Louise Hammarström var prästdottern som utbildade sig i kemi och öppnade ett eget laboratorium för analyser av malmer och metaller från kringliggande bruk i Kopparbergs län.

Liksom Jacob Berzelius hushållerska Anna Sundström (1785 -1871) och grevinnan Eva Ekeblad (1724 -1786) kallas Hammarström ofta för Sveriges första kvinnliga kemist. Vem som faktiskt bör få bära titeln är inte bestämt men klart är i alla fall att hon var Sveriges första kvinnliga bergskemist^[1].

Lovisa ”Louise” Katarina Hammarström föddes den 25.e maj 1849 i Hosjö församling, i Kopparbergs län, utanför Falun. Hon var dotter till Anna Catarina Carlbom och prästen D.J. Hammarström^[2]. I Svenskt kvinnobiografiskt lexikon^[3], som tagits fram av Göteborgs universitet, står det att fadern var ”skolad inom medicin.” Han dog dock när Louise var liten.

Louise växte upp i närheten av ett järnbruk i Dalarna. Eventuellt kan detta ha öppnat hennes ögon för kemi, då hon som liten träffade kemister därifrån.

När hon blev tillräckligt gammal flyttade Louise Hammarström till Stockholm, där hon studerade vid Tekniska skolan samt vid Stockholms högskola. Hon tog dessutom privatlektioner i kemi hos geokemisten och släktingen Werner Cronquist (1846-1910), som senare anställde henne som assistent vid sin kemisk-tekniska byrå i Stockholm. Där utförde hon bland annat arsenikanalyser, vilket hon ska ha blivit mycket duktig på.^[4]

År 1881 lämnade hon labbet för att arbeta som brukskemist vid tre olika järnbruk i Bergslagen. Det första var Bångbro Järnverk, där hon arbetade mellan åren 1881–1887. Hammarström tog sedan anställning vid Fagersta bruk 1887–1891 följt av Schisshytte bruk 1891-1892.

Hon kunde konstatera att det fanns behov av ett analytiskt-metallurgiskt laboratorium i området och år 1893 etablerade hon ett sådant i Kopparberg i Västmanland. År 1903 köpte hon den stora bergsmansgården ”Kyrkobacken” och flyttade labbet dit. Det nämns bland annat i Idun – en tidskrift för ”kvinnan och hemmet” som utgavs mellan 1887-1963.

I artikeln ”En 60-årig kvinnlig kemist – Louise Hammarström och hennes laboratorium” ^[5] som publicerades i Idun år 1909 står det att Louise Hammarström gått ett steg längre än många andra kvinnor som då arbetade som assistenter på olika kemilaboratorier genom att inrätta att eget bergskemiskt laboratorium i Kopparberg. Analyserna uppskattades av kringliggande bruk och I artikeln står det att labbet under perioden 1893-1909 hade utfört hela 29,000 analyser — ”ett betydande antal, isynnerhet då man besinnar att dessa analyser uteslutande afse malmer, metaller och andra hyttprodukter eller för metallers fram ställning nödvändiga ämnen.”

Verksamhetens utveckling krävde så småningom att Louise Hammarström anställde två assistenter: Elsa Cronqvist från Stockholm (dotter till Werner Cronquist) och Maria Lejdström från Falun. Någon manlig assistans behövdes inte förutom ”där särskild kroppskraft behöfves, såsom vid krossning och malning af malmer.”

Som det nämns i artikeln ”Kvinnorna i kemihistorien” från Kemisk tidskrift nr 1 2024^[6] så publicerade Louise Hammarström aldrig någon egen forskning men hennes arbete har förmodligen bidragit till en del av de artiklar som publicerades av Werner Cronquist och då särskilt de om arsenikanalyser.

Louise Hammarström gifte sig aldrig och skaffade inga barn. Hon dog 5 november 1917 i Kopparberg, Örebro län. Labbet togs då över av hennes två assistenter Elsa Cronqvist och Maria Lejdström.

Källor:

[1] Jernkontoret porträttfotografier. https://www.jernkontoret.se/sv/om-oss/biblioteket/portrattfotografier-fran-bildsamlingarna/louise-hammarstrom/

[2] Walborg Hedberg – Louise Arosenius: Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden, Stockholm 1914, sid. 40. Länk: gupea_2077_33654_1.pdf

[3] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon – Louise Hammarström. Länk: skbl.se – Lovisa (Louise) Katarina Hammarström

[4] Women and analytical chemistry. Reflections on the chemical skill needed for investigating the elements, i Anette Lykknes & Brigitte van Tiggelen (eds), Women in their Element. Selected Women’s Contribution to the Periodic System (Singapore, 2019),  p. 125-133

[5] Idun (Årg. 22, N:r 22), 1909. Länk: Idun (Årg. 22, N:r 22)

[6] Kvinnorna i kemistorien, Kemisk tidskrift nr 1 2024. KT1-2024_Kvinnorna-i-kemihistorien.pdf

 

Läs mer om kvinnliga kemister i denna sammanställning av kemihistoriska nämndens artiklar om kvinnliga kemister: Internationella kvinnodagen: Kvinnliga kemister i fokus – Svenska Kemisamfundet