Kemins röst

Allt består av kemiska ämnen, även du.

Tänker du att världen skulle vara bättre utan kemiska ämnen? Tänk om! Allt, från vatten och vetemjöl till din egen kropp, består av just kemiska ämnen. Alltså kan kemiska ämnen vara både nyttiga och farliga, men kunskap om dem är alltid viktig.

Så undvik att använda ordet kemikalier som ett samlingsbegrepp för saker som är giftiga eller farliga.

Tumregel #1

Naturliga ämnen är inte automatiskt bra.

Ett ämnes egenskaper beror på hur själva molekylen ser ut – inte på om det kommer från naturen eller är syntetiskt framställt. Några av de farligaste ämnena vi känner till, kommer från naturen. Medan syntetiskt framställda ämnen, som exempelvis antibiotika, kan vara livsviktiga.

Tumregel #2

Alltså kan man inte slentrianmässigt säga att syntetiskt framställda ämnen är dåliga för människa och natur.

Varning för begreppet radioaktiv strålning!

Det finns faktiskt inget som heter radioaktiv strålning. Däremot finns det radioaktiva ämnen, och de avger något som kallas joniserande strålning (strålning som har förmågan att slå ut elektroner från ämnen som den kolliderar med).

Om du vill uppfattas som ett kemiproffs bör du hålla isär begreppen och använda joniserande strålning och radioaktiva ämnen.

Tumregel #3

Koldioxid är inte förnybar eller fossil.

Koldioxid är ett hett ämne i dessa tider. Ibland hör man människor använda formuleringarna förnybar koldioxid och fossil koldioxid.

Vill du framstå som påläst bör du undvika dem. Kemiskt sett är nämligen koldioxiden alltid likadan. Det är bränslet som är antingen fossilt eller förnybart.

Tumregel #4

All gas är inte giftig.

Många som hör ordet gas tänker på något giftigt. Och visst finns det giftiga gaser. Men det är betydligt vanligare med ofarliga gaser – luften omkring oss till exempel, eller den ånga som uppstår när du kokar vatten.

Tänk därför på att skriva ut giftig gas om du syftar på gas som är skadlig.

Tumregel #5

E-nummer är bevisat ätbara!

Livsmedelstillsatser som är godkända av Europeiska livsmedelsmyndigheten har E-nummer. Dessa säger ingenting om tillsatsen kommer från naturen eller är syntetiskt framställd.

Att en tillsats har ett E-nummer betyder bara att den är kontrollerad för förtäring. Till exempel har citronsyra nummer E330, och färgämnet från rödbeta nummer E162.

Tumregel #6

Lagom är bäst

Alla kemikalier är dödliga i allt för höga koncentrationer. Det gäller till och med den lilla vattenmolekylen.

Så med andra ord: allting kan vara giftigt, beroende på dosen.

Tumregel #7

Är det sockerfritt om inget socker tillsatts?

Socker är ett samlingsnamn för en hel grupp ämnen, som glukos, fruktos, sackaros, laktos och maltos. Det finns naturligt i några av våra vanligaste livsmedel som bär, rotfrukter och mjölk.

Så utan tillsatt socker behöver inte vara detsamma som sockerfritt.

Tumregel #8

Tungmetaller finns inte!

Ordet “tungmetall” syftar ofta på metallföreningar som är farliga för hälsan eller miljön. Sådana föreningar kan bildas av både lätta och tyngre grundämnen.

Låt oss därför sluta använda ordet tungmetall
(utom för rockmusik). Använd istället “farliga metallföreningar”.

Tumregel #9

Ytterby äger periodiska systemet

Strax norr om Stockholm ligger Ytterby. I gruvan som ligger där har man upptäckt hela nio grundämnen varav fyra är namngivna med koppling till platsen: yttrium, ytterbium, terbium och erbium.

Därmed är Ytterby den plats i världen som har flest grundämnen uppkallade efter sig.

Tumregel #10

Som medlem i Svenska Kemisamfundet är du en del av Sveriges största nätverk för kemiintresserade. Du deltar till rabatterad avgift i de konferenser som vi ordnar och får tidningen Kemisk Tidskrift (4 nr/år).

Bli medlem här

Från Kemisamfundet

Kemihistoria: Mirakelkuren med dödliga biverkningar

5 september, 2024

Minnesord för Ragnar Larsson (1929-2024)

28 augusti, 2024

Så gick det för Sveriges lag i EOES 2024

21 augusti, 2024

Kemiteknikpriset Silvertackan till Reza Younesi, Uppsala universitet

8 augusti, 2024

Dofter populära vid valet av sommarmolekyl

8 augusti, 2024

Tävling: Årets sommarmolekyl

17 juni, 2024

Highlights from Sweprot 2024

17 juni, 2024

Se fler nyheter

Nyhetstips

Time to nominate candidates for the Chemistry Europe Award

9 september, 2024

Han får Uppsala-pris för forskning om sjökemi

6 september, 2024

22 svenska forskare får ERC Starting Grant 2024

6 september, 2024

Nanolabb blir granne med MAX IV och ESS

3 september, 2024

Nya kunskaper om spindeltråd – “Ett otroligt häftigt material”

23 augusti, 2024

Se fler artiklar

Kalendarium

Evenemang som arrangeras av Svenska Kemisamfundet

Evenemang som arrangeras av de lokala kretsarna

Kemilärare

SFBBM

Övriga evenemang

Se hela kalendariet

Stötta Ukraina genom

[ultimate_modal icon_type=”selector” icon=”Defaults-lightbulb-o” modal_title=”TIPSA OSS!” btn_size=”block” btn_bg_color=”#ffffff” btn_text=”Tipsa oss!” modal_size=”block” modal_style=”overlay-show-genie” overlay_bg_color=”#297ec2″ overlay_bg_opacity=”50″ header_bg_color=”#297ec2″ modal_border_style=”solid” modal_border_width=”1″ modal_border_color=”#297ec2″ modal_border_radius=”0″ init_extra_class=”tips-knapp” header_text_color=”#ffffff” btn_txt_color=”#297ec2″ button_text_font_style=”font-weight:bold;” button_text_font_size=”desktop:16px;”]

[/ultimate_modal]

Samarbetspartners