Det första p-pillret lanserades i USA 1960 och blev snabbt en succé. Men utvecklingen kantades av problem och kontroverser.
För kvinnor i västvärlden kom livet att ändras drastiskt under 1900-talet. I stället för ett tiotal barn fick de i regel två eller tre. Flera faktorer spelade in i utvecklingen – en är utvecklingen av p-pillret. För att få en bild av hur det kunde få ett sådant genomslag reser vi tillbaka i tiden.
Under 1800-talet var kvinnans roll i samhället förutbestämd. I välbärgade familjer stannade kvinnan hemma för att se om hemmet, medan fattigare kvinnor tog jobb som tjänsteflickor. Men i mitten av århundradet började detta förändras. 1848 hölls i New York det första konventet för kvinnors rättigheter. Det blev en historisk milstolpe för kvinnorörelsen och en språngbräda för den feministiska rörelsen, som därefter tog betydande steg framåt. Universitet öppnade för första gången sina dörrar för kvinnor och i land efter land fick kvinnor rätt att rösta. Nya kvinnoorganisationer växte fram.
För amerikanskan Margaret Sanger (1879–1966) stod kvinnans rätt över sin egen reproduktiva hälsa högt upp på agendan. Under 1920-talet grundade hon American birth control league som är föregångaren till dagens Planned parenthood.
Margaret Sanger föddes 1879 i Corning, New York. Hennes livslånga kamp för kvinnans reproduktiva hälsa baserades på personliga erfarenheter. Mamman födde elva barn och hennes hälsa försvagades. Sanger själv stötte under sitt arbete som sjuksköterska på många kvinnor som farit illa på grund av illegala aborter och regelbundna graviditeter. Hon drömde tidigt om ett ”magiskt piller” som skulle ge kvinnan full kontroll.
Trots de juridiska och sociala hinder som fanns, fortsatte Margaret Sanger oförtröttligt att arbeta för kvinnans rätt till information och reproduktiv vård. Hon ställdes bland annat inför rätta och dömdes 1917 till fängelse för att ha grundat de allra första födelsekontrollklinikerna och publicerat information om preventivmedel. Under 1920-talet började hon samarbeta med läkare för att främja preventivmedel. En ny lag gav läkare rätt att ge medicinsk rådgivning om preventivmedel till gifta kvinnor. Margaret Sanger började nu etablera kliniker runt om i landet, där legitimerade läkare lagligt kunde distribuera preventivmedel. Med tiden började man använda begreppet familjeplanering för att återspegla det rådande samhällsklimatet efter kriget, där kärnfamiljen idealiserades och befolkningsökningen väckte oro.
Mellan 1900 och 1960 ökade jordens befolkning från 1,6 miljarder till 3 miljarder människor. Statistik från FN visade att under 1950-talet var befolkningsökningen snabbast i utvecklingsländer, särskilt i Afrika och Asien. Samtidigt rådde det kalla kriget. Kinas ledare, Mao Zedong, utropade Folkrepubliken Kina. Västerländska kolonier i Asien och Afrika krävde självständighet. En okontrollerad befolkningstillväxt i dessa länder oroade, då ökad fattigdom och missnöje kunde gynna kommunistiska krafter. Även inom USA fanns en rädsla för att den ökade fertiliteten i de ”lägre samhällsklasserna” skulle leda till inhemsk social oro, ökad fattigdom och brottslighet.
Som försvar för preventivmedel som ett nödvändigt verktyg för att kontrollera befolkningsmängden användes även rashygieniska argument. Margaret Sanger själv skrev exempelvis i ett brev 1950 till vännen och preventivmedelsförespråkaren Katherine McCormick att ”civilisationen kommer att vara beroende av enkla, billiga, säkra preventivmedel som kan användas i fattiga slumområden, djungler och bland de mest ignoranta av massorna”. Från att ha mött stark politisk och social opposition fick Margaret Sangers rörelse sakta en större acceptans som banade vägen för introduktionen av det första p-pillret. Men innan hennes dröm om ett magiskt piller kunde realiseras, behövdes tillgång till billiga hormoner.
Forskare började under tidigt 1900-tal intressera sig för hormoner och såväl intresset som kunskaperna ökade snabbt. De kom att testas som medicin för en mängd olika åkommor. Den amerikanska kemisten Russell Marker (1902–95) blev en nyckelperson i utvecklingen av så kallade steroider, till vilka de verksamma hormonerna i p-piller tillhör. Han hittade både syntesvägen och råvaran som krävdes för en storskalig steroidindustri – jamsrötter från sköldpaddsjams, cabeza de negro och barbasco, som alla växer i södra Mexikos djungler.
…
Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 3 2023. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet.
Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet
Text: Leyla Beckerman och Eva Dahlqvist. De har i höst börjat doktorera i materialvetenskap på Chalmers. Arbetet om p-piller gjordes under civilingenjörsutbildningen, på kursen Resurser och innovationer i ett kemiskt och historiskt perspektiv, med professor Lars Öhrström som examinator.