Forskning på RNA-baserade behandlingar har pågått länge men dessa terapier fick sitt stora genombrott under covid-19-pandemin, då RNA-baserade vacciner nådde marknaden. Det finns dock flera utmaningar med RNA.
– mRNA är den molekyl som cellen använder för att avläsa genetisk kod och översätta dem till protein. Det används i Covidvaccinet, men man hoppas också kunna utveckla mRNA-baserade cancervaccin och behandlingar för t.ex. olika typer av genetiska sjukdomar. Potentialen är enorm. Men för att det ska fungera måste dessa stora och ömtåliga molekyler bli bättre på att ta sig in i cellerna och därefter nå sitt mål. Det funktionella upptaget i cellerna är idag i bästa fall ett par procent, säger Elin Esbjörner, docent på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers, i ett pressmeddelande.
Tillsammans med Marcus Wilhelmsson, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, har hon tilldelats Styrkeområdenas pris, av Chalmers styrelse. Det har de fått för att de har lett arbetet med att ta fram en teknik som förhoppningsvis ska underlätta utvecklingen av RNA-baserade terapier.
Tekniken baseras på användningen av självlysande RNA-molekyler som kan användas för att studera RNA-läkemedel och hur de tas upp av celler.
– Vi har pratat länge om att samarbeta för att undersöka om Marcus självlysande små RNA molekyler kunde användas i levande celler, men har aldrig haft någon gemensam plattform för det. 2017 fick vi, tillsammans med fler forskare på Chalmers och andra svenska universitet, ett stort forskningsanslag som gjorde det möjligt, berättar Elin Esbjörner.
Anslaget ledde till att forskarna grundade forskningscentret FoRmulaEx. Målet var att utveckla en metod för tillverkning av självlysande mRNA inom sex år, men det var färdigt efter halva tiden. Projektet utfördes i samarbete med AstraZeneca.
Forskarna har skickat in ett par patentansökningar för metoden och är nu i färd med att starta upp ett företag, med stöd av Chalmers Ventures och Chalmers Innovationskontor.
– Vi anställer just nu en affärsutvecklare och om några veckor är företaget igång, säger Marcus Wilhelmsson.
– Den självlysande byggstenen skulle kunna vara på marknaden inom ett år. Kunniga labb världen över skulle kunna använda den för att göra egna studier. Ett enkelt kit för hela teknologin, där information kring tillverkningen av den långa mRNA-strängen ingår, kanske tar två år, tillägger han.
Metoden har bland annat uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, som valde ut projektet och innovationen till sin årliga 100-lista.
Elin Esbjörner tilldelades The Svedbergpriset år 2017. Priset delas ut av Kemisamfundets sektion Svenska föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi, SFBBM, tillsammans med den Svenska nationalkommittén för molekylära biovetenskaper.