Årsmöte med föredrag av Mats Johnsson, Stockholms universitet, om periodiska systemet

Periodiska systemet
Mats Johnsson, Material- och Miljökemi, Stockholms Universitet
Mycket av det vi tar för givet idag är ganska nya upptäckter. Under antiken var kol, svavel och åtta metaller kända. Fram till 1750 beskrevs ytterligare sex grundämnen. Det var i samband med att de experimentella naturvetenskapliga metoderna blev mer sofistikerade under 1700-talet som upptäckandet av nya grundämnen verkligen tog fart. Ofta kom nya grundämnesupptäckter i samband med teknikskiften såsom Voltas stapel i början av 1800-talet och användande av spektroskopiska tekniker från och med mitten av 1800-talet.

Det blir fokus på hur man under 1800-talet arrangerade grundämnena systematiskt och de upptäckter under 1900-talet som lett fram till dagens förståelse för periodiska systemet. För att kunna ordna grundämnen systematiskt och se trender är det ju nödvändigt att ett ganska stort antal är kända. När Dimitrij Mendelejev presenterade sin första version av periodiska systemet 1869 baserade han det på de 56 grundämnen som då var kända.

Teknetium upptäcktes 1937 och var det första syntetiska grundämnet. Därefter har allt mer sofistikerade metoder använts ända fram till att grundämne Nr 118 oganesson upptäcktes för bara några år sedan. Föredraget avslutas med en liten utblick om det finns något slut på periodiska systemet och hur höga atomnummer det är realistiskt att kunna syntetisera genom att slå samman lättare element.

Plats: Stockholms universitet, Magnélisalen, Svante Arrhenius väg 16
(5 minuters gångavstånd från T-bana Universitetet)

Föredraget följs av enklare förtäring och mingel
Anmäl ditt deltagande till: lena@kemisamfundet.se
Varmt Välkomna!