Tisdagen den 8 februari anordnade Östgötakretsen av Svenska Kemisamfundet ett webbsänt seminarium med fokus på rättsgenetik. Där talade Andreas Tillmar, adj. universitetslektor samt docent vid Linköpings universitet och forskare vid Rättsmedicinalverket, RMV, om rättsgenetiska undersökningar och deras roll i att lösa olika brott.
Han berättade bland annat att RMV utför cirka 20 000-30 000 DNA-analyser per år. Av dessa är cirka 2 000 faderskapsärenden. En annan stor andel (cirka 1 000-5 000) görs i samband med familjeåterföreningsärenden.
– I Sverige har vi återföreningsrätt vilket innebär att personer som flyttar hit har rätt att återförenas med sina släktingar, men då gäller det att bevisa att man är fysiskt släkt, sade Andreas Tillmar.
– Ju närmare släkt man är desto större andel DNA delar man. Närliggande släktskap – som förälder, syskon, mor- och farförälder löser vi i dagsläget med hög säkerhet. Just nu har vi på RMV svårare med avlägset släktskap.
Till RMV kan det också komma in uppdrag om analys av foster.
– Det är inte jättevanligt men 5-10 gånger per år kommer det fall från Polismyndigheten där vi får i uppgift att analysera foster vid misstanke om våldtäkt.
Ibland kan det även vara intressant att veta om tvillingar är enäggstvillingar eller ej – exempelvis om en av dem visar sig ha en genetisk sjukdom. Då kommer uppdraget in till RMV från sjukvården.
RMV genomför dessutom DNA-analyser av avlidna personer för att lösa arvsfrågor eller för att utesluta att ett dödsfall berodde på ett genetiskt tillstånd.
En annan viktig uppgift som myndigheten har är att utföra analyser av kvarlevor för att identifiera en avliden person. Varje år har vi cirka 100-200 sådana fall i Sverige men vid vissa händelser – exempelvis naturkatastrofer som tsunamin år 2004 eller vid terrorattentat – går den siffran upp.
En DNA-analys kan användas för att ta fram uppgifter om kön och var i världen en person härstammar ifrån. Det kan dessutom användas för att reproducera vissa delar av utseendet (ögon- och hårfärg) och även ålder.
– Vi kan reproducera ålder men det gör vi inte än. Med nuvarande metodik har vi en felmarginal på åldersbestämningar på plus/minus fem år.
Ibland kan det också bli aktuellt att artbestämma kvarlevor genom DNA-analyser.
Andreas Tillmar påpekade att RMV och Nationellt forensiskt centrum, NFC, endast utför analyser och räknar ut hur sannolikt det är att till exempel en viss person är far till någon. De fattar inga beslut i rättsärenden. Det görs av domstolen.
Han avslutade med att berätta om en ny DNA-teknik som börjat tillämpas för att lösa brott – ”rättsgenetiska släktforskningsmetoder”. Med hjälp av DNA-analys och sökande efter lämpliga kandidater via släktforskningsdatabaser har man lyckats lösa ett 200-tal fall i USA. Det första var det uppmärksammade fallet med seriemördaren the Golden State Killer, som utförde minst 13 mord, drygt 60 våldtäkter och mer än 100 inbrott i Kalifornien mellan åren 1973-1986. Med den nya metoden lyckades amerikansk polis identifiera den skyldige som Joseph James DeAngelo, som var polis under tiden som vissa av brotten begicks.
I Sverige har tekniken tillämpats i två fall – mordet på den så kallade Ekebymannen och dubbelmordet i Linköping 2004. I det sistnämnda fallet lyckades man med metoden identifiera gärningsmannen, som greps i juni 2020 och senare dömdes till rättspsykiatrisk vård.
– När vi tagit fram en DNA-profil så laddas den upp i en släktforskningsdatabas som godkänner brottsutredande sökningar. Genom att se hur mycket DNA den okända personen delar med olika släktingar kan man få fram graden av släktskap. Vi ger sedan denna information till en släktforskare som bygger ett släktträd och försöker hitta personer som skulle kunna vara den okända individen.
– I stället för att leta efter en nål i en höstack utnyttjar vi nu det faktum att vi alla har tusentals släktingar.
Andreas Tillmar tillägger att eftersom det kan vara avlägsna släktingar som laddat upp DNA i släktforskningsdatabaserna så måste man ha tillgång till en stor mängd genetisk information.
– I stället för att vi tittar på några enskilda delar av genomet kanske vi i de här fallen undersöker en miljon olika sajter.
I Sverige kan rättsgenetiska släktforskningsmetoder användas för att hitta en misstänkt men resultaten får inte användas som bevisning, eftersom det finns en stor kvalitetsbrist i materialet – bland annat eftersom det är privatpersoner själva som skickar in materialet och det saknas kontroll av att det verkligen kommer från den person som anges och även eftersom det är privata företag som sköter analyserna för släktforskningssajterna och då är det svårt att veta vilken kvalitet de håller.
Vid RMV bedrivs även forskning och Andreas Tillmar tog som exempel upp ett projekt som genomfördes tillsammans med FBI. Syftet var att hitta ett sätt att analysera DNA av dålig kvalitet – nämligen från 100 år gamla hårstrån som misstänktes tillhöra två personer från den ryska tsarfamiljen Romanov.
– Vi lyckades ta fram en metod och kunde se att hårstråna sannolikt tillhörde de personer man trodde – den sista tsarens fru och mormor.
Text: Erika Lindbom Sierakowiak.
Seminariet sändes via Zoom och anordnades av Östgötakretsen av Svenska Kemisamfundet.