I sin jakt på vad som orsakade så stora skillnader i resultatet när en av hans studenter syntetiserade palladiumnanopartiklar i kloroform upptäckte den ryske kemisten Valentine P. Ananikov vid Zelinsky Institute of Organic Chemistry att boven i dramat var magnetomröraren. Det handlar i detta fall inte om kontaminationer utan om skillnader i omrörningen beroende på reaktionskärlets position, kärlets form och omrörningshastigheten. Ananikov såg att detta hade en stark påverkan på reaktionens längd, nanopartiklarnas storlek ─ och därmed även på deras katalytiska egenskaper ─ samt på antalet partiklar som bildats.

Olika reaktioner kan såklart vara olika känsliga men i många fall kan det vara bra att tänka på magnetomrörarproblem när det är svårt att upprepa en reaktion.

Läs mer på Chemical & Engineering News: Magnetic stirrers linked to issues with reproducing chemistry results