skip to Main Content

Slaget om Grönlands metaller

Foto: Barni1, Pixabay

De grönländska tillgångarna på sällsynta jordartsmetaller är enorma. Och eftertraktade. Men utvinningen är tekniskt utmanande. Fyndigheterna finns huvudsakligen i mineral som inte tidigare brutits för att utvinna metallerna.

Mineraltillgångarna på Grönland och i Ukraina har blivit storpolitik. Donald Trump vill få Grönland att ansluta sig till USA. Utöver öns geografiska läge – som ger en möjlighet att överblicka Rysslands och Kinas aktiviteter i området – lockar de sällsynta jordartsmetaller som finns under ytan. Och i Ukraina har landets förekomster av dessa och andra värdefulla metaller blivit en bricka i fredsförhandlingarna.

Tillgångarna på Grönland är beräknade till 40,1 miljoner ton, vilket är långt över såväl världsproduktionen, som 2023 uppgick till 0,35 miljoner ton, som de totala tillgångarna i USA, som enligt myndigheten USGS mineral statistics uppgår till 5,4 miljoner ton. De flesta förekomsterna i Ukraina är mindre undersökta och troligen inte av samma omfattning. Flera europeiska experter har även ifrågasatt om de egentligen har någon större ekonomisk potential.

Sällsynta jordartsmetaller (på engelska rare earth elements, REE) är en grupp grundämnen som tillhör de så kallade lantanoiderna som har en mängd olika användningsområden. Behovet av metallerna har länge varit rätt begränsat. De har främst använts som polermedel och som katalysatorer i kemisk industri – områden som fortfarande utgör en stor del av den totala användningen. Ceriumoxid finns i polermedel och flera olika lantanoider i katalysatorer. Den stora ökningen på senare tid beror främst på att metallerna behövs för tillverkningen av superstarka magneter i elmotorer till fordon och generatorer i vindkraftverk. Mest är det neodym, praseodym, dysprosium och terbium som används i olika typer av magneter. Neodym-järn-bor-magneter (NdFeB) utgör den största produkten och är den mest använda typen av superstarka magneter. De finns i mobiltelefoner, datorer, högtalare, mikrofoner, radarutrustning, MRI-skanning, ABS-bromsar, generatorer i vindkraftverk och motorer i elfordon, samt i utrustning för magnetisk sortering av material.

Andra viktiga områden är i laserljus där till exempel erbium, ytterbium och neodym används för att ge ljus av olika våglängd och för fluorescens i RGB-färgskärmar där yttrium ger rött ljus, europium grönt och terbium blått. Lantanoiderna används även i flera olika optiska tillämpningar.

Den huvudsakliga utvinningen av sällsynta jordartsmetaller skedde under senare delen av 1900-talet i Kalifornien i fyndigheten Mountain Pass. Men efter att gruvan stängdes av miljöskäl 2001 har Kina blivit det helt dominerande producentlandet. När Kina 2011 hotade med att begränsa exporten av sällsynta jordartsmetaller ökade priserna tiofalt för att efter en kort period falla tillbaka till nivåer som närmade sig dem före prisökningen. Följden blev dock att prospekteringen efter fyndigheter med sällsynta jordartsmetaller kraftigt ökade i resten av världen och särskilt då i västvärlden. Många nya fyndigheter påvisades. I några fall resulterade det även i öppnandet av nya gruvor. Fyndigheten Mountain Pass som ägs av företaget MP materials, som i sin tur till 7,7 procent har kinesiska ägare, återöppnade.

Huvuddelen av produktionen har exporterats till Kina för vidare förädling. De flesta fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller utvecklades dock inte till nya gruvor då prisnivån kontrollerades av Kina vilket inte gjorde projekten lönsamma. Flera av fyndigheterna innehöll även REE i mineral som tidigare inte brutits för utvinning och avsaknaden av utvecklad teknik för extraktion av dessa fyndigheter utgjorde ytterligare ett hinder.

Här tog det tyvärr slut… Hela den här artikeln kan läsas i Kemisk Tidskrift nr 3 2025. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet