Igår onsdagen 3 november 2021 fattade regeringen en rad beslut för att minska den negativa effekten som engångsplastartiklar har på miljön.
− Engångsplast spelar en viktig roll i vårt samhälle men ska användas med försiktighet och så långt som möjligt återvinnas. De beslut som regeringen har fattat i dag innebär att vi tar ett samlat grepp kring hur vi använder engångsplast. Rätt plast ska användas på rätt plats, säger miljö- och klimatminister Per Bolund i ett citat på regeringen.se
Ett av de beslut som fattades var att de som köper snabbmat och dryck att ta med sig i engångskärl även ska erbjudas alternativa förvaringskärl som kan användas flera gånger. Denna regel träder i kraft år 2024 och målsättningen är att användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor i Sverige ska ha minskat med 50 procent till 2026.
Regeringen har dessutom tagit fram krav på ökad återvinning av plast i Sverige samt anmält ett förslag till EU-kommissionen om att införa krav på att alla engångsplastförpackningar från år 2030 ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast.
Något annat som väntar är en ny nedskräpningsavgift för vissa produkter som är vanligt förekommande vid nedskräpning, som glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter. Intäkterna från dessa produktavgifter beräknas uppgå till cirka 600 miljoner kronor per år och pengarna ska fördelas till kommunerna utifrån invånarantal, för att användas till den städning som kommunerna utför.
Regeringen har dessutom beslutat att helt förbjuda användningen av vissa engångsartiklar från år 2024. Det baseras på ett beslut från EU om att vissa engångsplastartiklar som utöver själva plastläckaget till naturen även utgör en fara för det marina djurlivet och fåglar ska förbjudas.
Följande engångsplastprodukter kommer att förbjudas i Sverige från den 1 januari 2022:
- Bomullspinnar (tops)
- Sugrör
- Bestick och ätpinnar
- Omrörare för drycker
- Ballongpinnar och tallrikar.
- Matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren.
Från den 30 april 2022 kommer det dessutom bli förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus.
I Sverige kommer även engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast att förbjudas från den 1 januari 2024. Branschorganisationen IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, är mycket kritisk till detta förslag.
– För att skapa en mer hållbar plastanvändning krävs djup kunskap inom området. Risken är annars stor att man väljer enkel symbolpolitik som kan se bra ut men som i stället får negativa effekter, säger Lena Lundberg ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, i ett pressmeddelande.
IKEM understryker att muggar helt i plast är mer resurseffektiva eftersom de kan tillverkas tunna och med lite material. Det gör dem också mer staplingsbara vilket är positivt ur en logistisk synvinkel.
Organisationen menar att förbudet av engångsmuggar av plast snarare kommer att få större konsekvenser för miljön än hur läget ser ut nu.
”Regeringen utgår från att engångsmuggar helt i plast kan ersättas av pappersmuggar som invändigt klätts med en tunn plastfilm. Denna bedömning stämmer inte med verkligheten eftersom pappers- och plastmuggar har olika barriäregenskaper och skillnader i transparens. En konsekvens av förbudet blir därför att restaurangerna inte kan sälja t.ex. färdigberedda, nyttiga smoothies och liknande drycker”, står det i pressmeddelandet.
De nya förpackningarna riskerar att minska hållbarheten på de livsmedel som förvaras i dem, vilket i sin tur kan öka matsvinnet, menar IKEM.
– Detta är negativt ur miljösynpunkt eftersom forskningen visar att matsvinn oftast har en betydligt större klimatpåverkan än själva förpackningen, säger Lena Lundberg.
IKEM understryker också att förbudet signalerar till näringslivet att det inte lönar sig att arbeta för att vara proaktiv i hållbarhetsarbetet, exempelvis genom att se till att företagets plastmuggar ska vara återvinningsbara.
Regeringens beslut: Engångsplastens miljöeffekter ska minska – Regeringen.se
IKEM:s pressmeddelande: Plakatpolitik att förbjuda plastmuggar – IKEM.se