Om man vill hitta liv utanför jorden är grannplaneten Mars en stark kandidat. Det menar Merve Yeşilbaş, astrobiolog och planetgeokemist vid Umeå universitet.

Text: Marie Granmar

Tidigare i år rapporterade japanska forskare om ett viktigt fynd i sand och grus från asteroiden Ryugu, som samlats in av rymdsonden Hayabusa 2 redan 2019. Analyser av sanden och gruset visade att det innehöll alla fem nukleobaserna, även kallade kvävebaser. De utgör byggstenarna i dna och rna som bestämmer alla levande organismers egenskaper och styr hur våra celler fungerar. Merve Yeşilbaş har studerat hur vatten och livets byggstenar växelverkar med Mars-l iknande mineraler och regolit (löst, finkornigt material ovanpå berggrund). Hon tycker att det japanska fyndet är viktigt.

– Det är en milstolpe för astrokemin och vidgar vår förståelse av livets uppkomst i universum, inte minst på jorden, säger hon.

Du forskar om biokemiska förändringar på Mars – varför?

– Det finns fruset vatten på Mars och vi vill förstå hur det kan ge förutsättningar för liv och stödja mänsklig utforskning där. Ett mål är att ta reda på mer om hur mineraler och bergarter binder vatten och bevarar organiska molekyler. Det gör vi bland annat genom att analysera extrema miljöer på jorden och kombinera med data från rymdexpeditioner.

Vad säger den senaste forskningen om liv på Mars?

– Hittills har vi inte funnit några direkta bevis för liv där. För att komma vidare behövs prover som tagits direkt från Mars. På så vis kan vi analysera dem med våra mest precisa instrument – analyser som inte är möjliga med instrumenten som ryms ombord på rovrarna.

Hur kan vi dra nytta av kunskaperna på jorden?

– Den här forskningen är som en resa i tiden – hur livet uppstod, vilka platser som har potential för liv, hur atmosfärer bildas med mera. Studier av universums historia hjälper oss också att förstå jordens historia.

Vill du åka till Mars?

– Ja, det är en av mina största drömmar – att få åka dit med min spektrometer och samla in och analysera egna prover. I dagsläget studerar jag prover från extrema miljöer på jorden – allt från vulkanisk tefra och jord som jag samlat in på vulkanerna San Antonio och Teneguía på La Palma till antarktiska sediment och hawaiiska vulkan jordar. Analyserna görs i labbet i Umeå. Men det vore förstås ännu bättre att göra studierna på Mars. Om man vill hitta liv utanför jorden är grannplaneten en stark kandidat.

Artikeln är ursprungligen publicerad i Kemisk tidskrift 3 2026. Se de senaste numren av Kemisamfundets medlemstidning här: Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet