Den 8 mars var det den Internationella kvinnodagen och därför vill vi uppmärksamma de kvinnor som spelat en viktig roll i kemihistorien!

Ta gärna del av Kemihistoriska nämndens intressanta artiklar om olika kvinnliga kemister nedan:

 

Kvinnorna i kemihistorien

Kvinnors roll i kemihistorien – och deras möjliga resultat – försvann under makens eller husbondens namn. Läs mer i denna artikel av Anders Lundgren, från Kemisk tidskrift nr 1 2024.

De nämns i artikeln: Anna Sundström (Berzelius hushållerska, se nedan), Sara Pohl (Scheeles hushållerska), Ida Sofia Adolfina Anderberg (gift med 1800-talsapotekaren Anders Wilhelm Anderberg) samt Louise Hammarström och hennes två assistenter Elsa Cronquist och Maria Lejdström.

 

 

 

 

 

Anna Sundström – Berzelii hushållerska och hjälpreda

Anna Christina Persdotter – senare Anna Sundström – var bonddotter och föddes i Kymlinge i Spånga socken i Stockholms län den 26 februari 1785. År 1819 tog hon plats som piga hos Jacob Berzelius, som hon passat upp på även tidigare trots att hon inte var anställd hos honom då. Genom denna tjänst blev hon välbekant med laborativt arbete och de olika kemikalierna som Berzelius använde sig av. Hon hjälpte och övervakade dessutom hans studenter.

Läs mer om Anna Sundström i denna artikel från 2023 av Jan Trofast, Berzelius-Sällskapet.

 

 

 

 

De gjorde jobbet

Många kvinnor har bidragit till upptäckten eller isoleringen av nya grundämnen. Få har dock erkänts som den första upptäckaren.

Läs mer i denna artikel av Annette Lykknes, från Kemisk tidskrift nr 1 2020.

De nämns i artikeln:

Anna Sundström (se artikel ovan), Sara Pohl, Astrid Cleve, Julia Lermontova , Ellen Swallow Richards, Marie Curie, Lise Meitner, Marguerite Perey, Stefanie Horovitz, Margaret Todd, Ellen Gleditsch, Irène Joliot-Curie, Ida Noddack, Dawn Shaughnessy och Darleane Hoffman.

 

 

 

 

Ellen Gleditsch – pionjär inom radiokemin

Ellen Gleditsch inledde sin karriär med att arbeta hos Marie Curie; blev sedan Norges första auktoritet inom området radioaktivitet och dess andra kvinnliga professor.

Läs mer om henne i denna artikel av Monika Larsson från Kemisk tidskrift nr 5 2018.

 

 

 

 

 

Tante Agnes överraskade alla

Agnes Pockels (1862-1935) saknade formell utbildning och började sitt experimenterande i köket. Längre fram erkändes hon som en pionjär inom ytkemi.

Läs mer om henne i denna artikel av Monika Larsson från Kemisk tidskrift nr 5 2017.

 

 

 

 

 

Konverterade för att få studera

Om Clara Immerwahr-Haber hade levat idag skulle hon troligen gjort en imponerande karriär och fått medicin mot depression.

Läs mer om henne i denna artikel av Monika Larsson från Kemisk tidskrift nr 6 2016.

Lästips: I den historiska romanen Geniet från Breslau av Lena Einhorn får man följa Clara Immerwahr och hennes make Fritz Haber – Nobelpristagaren bakom Haber-Bosch-processen – deras ungdom, vägen till att bli kemister samt deras senare liv i ett Europa som är på väg mot ett världskrig.

 

 

 

 

 

Marie-Anne Lavoisier – konstnär och kemist

Givetvis har det alltid funnits kvinnor i kemin, inte minst i laboratoriet, men vi vet inte mycket om dem. Källorna tiger. Deras roll har alltid bestämts av deras position i förhållande till den manlige laboratorieföreståndaren, och de har i regel arbetat som assistent åt honom, samtidigt som de var hushållerska, syster eller maka. En av dessa kvinnor vet vi lite mer om, Marie-Anne Paulze, var gift med en av de stora i kemins historia, Antoine Lavoisier.

Läs mer om henne i denna artikel av Monika Larsson och Anders Lundgren från Kemisk tidskrift nr 5 2015. 

 

 

 

 

 

Lästips: Vera Sandberg – Sveriges första kvinnliga ingenjör

I boken Vera Sandberg – Sveriges första kvinnliga ingenjör kan man läsa om Veras barndom och stora familj, pappans död, flytten till morfadern, Chalmersstudierna, yrkeslivet, giftermålet med Ragnar Resare samt livet som bonusmamma och farmor. Länk till en recension av boken, av Ulla Nyman, från Kemisk tidskrift nr 2 2023.