Människans arvsmassa innehåller drygt 20 000 gener som ger upphov till proteiner. Jämförelser mellan arter visar att arvsmassan fyrdubblades i samband med ryggradsdjurens uppkomst för 500 miljoner år sedan. Många av de extra generna har bidragit till ryggradsdjurens specialiserade funktioner, särskilt det avancerade nervsystemet.

Synsinnets tappar och stavar, som förmedlar färgseende respektive seende i svagt ljus, kunde utvecklas tack vare de nya generna. Även maskineriet för att skapa och lagra långtidsminnen fick många extra gener i ryggradsdjurens urmoder.

Mångfalden snarlika gener och därmed proteiner gör det till en utmaning att utveckla specifika läkemedel.

Dan Larhammar är preses för Kungl. Vetenskapsakademien och professor i molekylär cellbiologi vid Institionen för neurovetenskap på Uppsala universitet. Han forskar om evolutionen av gener i nervsystemet, särskilt gener som är betydelsefulla för aptitreglering, synsinnets mekanismer och uppkomsten av långtidsminnen. Han har också engagerat sig för att bemöta pseudovetenskap, bland annat om evolutionen.

Deltagandet är kostnadsfritt, men kräver registrering: Kungl. vetenskapsakademien – Dan Larhammar: Hur vår arvsmassa fyrdubblades (kva.se)