Forskare från fyra universitet ska samarbeta i ett nytt center.
I omställningen från fossil till förnybar energi ökar intresset för vätgas. Används vatten och sol- eller vindenergi för att producera gasen blir det inga utsläpp. Om den sedan omvandlas till el i bränsleceller ger den energi utan andra utsläpp än vattenånga.
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, satsar nu 50 miljoner kronor på ett nytt center för forskning om vätgas. Göran Lindbergh, professor i elektrokemi vid KTH, ska samordna arbetet.
– Vi ville få med alla starka forskargrupper i Sverige och hela kedjan för vätgas i samma stora projekt, från produktion, via lagring, till användning. Att titta på hela kedjan tror jag är en förutsättning för att arbeta med rätt problem och bidra till att vätgas kommer till bäst nytta, säger han.
Sju grupper från fyra universitet – KTH, Chalmers, Lunds och Umeå – samt forskningsinstitutet Rise är involverade. Målet är bland annat att ta fram mer effektiva elektrolysörer för att producera vätgasen. Ett problem med dagens teknik är att den kräver dyra katalysatorer av platina eller iridium.
– Nu vill vi börja titta på elektrolysörer med alkaliska membran. I den miljön kan alternativa katalysatorer användas.
Forskare i Lund ska ta fram de ledande polymerer som ska användas i membranen. Katalysatorerna utvecklas av grupper från Chalmers och Umeå universitet. Fysikprofessorn Thomas Wågberg leder arbetet i Umeå.
– Vi använder en ny plasmateknik för att deponera katalysmaterial på kontaktytor, för att få bra interaktion mellan katalysatorn och andra material som finns i elektrolysören. I en alkalisk miljö behöver det inte vara iridium eller andra ädelmetaller utan vi hoppas hitta ytterligare, stabila materialkombinationer. Vi ska bygga små prototyper och kommer att jobba med Rise kring uppskalning, säger han.
KTH-forskarna undersöker också möjligheten att omvandla vätgasen till flytande form genom att binda den till organiska molekyler för att på så sätt underlätta lagring och distribution. De ska också se på vätgas ur ett systemperspektiv.
– Vi vill titta bredare på var och när olika sätt att lagra vätgas passar in och var systemnyttan finns. Det kan bli mer än el, säger Göran Lindbergh.
Text: Siv Engelmark
Texten är tagen från Kemisk Tidskrift nr 4 från år 2020. I nummer 1-2021, som utkommer i mars, kommer man att kunna läsa ännu mer om vätgas och bränsleceller.