång Kemivärlden kommer är vi nog många som ganska snabbt bläddrar fram Lillasyster Esters kemihistoriska äventyr på en av de sista sidorna.

Lillasyster Ester rör sig fritt i tid och rum och kommer alltid i närkontakt med epokgörande kemister. Nu får vi träffa vetenskapsjournalisten

Kai-Anders Sempler som gör serien och även är redaktör för tidningen Ny Teknik. Han belyser med egna exempel vikten av att se nuet i ett historiskt perspektiv.

Kanske avslöjar han även vem Lillasyster Ester egentligen är. Missa inte chansen att lyssna till och diskutera med Kai-Anders.

10/10 Ozonnedbrytande ämnen i polarvintern. En berättelse från en expedition till Antarktis sommaren 2013, Katarina Abrahamsson

Kemins dag firas i slutet av denna vecka (11-12 okt) och eftersom FN har utsett 2013 till ”Internationella året för Vattensamarbete” så är temat för Kemins dag ”Vatten”. För att uppmärksamma Kemins dag kommer Katarina Abrahamsson att berätta om sin senaste forskningsexpedition till Antarktis. Vi får följa med på en spännande resa till en annan del av världen som i stor grad präglas av just vatten. Katarina Abrahamsson är professor i Analytisk och Marin kemi vid Göteborgs universitet. Hon har tidigare även varit professor vid Chalmers liksom chef för de marina forskningsstationerna längs västkusten, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.

22/5  Ond kemi, Ulf Ellervik

Professor Ulf Ellervik från Lunds Tekniska Högskola mottog 2011 det nyinstiftade Pi-priset. Ulf vann det priset för sin bok Ond kemi. I det föredrag han höll i kemihuset på Chalmers för cirka 70 personer berättade om delar av innehållet i boken. Läs mer här, bl.a. två referat och länk till föreläsningar på YouTube.

21/5  Studiebesök hos BIM Kemi

SKR (sektion i Kemistsamfundet) bjöd in Kemistsamfundets medlemmar till ett studiebesök vid BIM Kemi utanför Lerum. Bim Kemi säljer, tillverkar och utvecklar tillsatskemikalier för pappers- och massaindustrin. Huvudkontoret ligger utanför Lerum där även utvecklings- och forskningen sker liksom tillverkning. BIM Kemis hemsida

Vi var ungefär 15 personer som var där och fick först en genomgång av detta familjeföretag som en gång startade i en nedlagd glassbutik. Numera har företaget cirka 250 anställda. Efter denna intressanta information titatde vi på deras lab och i produktionsenheten. Särskilt imponerade var vi av den pappersmaskin i miniatyr de hade. Den var i skala 1:50.

16/5  Akademisk kvart om nanopartiklar i miljön

Bokhandeln Bokia på Avenyn fick torsdagen den 16/5 besök av Svenska Kemistsamfundets Göteborgskrets ordförande, Caroline Jonsson, som höll ett föredrag med titeln “Nanopartiklars öden och äventyr i miljön“. Föredraget ingår i Göteborgs univeristets serie “En akademisk kvart”. Läs mer om Caroline på Styrelsens sida, eller på GU:s hemsida där hon bevarar fem frågor inför föreläsningen.

Om du inte kan komma till Bokia just då så dyker föreläsningen upp på webben efter föreläsningen.

7/5  Fluortandkrämens genombrott, Louise Tottie

Idag tar vi en god tandhälsa för givet, men det är inte länge sedan den så kallade tandrötan var utbredd och många människor helt eller delvis saknade tänder i vuxen ålder. Den svenska tandläkaren och professorn Yngve Ericsson gjorde en banbrytande insats genom att uppfinna en fluortandkräm som både var effektiv och saknade biverkningar.
Kom och lyssna på uppfinningens historia och kemi och hur patentet avseende uppfinningen kom att bidra till svensk tandläkarforskning under många år.

Extra material till föredraget den 7/5.  Film av Karolinska institutet, på Youtube, om fluorets genombrott för tandhälsan. Stiftelsen Patentmedelsfonden (se under Historik). Läs mer om professorn Yngve Ericsson i Tandläkartidningen. (English version)

10/4  Föredrag av Louise Fornander, iCommunicate – Kommunikation på 2000-talet

Video har länge funnits som verktyg i klassrummet, men i dagsläget får videon mer konkurrens än tidigare. Elever är vana vid TV, internet och snabba youtube-klipp, och det innebär inte bara att utbildningsfilmer och annat utbildningsmaterial jämförs med de här informationskällorna, men även att eleverna har en stor vana vid högt informationsflöde och hantering av flera intryck samtidigt. Louise kommer att ge en inblick i videoproduktion, allt från val av ett ämne till praktiska aspekter av filmning.  (Kort referat av kvällen med Louise)

11/3  Årsmöte och föredrag av Christian Ekberg

Christian inledde med ett föredrag om 4:e generationens kärnkraft. Ett kort referat.

24/5

Kemivärldens chefsredaktör Boel Jönsson besökte oss och berättade om hur tidningen kom till. En mycket intressant kväll med många bra diskussioner.