Med hjälp av en bit från ett spindeltrådsprotein har forskare lyckats stabilisera tumörsuppressorn p53. Mer forskning krävs men förhoppningen är att så småningom kunna utveckla ett cancervaccin.

Proteinet p53 har uppmärksammats mycket inom cancerforskningen, då det skyddar genomet från skador. Om skadat DNA inte kan repareras inducerar p53 programmerad celldöd, apoptos. På så vis motverkar proteinet uppkomsten av cancerceller.

Förhoppningen har varit att utveckla läkemedel riktade mot p53, för att döda tumörceller. Ett problem med proteinet är dock att det är kortlivat.

I en ny studie har forskare från Karolinska Institutet undersökt om p53 kan göras mer stabilt med hjälp av en bit från ett syntetiskt spindeltrådsprotein.

– Problemet är att celler bara gör väldigt lite p53 och sedan snabbt bryter ner det, eftersom det är ett väldigt stort och oformligt protein. Vi har inspirerats av hur naturen skapar stabila proteiner och använt oss av spindeltrådsprotein för att stabilisera p53. Spindeltråd består av långa kedjor av mycket stabila proteiner och är en av naturens starkaste polymerer, säger Michael Landreh, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare, i ett pressmeddelande.

Resultaten visade att p53 som förstärkts med spindeltrådsproteinet var både mer stabilt och hade en starkare cancerdödande effekt än icke-modifierat p53. Det modifierade proteinet tillverkades dessutom i högre mängd. Efter analyser med elektronmikroskopi, datorsimuleringar och masspektrometri kunde forskarna se att de förbättrade egenskaperna troligen beror på att spindeltrådsdelen ”lyckas strukturera upp p53-proteinets oformliga delar”.

Forskarnas nästa steg är att studera det modifierade proteinet och hur det fungerar inuti celler.

– Att skapa en mer stabil variant av p53 i celler är ett lovande tillvägagångssätt för cancerterapi och nu har vi ett verktyg för detta som är värt att utforska. På sikt är förhoppningen att vi ska kunna gå vidare och utveckla ett mRNA-baserat cancervaccin, men innan dess behöver vi veta hur proteinet hanteras i cellerna och om det till exempel är giftigt i stora mängder, säger Sir David Lane, senior professor vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och A*STAR (Agency for Science, Technology and Research) i Singapore.

Läs mer i den vetenskapliga artikeln, som publicerats i tidskriften Cell: A “spindle and thread” mechanism unblocks p53 translation by modulating N-terminal disorder: Structure (cell.com)