Vartannat år publicerar Vetenskapsrådet, VR, sin rapport Forskningsbarometern. Syftet med den är att ge en översikt över svensk forskning och utveckling, FoU, och jämföra denna med läget i andra länder. Ett särskilt fokus ligger på den svenska högskolesektorn.
Forskningsbarometern baseras på statistik från olika källor.
Nu har den senaste rapporten, Forskningsbarometern 2021, publicerats. Det är den fjärde rapporten hittills.
”Min förhoppning är att Forskningsbarometern 2021, precis som tidigare år, kommer att utgöra en viktig källa för information och statistik om det svenska FoU systemet, och att rapporten kommer att användas som underlag för diskussioner om framtiden för svensk forskning”, skriver VR:s generaldirektör Sven Stafström i inledningen till rapporten.
Forskningsbarometern 2021 är uppdelad i tre kapitel:
- Forskningens finansiering
- Forskningens personal
- Vetenskaplig publicering
Rapporten visar bland annat att Sverige är ett av de fem OECD-länder som lägger högst antal pengar på FoU i förhållande till BNP samt att vi dessutom ligger i topp 5 när det gäller högst andel forskare i relation till befolkningsstorlek.
”Detta visar att Sverige har goda förutsättningar att vara en framstående forskningsnation”, menar VR.
Det visar sig också bland annat i att Sverige är ett av de fem OECD-länder som publicerar flest vetenskapliga publikationer i relation till folkmängd. Däremot ligger vi inte i topp när det gäller andel högciterade publikationer, där Sverige istället landar på plats 13 i världen. Citeringsgenomslaget ligger ändå över världsgenomsnittet.
Vetenskapsrådet ger ut Forskningsbarometern vartannat år. Detta är den fjärde rapporten i ordningen.
Ta del av Forskningsbarometern 2021 här: