År 2020 präglades som bekant av covid-19-pandemin, som hade en stark effekt på sjukvården. I en ny rapport, Swedres-Svarm 2020, visar Folkhälsomyndigheten och Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA, att både försäljningen av antibiotika och rapportering av anmälningspliktig antibiotikaresistens minskade under året.
När det gäller antibiotikaförsäljning uppnåddes för första gången det nationella målet för förskrivning av antibiotikarecept i befolkningen år 2020. Målet ligger på högst 250 recept per 1 000 invånare och år.
Totalt minskade försäljningen av antibiotika med 13 procent år 2020. Störst minskning (28 procent) var för antibiotika som används till behandling av luftvägsinfektioner. Den grupp där antibiotikaanvändningen minskade mest var hos barn upp till fyra år.
2020 var dock inget vanligt år och myndigheterna påpekar att arbetet mot antibiotikaresistens måste fortgå.
– Det är viktigt att fortsätta analysera pandemins påverkan inom området. På det viset kan vi utveckla vår kunskap och våra strategier för att motverka antibiotikaresistens, så att de kan bli effektivare även när samhälle och sjukvård går tillbaka mot ett nytt normalläge, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett uttalande på myndighetens hemsida.
Smittförebyggande åtgärder under pandemin har lett till minskad smitta även med andra patogener än coronaviruset Sars-CoV-2.
– Det är något som vi alltid behöver tänka på, både för att minska förekomsten av infektioner och minska behovet av antibiotikabehandling. All användning av antibiotika driver resistensutveckling, och vi behöver använda antibiotikan klokt så att den kan fortsätta att göra nytta och rädda liv, säger Malin Grape.
Folkhälsomyndigheten och SVA anger i rapporten att de tror att minskat resande och lägre behov av provtagning på grund av förändrad vårdbelastning är den främsta orsaken bakom nedgången av anmälningspliktig antibiotikaresistens. Däremot har resistensnivåer bland bakterier som övervakas i kliniska odlingar, som E. coli från blododlingar, inte påverkats nämnvärt av pandemin.
Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen tidigare gjort en analys, publicerad i december 2020, som visar att den minskade användningen av antibiotika inte har lett till fler allvarliga bakteriella infektioner. En sammanfattning av den rapporten går att läsa i Swedres-Svarm.