Kemihistoriska nämnden

LITTERATURLISTA KEMIHISTORIA

Observera att för den som vill tränga djupare finns det givetvis i de flesta angivna verken omfattande litteraturlistor

 

 

Översikts- och uppslagsverk

 

Bensaude-Vincent, Bernadette & Isabell Stengers, A history of chemistry (Cambridge, 1996). En problematiserande kemihistoria, som vill tränga bakom och undvika de klassiska beskrivningarna av framsteg.

 

Brock, William Hodson, The Fontana history of chemistry (London, 1992). Ett av de bättre moderna översiktsverken.

 

Carpenter, Kenneth J., Protein and energy: A study of changing ideas in nutrition (Cambridge: Cambridge UP., 1994). En översikt från 1700-talet till våra dagar.

 

Cole, William A., Chemical literature 1700-1860: A bibliography with annotations, detailed descriptions, comparisons and locations (London, 1990). Bibliografisk översikt över äldre kemisk litteratur.

 

Crosland, M. P., Historical studies in the language of chemistry (London, 1962). En oundgänglig klassiker för den som är intresserad av det kemiska formelspråkets utveckling från alkemi tid till slutet av 1800-talet.

 

Enghag, Per, Jordens grundämnen och deras upptäckt, 3 volymer (Stockholm, 1998-2000) Kunnigt, engagerad och lättillgängligt om de olika elementens upptäcktshistoria. Finns även i engelsk översättning, Encyclopedia of the elements (Weinheim, Chichester, 2004).

 

Fruton, Joseph S., Molecules and life: Historical essays on the interplay of chemistry and biology (New York: Wiley-Interscience, 1972). Pålitligt arbete om biokemins historia, skriven av en historiskt tränad biokemist.

 

Hartley, Harold, Studies in the history of chemistry (Oxford, 1971). Innehåller korta porträtt av några av kemins mer kända föregångsgestalter. Lättläst, men ålderdomlig.

 

Ihde, A. J., The development of modern chemistry (Dover, 1964). Fortfarande ett av de bättre översiktsverken vad gäller den moderna kemins framväxt, tämligen fyllig också på 1800- och 1900-talet.

 

Knight, David, Ideas in chemistry: A history of the science (London, 1992). Innehåller tematiskt uppställda reflektioner kring kemins historia. Undviker den starka personcentrering som annars är vanlig inom vetenskapshistoria. Knight är dessutom en kunnig och medryckande skribent.

 

Laidler, Keith J., The world of physical chemistry (Oxford, 1993). Djuplodande och pålitlig historieskrivning, huvudsakligen av teknisk karaktär.

 

Leicester, Henry M., The historical background of chemistry (New York, 1956). Det gamla ”klassiska” verket över kemins historia. Översiktlig och lättläst.

 

Levere, Trevor H., Transforming matter: A History of chemistry from alchemy to the buckyball (Baltimore, 2001). En kort, men samtidigt en av de bästa och klaraste sammanfattningarna av kemins historia.

 

Laudan, Rachel, From mineralogy to geology: The foundations of a science, 1650-1830 (Chicago & London, 1987). Standardverk om mineralogins historia.

 

Lundgren, A. & B. Bensaude-Vincent, Communicating chemistry: Textbooks and their audiences, 1789-1939 (Canton, Mass., 1999). Ett antal studier som med historiska exempel diskuterar läroböckernas betydelse för kemins utveckling.

 

Mauskopf, Seymour (ed), Chemical sciences in the modern world (Philadelphia: Pennsylvania UP, 1993). Ett antal läsvärda artiklar om kemin i den moderna världen under rubrikerna, praktik, kemisk industri och publika kontakter.

 

Partington, J. R., A history of chemistry 1-4 (London, 1979-72). Absolut oundgänlig för information, mycket omfattande, men totalt oläsbar.

 

Partington, J. R., A short history of chemistry (New York, 1989, First ed. 1939). En kort föregångare till föregående.

 

Russell, Colin, The history of valency (Leicester, 1971). Standardverk om valensbegreppets utveckling.

 

Servos, John W., Physical chemistry from Ostwald to Pauling: The making of a science in America (Princeton: Princeton UP, 1990). Prisbelönt arbete, som också innehåller en god översikt over den fysikaliska kemins utveckling både i Europa och Amerika

 

Szabadvary F., History of analytical chemistry (Oxford, 1966). Mycket besläktad med Partington ovan, men innehåller mängder av värdefull information.

 

Weeks, Mary Elvira & Henry M. Leicester, Discovery of the elements (7th revised ed.; Easton, Pa., 1968). Ett klassiskt verk som beskriver upptäckten av ämne för ämne i det periodiska systemet. Kan kompletteras eller ersättas av Enhag.

 

 

 

 

Svensk kemihistoria

 

Bernhard, C. G., Med Berzelius bland franska snillen och slocknade vulkaner (Wiken, 1985). Underhållande om Berzelius’ franska resa i början av 1800-talet.

 

Fors, Hjalmar, Mutual favours: The social and scientific practice of eighteenth-century Swedish chemistry (Uppsala, 2003). En undersökning som med moderna historiska metoder beskriva samspel och nätverk mellan svenska kemister under 1700-talet.

 

Fors, Hjalmar, The limits of matter: Chemistry, mining and enlightenment (Oxford, 2015). En djupgående studie som placerar kemi och bergsbruk i ett större  socialt och kulturellt sammanhäng vid sekelskiftet 1700.

 

Lindroth, Sten, Svensk lärdomshistoria 1-4 (Stockholm, 1975-1981). Egentligen inte en kemihistoria, utan mycket mer. Avsnitten om kemin ger dock goda introduktioner till svensk kemihistoria fram till och med Bergman.

Olsson, Hugo, Kemiens historia i Sverige intill år 1800 (Uppsala, 1971). Kan bäst karakteriseras som en svensk Partington (se ovan) men är inte lika omfattande.

 

Tansjö, Levi, Från Lavoisier till Strindberg: Kemihistoriska föreläsningar Boken är utgiven av Berzelius Sällskapet och under redaktion av Ingeborg Tansjö, Lars-Eric Jönsson, Jan Sandström och Jan Trofast. [pdf].

 

 

Kemisk industri

 

Beer, John, The emergence of the German dye industry (Urbana, 1959). En numera klassisk studie som diskuterar de sociala konsekvenserna av den kemiska industrins framväxt under 1800-talet.

 

Bud, Robert & G. K. Roberts, Science versus practice: Chemistry in Victorian Britain (Manchester, 1984). Intressant fallstudie om konflikten mellan praktisk kemi och akademisk kemi under industrialismens tid i England.

 

Campbell, A., The chemical industry (London, 1971). Äldre standardverk som ger en god översikt over de huvudsakliga linjerna i den kemiska industrins historia.

 

Haber, Ludwig Fritz, The chemical Industry during the nineteenth century: A study of the economic aspect of applied chemistry in Europe and North America (Oxford, 1958).

Haber, Ludwig Fritz, The chemical industry 1900-1930: International growth and technological change (Oxford, 1971). Standardverk av den traditionella sorten vad gäller de två senaste århundradena. Innehållsrika och pålitliga.

 

Russell, Colin A. (ed.), Chemistry, society and environment: A new history of the British chemical industry (London, 2000). Behandlar ur ett historiskt perspektiv den kemiska industrins miljökonsekvenser.

 

Travis, Anthony, The rainbow makers: The origins of the synthetic dyestuffs industry in Western Europe (Bethlehem, 1993). En insiktsfull studie over vad som många menar vara den kemiska industrins begynnelse.

 

 

 

Alkemi

 

Holmyard, E. J., Alchemy (Harmondsworth, 1957). Äldre standardverk om alkemin. Finns i senare upplagor

 

Principe, Lawrence M., The Secrets of alchemy (Chicago, 2013). Den bästa och självklara inledningen för förståelsen av alkemisterna liv och verksamhet.

 

 

 

Biografier, svenska kemister

 

Svante Arrhenius

 

Crawford, Elisabet, Arrhenius: From ionic theory to the greenhouse effect (Canton, Mass. 1996. Den mest innehållsrika och vederhäftigaste biografin över Sveriges första Nobelpristagare.

 

 

Jöns Jacob Berzelius

 

Kring Berzelius finns det mycket litteratur, och av mycket växlande kvalitet. Förutom det man kan finna i allmänna översiktsverk kan följande titlar nämnas.

 

Jorpes, Erik, Jac. Berzelius: His life and work (1966). Kortfattad, men ålderdomlig introduction.

 

Frängsmyr, Tore & Evan Melhado (eds), Enlightenment science in the romantic era: The chemistry of Berzelius and its cultural setting (Cambridge, 1992).Ett antal artiklar av internationella historiker, som sätter in Berzelius kemi och hans teorier i ett vidare kulturellt sammanhang.

 

Lundgren, Anders, Berzelius och den kemiska atomteorin (Uppsala, 1979). Akademisk avhandling om Berzelius reaktioner på och utveckling av John Daltons atomteori.

 

Melhado, Evan, Jacob Berzelius: The emergence of his chemical system (Madison, 1981). En amerikansk akademisk avhandling som sätter fokus på Berzelius teorier och deras förhållande till tidigare kemi. Innehåller dessutom utförliga resonemang kring Berzelius förhållande till Torbern Bergmans.

 

Söderbaum, H., Jac. Berzelius: Levnadsteckning 1-3 (Uppsala 1929-31). Den klassiska biografin. Detaljrik, pålitlig och mycket användbar. Bygger mycket på Berzelius bevarade korrespondens, och följer honom tätt i spåren i strikt kronologi. Utförlig innehållsförteckning gör det lätt att hitta i texten.

 

Beträffande Berzelius finns flera utomordentliga utgåvor av hans korrespondens, vilka alltid är nöjsamma att ta del av.

 

Söderbaum, H. (ed), Berzelius Bref (Uppsala, 1912-1961), Vol 1-6:2 & supplement 1-3, 17 volymer.

 

Trofast, Jan (ed) Brevväxlingen mellan Jöns Jacob Berzelius och Carl Palmstedt, 3 vols (Stockholm, 1981-83).

 

Trofast, Jan (ed.), Brevväxlingen mellan Herr Professoren Jac. Berzelius och hans Excellens H. G. Trolle Wachtmeister, 2 vols (Lund, 1998-2002).

 

Johan Gottlieb Gahn

 

Trofast, Jan, Johan Gottlieb Gahn: En bortglömd storhet (Lund, 1996). God introduktion till en de viktigaste, och mest bortglömda, kemisterna i svensk kemihistoria.

 

Även  beträffande Gahn finns det en utmärkt utgåva av hans korrespondens

 

 

 

 

Biografier, internationella kemister

 

John Dalton

 

Greenaway, Frank, John Dalton and the atom (Ithaca, N.Y., Cornell UP, 1966).

Det enda standardverket om Daltons liv och verksamhet

 

Humphry Davy

 

Knight, David, Humphry Davy: Science and power (London, 1992). Utomordentlig introduktion till Davy av en av Englands ledande kemihistoriker.

 

Michael Faraday

 

Williams, L. Pearce, Michael Faraday: A biography (London, 1965). Gedigen och massiv, men ålderdomlig.

 

Cantor, G., Michael Faraday: Sandemanian and scientist (London, 1991)Modernare än Williams, och med tonvikt på förhållandet mellan vetenskap och religion.

 

 

Jospeh Louis Gay-Lussac

 

Crosland, Maurice P., Gay-Lussac, scientist and bourgeois (Cambridge: Cambridge UP, 1978). Pålitlig och traditionell biografi

 

 

Antoine Laurent Lavoisier

 

Donovan, Arthur, Antoine Lavoisier: Science, administration and revolution (Cambridge, 1993).

God introduktion till Lavoisiers liv och tänknade

 

Poirier, Jean-Pierre, Lavoisier: Chemist, biologist, economist (Philadelphia, 1996).

Som ovan men mer utförlig – den moderna standardbiografin över Lavoisier-

 

Justus von Liebig

 

Brock, W. H., Justus von Liebig: The chemical gatekeeper (Cambridge, 1997).

 

Tidskrifter

 

Övrigt

Ulf Ellervik: Ond kemi. Berättelser om människor mord och molekyler. Fri Tanke Förlag, 2011, ISBN: 978-91-86061-30-2, 325 sidor. Cirkapris 219 kronor.