Svenska forskare har isolerat och sekvenserat rna från en utdöd art.

Den tasmanska tigern, även känd som pungvarg, var inget kattdjur, utan ett köttätande pungdjur, som levde i Australien fram till européerna koloniserade kontinenten och utrotade djuret.

Nu har en grupp forskare vid Science for life laboratory och Centrum för paleogenetik lyckats återskapa rna från ett mer än hundra år gammalt exemplar av djuret, som fanns i samlingarna på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

– Vi har visat att det går att göra. Det öppnar för framtida studier av utdöda och nu levande djur, säger Love Dalén, som är professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet och Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.

Forskarna utgick från små bitar av det torkade djurets hud och muskler, löste upp dem och renade fram rna. Det kopierades sedan med PCR-metoden och omvandlades till dna, som därefter kunde sekvenseras med vanliga metoder.

– Vi hittade några gener och ett antal delar av det rna som reglerar vilka gener som ska vara aktiva i en cell.

Rna styr vilka proteiner som bildas i olika celler och vävnader och resultaten har därför betydelse för det arbete som pågår med att återuppliva utdöda arter. Det amerikanska företaget Colossal – i vars vetenskapliga råd Love Dalén ingår – planerar att återskapa mammut, pungvarg och dront, genom att ändra arvsmassa i en närbesläktad art.

…

Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 4 2023 (om du är medlem och behöver lösenordet till PDF-versionen av tidningen som du finner via länken, mejla Kemisamfundet på info@kemisamfundet.se)

Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet.

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet

Text: Siv Engelmark, chefredaktör Kemisk Tidskrift.