Torbern Bergman-medaljen

Torbern Bergman, född 1735 utanför Mariestad, kom till Uppsala 1752 och inledde filosofi- och teologistudier enligt föräldrarnas önskemål men ägnade sig i hemlighet åt naturvetenskaperna. Linné imponerades av hans entomologiska kunskaper, och han fick låna sitt namn till fjärilen Phalaena Bergmaniana. Bergman disputerade i astronomi och fysik 1758, vilket gav honom en docentur i fysik. År 1764 blev han invald i Vetenskapsakademien och vå år senare utgav han ”Physisk beskrifning över jordklotet”, som ansågs vara ett tekniskt litterärt mästerverk och översattes till flera språk.

År 1767 tillsattes han, med endast ett kemiskt arbete bakom sig och efter ingripande av KVA-kanslern kronprins Gustav, på professuren i kemi vid Uppsala universitet. Torbern Bergman var framstående i såväl undervisning som forskning och hans bevarade korrespondens vittnar om talrika utlandskontakter. Han utvecklade egna tecken och tabeller för analys av kemiska reaktioner, och var den förste som skrev kemiska reaktionsformler. Bergman utgav under sina senare år betydande arbeten i mineralogi, det sista verket utkom strax före hans död 1784.

Medaljen instiftades av Analytiska sektionen 1967, till 200-årsminnet av Torbern Bergmans tillträde till professuren i kemi i Uppsala och för att hedra hans betydelse för den analytiska kemins utveckling i Sverige. Den första medaljören var Gerold Schwarzenbach, 1967.

Torbern Bergman-medaljen delas ut vid Svenska Kemisamfundets nationella möte. Den tilldelas personer som gjort förtjänstfulla insatser inom den analytiska kemin.