Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat en antikroppsbaserad PET-metod för avbildning av Alzheimers sjukdom som minskar patientens exponering för långlivad radioaktivitet.

En forskargrupp vid Uppsala universitet har visat att antikroppsbaserad positronemissionstomografi (PET) fungerar för avbildning av Alzheimers sjukdom. Studien har genomförts i samarbete mellan Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Institutionen för läkemedelskemi och PET-centrum vid Akademiska sjukhuset.

Metoden är ett nytt sätt att visualisera sjukdomsrelaterade proteiner i hjärnan. Den har stor potential, men har hittills begränsats av att antikroppar har svårt att passera blod-hjärnbarriären, samt att det krävs långlivade så kallade radionuklider som ger signalen vid själva scanningen. Forskargruppen har tidigare utvecklat metoder som möjliggör transport av antikroppar över blod-hjärnbarriären.

Den nya studien visade att en ny metod som kringgår problematiken med långvarig strålning fungerar i musmodeller. Det man lyckats med är att först föra över antikroppen till hjärnan och sedan, i ett separat steg, tillföra radionukliden som ger signalen som avbildas i scanningen.

– Antikroppar tas upp långsamt och stannar länge i patienten. När man dessutom tillför ett radioaktivt ämne redan i ett första steg innebär det att patienterna även går runt med det ämnet länge i kroppen. Just den problematiken försöker vi lösa med den här nya metoden, förklarar Sara Lopes van den Broek, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (IFV), i en nyhet på uu.se.

– Problemet, enkelt uttryckt, är att man inte kan ha patienter som går runt och är radioaktiva i flera dagar medan de väntar på att ta bilden av hjärnan, konstaterar Stina Syvänen, professor och forskningsledare för forskargruppen Molekylär geriatrik vid IFV.

Som två legobitar

Metoden kallas för ”Pretargeted PET” och i studien använde man sig dessutom av så kallad ”klick-kemi”.

– Målet är att märka antikroppen med radioaktivitet först när den redan befinner sig i hjärnan. Vi började med att sätta en kemisk ”tagg” på antikroppen och injicerade den. Sedan väntade vi i tre dagar till dess att antikroppen bundit till sitt mål – i vårt fall amyloid beta, proteinet som är starkt förknippat med Alzheimers sjukdom. Därefter injicerade vi en liten radioaktiv molekyl som i sin tur reagerar och binder till taggen på antikroppen. Det kan liknas vid två legobitar som ”klickar” i varandra – därav namnet klick‑kemi. säger Sara Lopes van den Broek.

– Metoden handlar om att kunna rikta in sig på målet och sedan genomföra själva avbildningen mer eller mindre direkt efter att man tillfört radioaktiviteten. Först administreras antikroppen med sin kemiska tagg, eller legobit – det är själva pretarget-steget, fortsätter Stina Syvänen.

Öppnar för andra sjukdomar

Metoden, som Sara Lopes van den Broek och Stina Syvänen nu visat fungerar, är inte begränsad till just amyloid beta och därmed Alzheimers sjukdom.

– Den här tekniken är inte på något sätt bunden till just amyloid beta och Alzheimers. Den kan i princip användas för flera olika målstrukturer, säger Sara Lopes van den Broek, innan Stina Syvänen fortsätter.

– I och med den här studien har vi visat att själva metoden är möjlig. Det är väl egentligen det enskilt viktigaste och kanske något överraskande som vi kommit fram till. Metoden kommer att kunna användas för andra mål i hjärnan där det idag saknas bra diagnostiska alternativ, exempelvis hjärntumörer eller neuroinflammationer.

Nu när ni vet att metoden fungerar, planerar ni vidare studier?

– Ja. Vi vill ytterligare förbättra kontrasten, alltså öka signalen från målstrukturen i hjärnan och minska bakgrundssignalen. En annan sak att gå vidare med är också att undersöka hur länge taggen överlever i kroppen. Kanske är det bättre att avbilda efter sju dagar i stället för tre, som vi gjorde, säger Stina Syvänen retoriskt.

– Framför allt vore det, som tidigare nämnts, intressant att testa metoden på en annan målstruktur än amyloid beta, för att definitivt bekräfta att den här tekniken är generell och fungerar för fler sjukdomar än Alzheimers.