Det behövs mer samarbete för att växla upp i arbetet med hållbara material – över branschgränser, nationsgränser och genom hela värdekedjan från råvaruproducenter till slutkonsumenter. På Tysk-Svenska Handelskammarens seminarium i samarbete med BASF i onsdags bekräftade deltagarna från industri, handel och regeringen att de är beredda att dra sitt strå till stacken.

– Vi är alla ansvariga för att bevara vår planet i gott skick för de kommande generationerna. Alla FN:s globala hållbarhetsmål bildar ramverket för vårt arbete men ett av målen ser vi på BASF som särskilt viktigt: nummer 17 som handlar om partnerskap för att nå målen. Detta glöms ofta bort. Ibland är partnerskap lätt, ibland svårt. Men väldigt mycket kan vi bara förändra om vi samarbetar över hela värdekedjan. Alla måste ta ansvar för att vi rör oss åt rätt håll, sade Dirk Voeste, Vice President Sustainability Strategy på BASF.

Tillsammans med sina kollegor Mark Meier, vd för BASF i Norden och Baltikum, och Markus Müller-Neumann, Senior Manager European Innovation Policies på BASF, inledde han German Swedish Tech Forum-seminariet ”Innovationer för en hållbar framtid – Hur växlar vi upp?” på Epicenter i Stockholm i onsdags. Passande nog på dagen då årets Nobelpristagare i kemi tillkännagavs diskuterade företrädare för kemiindustrin, handeln och offentlig sektor hur fler hållbara ämnen och material kan tas fram och komma till användning i allt från bildelar till målarfärg, batterier, textilier, kosmetika och livsmedel.

Samarbete nödvändigt för innovation

– Nobelpriset delades idag ut till en upptäckt där såväl biologi som kemi och fysik är involverade. Modern vetenskap handlar allt mer om samarbete – och detsamma gäller också för innovation. Forskning är viktig för att komma fram till nya kunskaper men sedan behövs samarbete med och inom industrin för att transformera dessa kunskaper till ny teknik och nya produkter, sade Markus Müller-Neumann.

– Jag skulle gärna se mer samarbete mellan branscherna och över gränserna så att vi alla kan lära av varandra. Inom textilbranschen, som jag har jobbat mest med, har olika handlare länge arbetat tillsammans för att få en så hållbar bransch som möjligt. Jag tycker det arbetet har fungerat bra via vår branschorganisation men det funkar kanske inte lika bra inom alla andra områden. Fler måste vara med framöver och vi måste alla jobba med det samtidigt, sade Lena Claésson som arbetar med kvalitet och hållbarhet på Rusta.

Högre kostnader påverkar efterfrågan

Även de andra deltagarna i paneldiskussionen betonade vikten av samarbete för att kunna byta ut fler fossilbaserade, miljö- eller hälsofarliga råvaror och skapa nya hållbara produkter för företag och slutkonsumenter. Ett problem är dock att innovativa produkter ofta blir dyrare än de traditionella alternativen som har funnits på marknaden länge. Den hållbara råvaran kan vara kostsam att få fram, tillverkningen mer komplicerad och volymerna förhållandevis små, åtminstone i början.

– Vi har lanserat en målarfärg där vi bytte ut ett fossilbaserat bindemedel mot en råvara baserad på förnybara produkter. Det var vi först med i Skandinavien och vi har en tydlig strategi i vårt innovationsarbete. Men det kostar pengar och energi att ta fram nya produkter som denna. Kostnaden för slutkunden blir oftast bara marginellt högre men det påverkar ändå efterfrågan negativt. Det behöver bli en bättre support för hållbara produkter från marknadens sida. Kanske kan den offentliga sektorn, som är en viktig beställare, stödja utvecklingen mer genom att ändra sina prioriteringar för inköp, sade Bengt Jacobsson, vd för DAW Nordic AB.

Staten satsar på nya lösningar

Hos regeringen har man tagit till sig detta önskemål från industrin. Många olika myndigheter och andra aktörer från offentlig sektor är idag involverade i innovationsarbetet som kretsar kring de fem strategiska samverkansprogrammen som regeringen beslutat om. På det sättet ska nya innovativa lösningar inte bara tas fram utan också kunna bli konkurrenskraftiga på marknaden.

– Vi har gjort utlysningar på 700 miljoner kronor och näringslivet bidrar med ungefär lika mycket. Tanken från oss på regeringen är att andra aktörer ska reagera på våra initiativ och prioriteringar. Till exempel finns ett stort förändringstryck på offentlig sektor att fungera som testbädd för olika innovationer och en ny myndighet jobbar med att få in innovationer vid upphandlingar. Och det händer väldigt mycket. Myndigheterna agerar efter våra prioriteringar och det kommer in konkreta projektförslag underifrån, sade Jon Simonsson, enhetschef för innovation och forskning på Näringsdepartement.

Han nämnde också regeringens initiativ att skapa ett nationellt substitutionscentrum som ska ge skjuts åt arbetet med att hitta ersättare till hälso- och miljöfarliga substanser och material i olika produktionsprocesser. Centret ska bli ett nav för industrin, branschorganisationer, forskning och myndigheter och kommer enligt Jon Simonsson att öppna ”väldigt snart”.

Ta konsumenters oro på allvar

Ett problem för kemikalieindustrin är dess negativa image hos en del slutkonsumenter. Här måste man göra mer för att bemöta fördomar och farhågor som konsumenterna har gentemot användningen av vissa kemikalier i till exempel skönhets- och rengöringsprodukter, menade Anna Lilja, ansvarig miljö på Hållbar konsument på Konsumentföreningen Stockholm:

– Bara ordet kemikaliebranschen får vissa konsumenter att bli oroliga. Denna oro måste man förstå och acceptera. Ibland är den befogad, ibland inte. Men det finns ett kunskapsglapp mellan konsumenter och tillverkare – som delvis beror på okunskap – där missförstånd frodas. Jag tror det är bra om företagen är transparenta och berättar om vad de är bra på och vad de kanske inte har löst optimalt än. Man kan ju till exempel tänka på hur man som person reagerar när man möter någon som säger att den kan allt – då blir man ju tveksam. Kanske kan det vara en bra väg att gå att man sänker garden lite.

Bra direktkontakt på sociala medier

Mats Hagwall, teknisk chef på Henkel Norden AB, höll med om att företagen kan och borde göra mer för att informera och lugna oroliga konsumenter. Enligt hans erfarenhet fungerar det bra när man träder in i en direkt dialog med dem som ställer frågor kring olika produkter, exempelvis via sociala medier:

– Vi får många frågor från konsumenter, till exempel om varför vi använder en viss ingrediens. På sociala medier måste man bemöta dessa frågor på ett transparent och faktabaserat sätt. Antingen har vi bra argument för användningen – då framför vi dem. Eller så har vi inga bra argument – då frågar vi oss om vi verkligen ska fortsätta använda ämnet, om vi kan byta ut det och vad det skulle betyda. Vi lägger mycket tid på att formulera våra svar så att man förstår. Man ska inte behöva vara utbildad kemist för det. Uttrycker man sig bra och konsumenten förstår får man också ett tack tillbaka ibland, sade Mats Hagwall.

Lägre krav i Asien ett problem

Panelen var enig om att man får förbereda sig på att kommande generationer av konsumenter kommer att ställa ännu högre krav på hållbarhet och transparens. Problemen inom branschen idag beror främst på oseriösa tillverkare och handlare. De stora etablerade aktörerna kan man lita på att de tar miljö- och hälsofrågorna på allvar, menade man.

– De stora handelskedjorna i Sverige har till exempel sina egna system att inte ta in vad som helst. Det fungerar bra. Man kan vara trygg när man går in i en vanlig butik och handlar. Men det är ett problem att det ställs mycket högre krav här i Europa än till exempel i Asien på vad varor får innehålla eller hur de ska produceras. Jag hoppas att utvecklingen kommer att gå mot globalt mer enhetliga regler så att vi slipper bråka om frihandel och liknande. Och då menar jag att det vore bra om våra strängare regler förs över till Asien, inte tvärtom, sade Olof Holmer, vd för Kemisk Tekniska Företagen.

Hållbarhet i allas eget intresse

Till slut ligger det i varje företags egna långsiktiga affärsintressen att agera hållbart, även om man kortsiktigt kanske kan vinna några kunder på att producera och sälja billigare.

– Hållbarhet handlar om att på lång sikt göra framgångsrika affärer. Om det går bra för oss men vi inte balanserar kortsiktiga och långsiktiga behov kommer vi inte att kunna överleva länge till. BASF som företag är över 150 år gammalt och vi vill fortsätta vara en viktig spelare på marknaden även i framtiden. Samtidigt måste vi också se till att behålla lönsamheten, annars har vi inte råd att ta fram nya hållbara lösningar, sade Dirk Voeste.