Det är inte bara Truls Möregårdhs spelstil och framgångar som väcker uppmärksamhet. Minst lika omtalad är den sexkantiga racket han spelar med – en innovation som utvecklats tillsammans med forskare vid Kungliga tekniska högskolan.
Text: Eva-Maria Fasth | Foto: Ludvig Thunman/Bildbyrån
Bordtennisracketar har haft i stort sett samma form i över hundra år. Därför väckte det stor uppmärksamhet när Stiga Sports lanserade Cybershape – världens första sexkantiga tävlingsracket som svenska pingisspelaren Truls Möregårdh var först med att använda. Bakom utvecklingen fanns ett forskningssamarbete med KTH, där målet var att förbättra racketens träffyta och spelkänsla.
– Det finns inga restriktioner för själva formen så länge bladet är homogent och innehåller en viss mängd naturlig träfiber, säger Mikael Karlsson, forskare i teknisk akustik vid KTH, som deltog i utvecklingsarbetet.
Den sexkantiga formen ger, enligt honom, mer träffyta i racketens övre hörn, där många offensiva spelare ofta träffar bollen. Även Stiga Sports menar att formen ger spelmässiga fördelar.
– Formen ger racketen en något högre tyngdpunkt, vilket bidrar till mer kraft och stabilitet i slagen, säger företagets vd Andreas Zandén.
Det pågår en debatt i bordtennisvärlden om den sexkantiga racketen är en innovation som utvecklar pingisen eller en marknadsföringsgimmick. I exempel vis den brittiska bordtennistidningen Table Tennis Daily diskuteras hur stor den verkliga prestandavinsten med den sexkantiga racketen är. Samtidigt betonar både forskare och tillverkare att det inte är racketens form i sig som avgör resultaten.
Så kan pingisfusk avslöjas
I oktober börjar EM i bordtennis i Slovenien och diskussionen om ”boosting” är redan i gång. Det finns en metod som kan avslöja fusk – om den får godkänt av Internationella bordtennisförbundet, ITTF.
SÅ GÅR FUSKET TILL
Kemisk efterbehandling av pingisracketens gummi har varit i hetluften inom bordtennissporten i över tio år. ”Boosting” innebär att en vätska penslas på ett racketgummi och tränger in i svampen under ytgummit. Behandlingen gör gummit mer elastiskt. Även ”factory boosting” förekommer hos tillverkarna.
METOD KAN AVSLÖJA FUSKET
2012 protesterade Jun Mizutani, japansk OS-guldmedaljör i bordtennis, mot det utbredda fusket. Han bojkottade flera turneringar i protest mot att Internationella bordtennisförbundet, ITTF, inte tog fusket på allvar. Forskare vid Leibnizinstitutet i tyska Dortmund har dock hittat ett sätt att stoppa fusket. I en förstudie från 2021 beskriver de hur GCIMS-metoden, där gaskromatografi kopplad till jonmobilitetsspektrometri, kan identifiera ”kemiska fingeravtryck”. Metodens korta analystid på 1–2 minuter möjliggör boosterövervakning på plats.
FÖREDRAR ATT MÄTA TJOCKLEKEN
Varför används då inte GCIMS-metoden för kontroll av boosting? Kemisk Tidskrift har försökt nå ITTF:s svenska ordförande, Petra Sörling, men har i stället fått ett mejl från ITFF:s pressavdelning i Singapore, där man bland annat skriver följande: ”GCIMS förlitar sig på specialiserad laboratorieutrustning, dedikerad provberedning och utbildad personal. Instrumenten är stora, dyra och byggda för laboratoriemiljöer snarare än livesportevenemang, vilket för närvarande gör dem opraktiska för rutinmässig racketkontroll vid tävlingar. Med dagens teknik ligger vårt fokus på bärbara, validerade mätmetoder. Vår forskning visar en stark korrelation mellan boosting och förändringar i den totala tjockleken på racketbeläggningar, så tjockleksmätning erbjuder ett praktiskt, objektivt och fältanvändbart sätt att identifiera racketar som kan behöva granskas närmare.”
Artikeln är ursprungligen publicerad i Kemisk tidskrift 3 2026. Se de senaste numren av Kemisamfundets medlemstidning här: Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet