En ny analys av mossa visar att halten av flera metaller ökar i svensk natur, och det är oklart varför.
Under år 2020 undersökte IVL Svenska Miljöinstitutet halterna av olika metaller i prover från mattbildande mossor från hela landet. Studien utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket.
Analyser av metallhalterna hos mattbildande mossor – som är utmärkta bioindikatorer för kväve och luftburna metaller – utförs vart femte år med finansiering från Naturvårdsverket. Undersökningarna inleddes år 1975 och den senaste analysen genomfördes år 2015.
– Mossor har den speciella egenskapen att de får sin näring från atmosfären och de täta mattor som vissa mossor bildar blir på så sätt effektiva ”fällor” för metaller och andra ämnen i luftburna partiklar och i nederbörd. De skillnader vi ser i proverna kan spåras och ge information både om lokala utsläppskällor och långväga transporterade utsläpp, säger Helena Danielsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
Resultaten visade bland annat att metaller som bly och koppar generellt har minskat i Sverige sedan år 2015. Däremot har halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt i mossa ökat, även om de fortfarande är låga jämfört med halterna i många andra europeiska länder.
Det är oklart varför halterna av de olika metallerna ökar.
– Vi ser en viss ökning av halterna i mossorna för de flesta metallerna sedan 2015 men orsaken är ännu okänd och behöver därför följas upp för att se om den håller i sig, säger Helena Danielsson.
I många fall verkar det som att nedfallet av metaller – liksom kväve – transporteras in söderifrån. Det kan man se eftersom halterna här högst i södra Sverige och minskar ju längre norrut man kommer.
I vissa fall kan metallerna dock kopplas till lokala och regionala utsläpp – exempelvis de förhöjda halterna av koppar och krom utmed Norrlandskusten samt högre halter av järn, vanadin och kobolt i malmfälten i Norrbottens län.
I Mellansverige kan man se förhöjda halter av exempelvis kobolt.
Lägst halter av flertalet metaller finns i mossprover från fjälltrakterna och norra Sveriges inland.
– Mätningar av metaller i mossor är ett bra komplement till andra mätningar och ger en bild av bakgrundsnivåerna i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid, säger Petra Hagström från Naturvårdsverket.
Naturvårdsverkets analyser visar dessutom att utsläppen av metaller från trafiken, från förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraftigt i Sverige från det att mossundersökningarna inleddes år 1975. Minskningen har dock bromsats in mellan 2000 och 2020. Under den perioden är det endast halterna av bly och kadmium i mossa som har minskat statistiskt signifikant för Sverige som helhet.
Läs mer i IVL:s rapport: Metaller och kväve i mossa, 2020 (ivl.se)